När ja var nyfödd slog morsan maken, för han var skyldig till saken
Han gjorde avkall, kalla mig avfall,
Slängde mig och sa "Ta tillbaks den"
Helt naken, kräftröd, å nästan död, liggande vid min efterbörd
Diagnostiserad som död, men ja var bara utvecklingsstörd
Äckligt störd, men hörde av kuvösen att mina päron ville dra, utan lille jag
Försökte sälja mig till forskare för en miljard
Men torskade sitt snilledrag när ja släpa mig efter dem
Använde käften som draghjälp för att hinna ikapp, eftersom
Dem tog vagnen mot Tynnered
I synnerhet mot radhuslängan
Dem visste inte det hände
Men ja hängde efter sjuan i navelsträngen
Sen ja var tre har ja haft känningar, att ja inte var en människa
Utan hämningar samlat gammal hull av döda djur å gjort klänningar
Försök få bort sändningarna inifrån tinningarna egenhändigt
Bände med kofot, vetandes att rösterna var invändiga
Jagat runt på lugna natten, å fångat bortsprungna katter
Fyllt dem med kungsvatten, å lämnat dem uppbundna i rabatter
Kände mig ensam, å tyckte ett husdjur vore urkul
Så ja passa på, å göra en massa hål
I min farsas kondom med en passarnål
Nu, sju år under undersökning, för heroinrökning
Snuten hitta en skjuten hund i en lund, undrade om ja sköt den
Tullen dök in bland möten, å fråga om en arm som flöt in
Ja sa 'ja startat brandalarm med napalm under hem å skola möten'
-"Har ni försökt den?" Kan inte ens gå rakt, å ja spolade kröken
-"Totalt röten?" -försök fråga min tvångsintagna hora till fröken
Refräng:
Vad vet du, om mig?
Vad vet du...?
Vad vet du, om mig?
Vad vet du...?
Vers 2:
När andra ja kände stod pressade i timmar å klämde stora finnar
Stod ja å lekte med rakblad å vässade pinnar, å kände blodet rinna
Mellan mina fingrar, å tindra med ögonen å fnissa
Å visst skrattade vissa, å dissa min hårt krattade frissa
Visst, ja samtalade med mig själv, på elva dialekter
Sängvätande äckel, gick till skolan för att sälja mina täcken
Träffa släkten, å alla var enäggs-tvillingar, som mina föräldrar
Sen dess var ja på släktträffar, å tänt i kärlekens eldar
Fick aldrig nåt förbarmande, så ja stal en-sjuhundra ur kyrkoskrinet
Å gick till julmässan, å la propplösare i nattvardsvinet
För Gud var för orättvis, så nu blir han utan kör
Utanför stod likbilen så jag kom undan genom att leka 'tuta å kör'
Ja slutade, för bränslet var snart slut, så ja ställde bilen
I mötande filen, la en brinnande trasa i den rinnande bensinen
Höll stilen, gick därifrån medan vittnen bländades av branden
Gick hem, å tog på min mandom, å somna utan att torka av handen
Ja gick på studentbalen, nån la GHB i glaset på min bordsdam
Ja dumpa henne med betongblock i famnen, naken i hamnen bakom Nordstan
Ooh, vad en gentleman!
Du skämtar mig, gick hem till hennes farsa å sänkte han
La honom i en påse, åkte till samma hamn, å dränkte han
Han var en änkeman, så det fanns ingen morsa att stöta på
Svårt döda så, ähh alla vet att sånt måste skötas så
Så hur är Petters liv?
Sociopatisk, ?rekan?, å depressiv
Tar jättekliv, från defensiv till offensiv
Till en önskan om ett bättre liv
Refräng:
Vad vet du, om mig?
Vad vet du...?
Vad vet du, om mig?
Vad vet du...?
Vers 3:
Ja misstänker att den inte så välmående gen
Ger mig bestående men
Vart speciell sen ja var liten, torterade djur å brände ben
Sen vände det till mer mogna nöjen, som mina golvbrädor vet
Där under ligger min hemlighet,
jag bjuder in luder till min lägenhet
Dem säger 'kors i taket' som om mitt rum har nåt sixtinskt
Men nu har ja utvecklats från ett listigt glin, till ett egoistiskt svin
Med ett sadistiskt flin, å visar gärna mitt kön för en stjärna i vip-kön
För att se minen på svinen när dem hör på mitt stön
När ja säger 'det var skitskönt'
Såg Full Metal Jack, men trodde inte det var film om en stjärna
Satte på soundtracket, skalla toaletten för att se skvätten från min hjärna
Lärare å professorer har alltid sagt, att ja har nåt fel i hjärnkontoret
För att ja sticker ut från mängden, som Victoria hos manliga horer
Behandlingar av andliga jourer kan inte rädda min själ
Ja har träddat en väg, ja e rädd av ett skäl, att satan kan grädda mig väl
Så ja knaprar piller som kan sänka elefanter för smakens skull
Håller mig vaken för sakens skull, tills ja hittas naken å full
I min säng bredvid huvet på en svart märr, som ja har lagt där
Med en partypenna i min halsartär, som ja har satt där
Min kvart är över, å ja måste lösa mera hårda droger
För att lätta mina svåra plåger, så snabbt -har nån några fråger?
-"jaaa... har du några vänner min vän?"
-Nej, men ja omges av folk som ja känner igen
-"Ursäkta, är det nån särskild i ditt liv, eller tvingas du till ensamheten?"
-Nej, ja har en tjej, om ja bara kunde minnas va människan heter
-"Jo,jo, jag undrar, vem é PST, vem é Q, e ni schizzofrena"
-Ja vill inte ha allena men dom delar min skalle som en mittbena
-"Om du nu e sån, hur kommer det sig att du inte har blivit tvångsintagen?"
-Jodå, det har redan hänt, men ja blev utslängd från Lillhagen
Dem sa att det var ett fall framåt, för nån så vriden å galen
Ja sa 'ja fattar' å knuffa vakten ner för trappan, så han fick pannan inslagen
-"Men hörru! Varför tar du inte livet av dig om du alltid e så genomkass?"
-Jodå, ja ska. Men inte förrän ja har tuggat mig igenom 'FASS'
-"Ja tror du behöver e kram, men ??va rätt?? hemskt, ja fattar att det känns"
Nej fan, där hade ja dratt en gräns, ja drar, ja börjar få abstinens
__________________
