[OT] Pappaskämt, ordvitsar

[OT] Pappaskämt, ordvitsar
justice.JPG
 
[OT] Pappaskämt, ordvitsar
Iofs svårt pga tidszonskillnaden mellan SV/FI.
Det kanske är väl ot för pappatråden men för min del känns det som ett skämt så jag kör ändå.
För några år sedan satte jag mej i bilen och tog sikte på Haparanda för att delta i en cykeltävling som hette Gränsälvsrundan.
Jag körde som en galning för att nå fram i tid för att njuta av en god middag på Haparanda Stadshotell.
Middagen var underbar.
Lokal rom från Kalix, Renfile’n var superb och de lokala hjortronen satt fint till dessert.
Den kalasgoda maten sköljdes såklart ned med lämpliga och goda tillbehör.
Morgonen efter satt jag vid frukostbordet med ”träningsvärk” och var dunderladdad av kolhydrater.
Då jag ätit mej mätt tyckte jag att jag kunde sitta o chilla lite. Det var strax över en timme kvar till start och jag var bombsäker på hur det såg ut i startområdet.
Tiden var på min sida.
Bläddrade förstrött i Norrlands tidningen eller om det var en Allehanda, drack kopiösa mängder av svart kaffe och beslutade mej för en till portion med pannkakor och sirap.
Loppet var ändå 150 km och bäst att vara på säkra sidan beträffande kolisarna.
Plötsligt började jag stirra på en vägg med en mass klockor.
En för Toykio en för New York en Bangkok osv…
Och en för Torneå??!
Vadfan!? Det är ju där starten går!!
Jag kände mej som polisen i ”The usuall suspects” när det hela går upp för honom och han tappar sin kaffekopp!
Jag hade kört ca 120 mil som en dåre tagit in på stadshotell, satt smågrumlig i pallet o käkade jävla pannkaka samtidigt som starten gick.
Det var bara att packa ihop, gå ut o cykla iväg.
Ensam.
Mina 150 km skulle jag faan ha.
Jag valde dock en äldre rutt av samma race som byggde på 75 km på den svenska respektive den finska sidan.
Strax utanför Happaranda upp mot Karungi(?) mötte jag klungan med deltagarna som kunde klockan.
Jag stannade vid ett litet bord och fick en bulle och en mugg saft av två förvånade funktionärer som sa att jag färdades åt fel håll.
I övrigt hände inte mycket.
Det blev som en vanlig cykeltur bortsett ifrån att jag stannade och tittade på fiskare som fångade stora fiskar i Kokkolaforsen på den finska sidan.
Vädret var fint.
När jag kom tillbaka till bilen var jag hungrig och drog till Max.
Efter maten kände jag mej klar med Norrland och drog hem.
Kom hem lagom till familjen skulle äta frukost söndag morgon.
På måndagmorgonen på jobbet fick jag nästan fråga mej?
Vadfan, hände det här?
Det måste vara nåt liknande Ulf Lundell menade när han sa att en inställd spelning är också en spelning?
Jag fick i alla fall en rolig historia även om den inte passar in i tråden.
 
[OT] Pappaskämt, ordvitsar
Nä, kosken' var det.
När jag var yngre kände jag många finnar...
Ett pappaskämt ur verkliga livet. När min gamla morfar låg för döden och var så klen att det knappt räknades så pep han mellan hostattackerna (lunginflammation) fram en önskan till sköterskan:

- Kan jag få ett glas vatten?
- Absolut!
- Nej tack, inte idag.
 
Senast ändrad:
[OT] Pappaskämt, ordvitsar
Det kanske är väl ot för pappatråden men för min del känns det som ett skämt så jag kör ändå.
För några år sedan satte jag mej i bilen och tog sikte på Haparanda för att delta i en cykeltävling som hette Gränsälvsrundan.
Jag körde som en galning för att nå fram i tid för att njuta av en god middag på Haparanda Stadshotell.
Middagen var underbar.
Lokal rom från Kalix, Renfile’n var superb och de lokala hjortronen satt fint till dessert.
Den kalasgoda maten sköljdes såklart ned med lämpliga och goda tillbehör.
Morgonen efter satt jag vid frukostbordet med ”träningsvärk” och var dunderladdad av kolhydrater.
Då jag ätit mej mätt tyckte jag att jag kunde sitta o chilla lite. Det var strax över en timme kvar till start och jag var bombsäker på hur det såg ut i startområdet.
Tiden var på min sida.
Bläddrade förstrött i Norrlands tidningen eller om det var en Allehanda, drack kopiösa mängder av svart kaffe och beslutade mej för en till portion med pannkakor och sirap.
Loppet var ändå 150 km och bäst att vara på säkra sidan beträffande kolisarna.
Plötsligt började jag stirra på en vägg med en mass klockor.
En för Toykio en för New York en Bangkok osv…
Och en för Torneå??!
Vadfan!? Det är ju där starten går!!
Jag kände mej som polisen i ”The usuall suspects” när det hela går upp för honom och han tappar sin kaffekopp!
Jag hade kört ca 120 mil som en dåre tagit in på stadshotell, satt smågrumlig i pallet o käkade jävla pannkaka samtidigt som starten gick.
Det var bara att packa ihop, gå ut o cykla iväg.
Ensam.
Mina 150 km skulle jag faan ha.
Jag valde dock en äldre rutt av samma race som byggde på 75 km på den svenska respektive den finska sidan.
Strax utanför Happaranda upp mot Karungi(?) mötte jag klungan med deltagarna som kunde klockan.
Jag stannade vid ett litet bord och fick en bulle och en mugg saft av två förvånade funktionärer som sa att jag färdades åt fel håll.
I övrigt hände inte mycket.
Det blev som en vanlig cykeltur bortsett ifrån att jag stannade och tittade på fiskare som fångade stora fiskar i Kokkolaforsen på den finska sidan.
Vädret var fint.
När jag kom tillbaka till bilen var jag hungrig och drog till Max.
Efter maten kände jag mej klar med Norrland och drog hem.
Kom hem lagom till familjen skulle äta frukost söndag morgon.
På måndagmorgonen på jobbet fick jag nästan fråga mej?
Vadfan, hände det här?
Det måste vara nåt liknande Ulf Lundell menade när han sa att en inställd spelning är också en spelning?
Jag fick i alla fall en rolig historia även om den inte passar in i tråden.
Dom stora fiskarna var med största sannolikhet Sik. Håvas på bägge sidor älven i den forsen och ett antal andra älvar och forsar i norr.
 
[OT] Pappaskämt, ordvitsar
Satt i förrgår tillsammans med gamla släktingar, som bl a berättade att militären tog över stora salen under andra världskriget, för att ha staben där. Golvet förstördes, berättade de, när soldaterna kom igenom skjutdörren och slog ihop klackarna med sina usla kängor. "Men militären måtte ha varit nöjda att ni hade skjutdörr," föll jag in.
 

Köp & Sälj

Tillbaka
Topp