Ricard_STHLM
Aktiv medlem
Race Around Denmark (RAD) 2024 - 1600 km Unsupported
RR
Dags för mitt första Ultra race. Efter att blivit inspirerad av Martin samt att jag ville testa att cykla lite längre så anmälde jag mig i höstas till RAD 2024. Kan nu säga att det var klokt att bestämma sig tidigt, för det har krävts mycket prylar (till alltför stora summor) för att kunna komma till loppet med något som jag tror skulle vara bekvämt och alla grejer jag behövde ha med mig. Jag avsåg att köra på min gravel (Bianchi Arcadex) men efter en del testande på denna hoj började jag få ont i knäna. Försökte givetvis ställa in den som mina andra cyklar men fick inte till det och eftersom jag inte ville köra med den, så såldes den av för någon månad sedan. Bestämde mig då att testa att köra med min gamla racer (lite lagad och så efter en hård krasch) en Bianchi Oltre XR4. För att inte bli galet långrandig berättar jag istället hur den var uppsatt för racet. Tester har skett från i höstas fram till racet
Startade 16:32. Redan efter någon mil blev jag upphunnen av Geir som startade efter mig, ajdå tänkte jag, min fart är tydligen på tok för låg. Bättre att hänga på lite och körde jämnt med Geir en 200m bakom till Randers där jag stannade och fyllde flaskorna efter 14mil. Sedan ett par stopp till efter 21:00 för att sätta på mig mer kläder. Efter några timmar kom jag ifatt Geir och han verkade rejält trött, han la sig ca 100 m bakom mig och vid en övergång (när cykelvägen byter sida från höger till vänster sida om vägen) så missar Geir svängen och krashar, jag hör detta och vänder tillbaka och kollar att han är ok. Bara lite skrubbsår, kedjan av och punktering bak. Efter lite försäkran så lämnar jag Geir där och ser honom inte mer. (Det visar sig att vid 100 mil så kör Geir in i en gatuskylt och gör sig illa, till sjukhus och bryter racet - han mår bra nu igen tack och lov). Natten var bra, några timmar med 5 grader sedan varmare till solen kom upp. Tyvärr kom det då lite mer vind och lite regn. Under natten fanns ingen möjlighet att få vatten eller hitta något som var öppet. Blev att gå 4-5 timmar utan att fylla på. Kom under natten in i mitt tempo och lyssnade på en rockdokumentär från Magnus på SR som varade i 10 timmar. Kompisarna Micke och Magnus ringde på morgonen och påpekade att det var dags att leta upp något att äta, stannade på en Netto köpte en chokladmjölk och en macka. Supergott. Råkade stänga av Garmin rutten när jag skulle pilla med något och därav klippte den av mitt på en raksträcka, men det var nog klokt för de varnade för att Garmin navigeringen blir långsam efter för långa rutter.
Västkusten bjöd på mest sidvind vilket var ok. Många långa raksträckor som kändes oändliga. Kroppen mådde bra. Hade en liten svacka efter natten där jag gick ganska tom. Stannade på en allmän WC och fyllde flaskor och slängde skräp. Med 55 mil körda började de dåliga tankarna komma. Knäna gjorde ont, nacken, lite obekvämt i rumpan osv. Snackade lite i telefon denna tid med Micke Lindgren och han listade ut att jag behövde äta mer. Men matlusten var totalt väck. Härifrån in till första stoppet var det 11-12 mil. Till slut började jag småtugga på en macka och efter ett tag hade jag ätit två mackor en gel och lite sportdryck. Jag verkade vara i en knapp ledning med alla andra på ett pärltåg bakom. Fram hit hade jag en bra snittfart på 28 km/h inklusive stopp. Lyckades i riktigt låg hastighet ta mig till Middlefart för 1,5 timmes sömn. Kom dit 18:00 och för att hinna med rätt tåg över stora bält så behövde jag lämna 20:30. Checkade in på Park Hotel och duschade, laddade alla grejer och sov från 18:30-20:00. Gick därefter och åt en buffé. Lämnade hotellet vid 20:35 och kroppen kändes mycket bättre än den gjorde när jag gick och la mig. Stack iväg och kände att jag kunde cykla ganska normal hastighet för att hinna med 02:46 tåget 14,5 mil bort. Detta blev en stor utmaning då framdäcket exploderade några mil in. Mitt i mörkret och natten i skogen så kladdade jag bort all tubeless vätska (kom överallt) och fick i en slang. Stoppet tog 20 min vilket var ungefär marginalen jag hade för att hinna med tåget. Med 10 mil kvar till tåget så smäller framdäcket igen. Gör nu en ännu kladdigare lagning, byter till slang nr 2 och får det att fungera. Är supernoga och stoppet tar 30min. Rullar iväg och är 30 min efter schemat. Börjar räkna hur fort jag skulle behöva köra för att hinna med tåget i Nyborg, kommer på att det är 27-28 km/h. Det är helt svart och banan är väldigt kuperad på små skogsvägar, men jag gick för det!!! Körde rejält hårt både uppför och nerför (där jag litade på att garminkartan visade hur vägen svängde för lampan ljuskägla lös inte så långt fram när det gick fort nerför.) Lyckades med några få minuter till godo hinna med tåget. Phew. Rejält sliten, men upprymd av att det gick. Inget vatten kvar och ingen mat…ibland kommer pepp precis när man behöver det. Denna natt fick jag flera kämpa SMS och efter ett samtal med min fru där hon efter punkteringarna sa att man måste tänka positivt och det kommer ordna sig. Verkligen behövligt att få dessa positiva tankar, taimingen satt perfekt. Planen jag hade satt gick ut på att jag kom med detta tåg, då hade jag samma/bättre möjligheter än de som valt en 1-stopps-strategi då jag hade en 2-stopps-strategi.
Hann med tåget till Korsör. Tog 11min. Nu var jag själv…hade räknat med att de andra också var på tåget då nästa tåg gick först om två timmar. Var rejält nedkyld nu eftersom jag kört så hårt och rullade sakta ut ur Korsör när jag såg en nattöppen CirkelK, första jag sett sedan starten (då vägarna vi kör i största mån undviker samhällen). Snacka om lycka, tog en kaffe, fyllde flaskor, köpte mackor och godis. Så nöjd började jag rulla söderut. Behövde inte ta i men det gjorde också att jag inte fick upp någon temperatur, körde på och det var en vacker morgon, men kall runt 5 grader. Jag började frysa rejält och fick inte upp värmen förrän vid 8 på morgonen. Det började bli varmare och vinden gick från sv till nö. Så den började få mig att tappa fart. Stannade och köpte lite mer mackor och fyllde flaskor. Påväg upp till Roskilde fick jag ordentligt ont i vänster ben, började analysera om det var smärta eller skada och testade att gå av cykeln om det fortfarande gjorde ont, men då det inte gjorde det konstaterade jag att det var någon form av överansträngningssmärta. Vid Roskilde började det regna, inte så mycket men det var blött på backen och temperaturen sjönk igen till en-sifftrigt.
Ringde hotellet och sa att jag inte skulle hinna dit förrän efter 21 då det gått långsammare än jag planerat, mest pågrund av smärtorna och vinden. Fick en del pepp hemifrån om att jag kört 100 mil och att jag ledde racet. Insåg att jag behövde få i mig varm mat. Sagt och gjort började jag leta efter en öppen pizzeria. Hittar till slut en. Svårt med öppettider på Kristiflygaredagen. Äter halva pizzan, gör behov nr2 och tar med några pizzabitar till ”frukost”. När jag närmar mig hotellet börjar jag bli nojigt att jag kört förbi det och får än en gång stöd med försäkran att jag har det framför mig. Är rejält blöt och kall. Fryser och har ont. Hittar till slut hotellet och får tag i nyckeln. Fixar med laddningen, duschar ställer klockan på 23:18 = 1 timme 18 min i sängen. Sover 1 timme och 14 min. Är zombie när jag vaknar.
Det är lite mer än 40 mil kvar. Klockan är 23:35 och jag försöker ta mig ut från hotellet i Höjby men alla dörrar är låsta från båda hållen. Blir förvirrad och det tar några minuter innan jag hittar en nödutgång och tar mig ut där med cykeln. Det är fortfarande blött ute och jag avser att ta tåget 04:11 det är 9,5 mil ner och rak motvind. Listar ut hur fort jag måste köra och drar upp farten till 25 km/h i snitt. Är rädd för punkteringar och försöker undvika allt grus (inte så lätt). Varian (radarn) gör att jag ligga i en bättre position på vägen och se bilar på långt avstånd. Vänster ben känns helt ok, men höger ben strejkar rejält. Tror det är någon muskelbristning framsida insida ovanför knäet. Tog lite smärtstillande men det hjälpte inte. Krigade ner mot tåget och med 45 km kvar visste jag att jag skulle hinna. (Marek som var bakom mig kunde inte hinna med något tidigare tåg än detta). Så antingen skulle vi ses på stationen eller så var jag före honom. Kommer ner till Korsör med 20 min till godo. Tar 15 min av dessa och cyklar bort till CirkelK från dagen innan. Gör samma procedur med kaffe, vatten och mackor som natten innan och rullar sedan tillbaka till tåget. Börjar frysa igen. Det är rejält kallt bara några få plusgrader och jag får inte upp värmen av att cykla. Vid den mest nordliga punkten får jag än en gång punktering fram. Hittar skydd i en trädgård (från vinden) precis på havsstranden för att fixa punkteringen. Lägger i sista slangen men när allt är klart så går det inte att få i någon luft. Tänker onda tankar!!! Drar ut slangen. Tar den gamla med punktering (en tubolito) går ner till havet och letar i vattenbrynet upp var den läcker. Sätter på Parktool 2 patches. Men inser att detta inte kommer att hålla. Nästa cykelverkstad är Odense typ 30 km bort. Kommer iväg efter ett stopp på en timme. Fryser som en galning och tar på alla kläder jag har med mig. Luften går ut ur däcket och jag stannar och pumpar. Håller på så ett tag. Hittar en bilpump och får användning av min bilventilskonverters. Får upp 6bar och det räcker lite längre. Tar mig hela vägen till Odense och hittar en cykelverkstad som precis öppnat 08:30. Underbart. Byter till ett nytt däck och ny slang + 2 extra slangar. Provianterar och fyller flaskorna. Är därifrån ca 40 min senare. Nu är det bara smärtorna jag ska besegra - trodde jag. Kommer till Middelfart och är rejält sliten, det går inte fort. Har ont i höger ben, nacken, i vänster fot inser att jag inte har så mycket batteri kvar i min Garmin men när jag ska ladda den är båda Powerbanks tomma. Får upp meddelande att det är låg batterinivå på Di2. Dessutom får jag inte i skorna i pedalerna - vad händer? Dessa 16 mil är grymt kuperade och det är rejäla stigningar och växlarna kommer bli viktiga. Garmin har 11% och det räcker inte för att komma i mål. Gör sista stoppet, godis, vatten och banan.
Solen är framme och temperaturen är närmare 18 grader. Jag känner att jag är för varmt klädd, har fortfarande alla kläder jag har med mig, på mig. Tar av vintervantarna (hittar inte kortvantarna) mössan, en väst, skoskydden. Det känns bättre, snålar med växlingarna. Får några samtal av familj och vänner men är irriterad över att det kommer bli tufft sista biten. Marek kommer ta in en hel del tid - frågan är hur mycket? En tidigare RAD cyklist väntar in mig och vi talas vid 10 min - jag beklagade mig mest tror jag… det rullar på i ett riktigt böljande landskap (otroligt vackert) med branta nerförsbackar och branta uppför hela vägen. Vid 90 km kvar slutar växlarna att fungera. Garmin har 5% kvar och jag blir orolig. Kommer upp i 19 km/h på flacken och rullar nerför men har en bra växel för uppförsbackarna. Får rapporter om att Marek tar in väldigt mycket tid. Benen känns plötsligt pigga igen, smärtan är inte i högerbenet utan nu lägger nacken av sk Shermans neck. Vilket innebär att man inte kan lyfta upp huvudet och se vägen (inga problem tänker jag) och ligger kvar i tempoposition men sätter vänster armbåge på aeropadsen och håller upp huvudet med handen under hakan. Händerna ger upp, tappar känseln i ringfinger och lillfinger först högerhanden och senare vänster också, detta är pågrund av att kört utan vantar (klantigt). Råkar växla en gång reflexmässigt för att undvika ett hinder och växeln bak verkar fungera igen. Ok tänker jag hur många växlingar har jag kvar? Kanske 25-50. Gäller att bara använda för att få upp lite mer fart eller ta sig upp för rejäla stigningar. Inser att jag har en powerbank inbyggd i min framlampa. Den har ca 25% batteri kvar. Men det går inte att ladda och lysa samtidigt ( Ravemen PR2400). Ringer tävlingsledaren och frågar vad jag ska göra. Han säger att ladda Garmin om lampan tar slut, stanna vid något hus och be att få låna ett kontaktuttag så du kan ladda. Blir trygg av detta och slösar lite mer på växlingarna och kör allt jag har sista 40 km in för att komma fram innan det blir mörkt. Kommer i mål lite innan 22:00 - som vinnare. 77h timmar och 29 min. Med ca 7 timmars stopptid. Mitt första ultra race. Ultracykling är hårt!!!
Lärdomar
- Bättre punteringsmotståndigadäck (är tubeless rätt? Sköna att åka på och lagar småpunkor men är superkladdiga när det skiter sig ( mitt i natten i skogen) våtservetter och engångshandskar hjälper lite.
- Navdynamo med laddning och lampor - då kan man cykla igång sin garmin
- Man tappar aptiten när man har smärtor - men då är det som viktigast att få i sig energi för då minskar smärtorna.
- Kör med vantar med pads eller dubbel styrlinda för att rädda nerverna i händerna
- Vädret är alltid lite sämre än prognosen säger. Hitta kläder och ta med dem som fungerar varje race. Står det nollgradigt så lär du klä dig för -5. Ska det regna, räkna med att bli blöt och kall skydda det som du tycker är viktigast.
Tack till
Anna min fru och min familj- som stöttar mig alltid
Mikael Lindgren - för den dagliga pryldiskutionen och alla grymma träningsrundor, men framförallt dina samtal under loppet - sjukt bra pepp.
Magnus Medin - min cykelkamrat som står ut med mina knäppa idéer och ger energi.
Martin Rosén-Lidholm , Roger Lundblad och Johan Mölleborn- för alla bra tips
Iain på Painfreepower- för ditt engagemang
Niklas på Sigge - bra hjälp, gör det lilla extra
Marek - för våra fina samtal och underbart eftersnack mitt i natten.
Stöttningen från Svedea i form av pepp och förståelse
Pappa - för din hjälp under loppet.
Öggi- bästa tävlingsledningen och alla mina RAD kamrater,
Dominik som körde mig till flyget efter
Fredrik som sällskapade mig fram till loppet började och lugnade mina nerver.
Tips och trix
- Använd alarm på garmin för dricka 20 min, äta 1h och byta position på cykeln 20 min.
- Stanna INTE lista ut hur du gör saker på cykeln.
- Jag klarar bara av att komma ihåg 3 saker. Så vid varje stopp tänk igen innan vilka de 3 viktigaste sakerna är som man ska göra.
- Njut av att cykla - lev nu. Om man inte kan vara positiv av någon anledning, ring någon som kan vända din negativa känsla (jag kommer på mig med att svära när jag är i negativa banor men aldrig i positiva)
- Testa testa - hitta vad som du inte får ont av, gäller sadlar, styren, pedaler, kläder (för kläder gäller även att de ska klara vädret - då får man testa sig fram. All utrustning, väskor, lampor, datorer m m. Jag tränar att äta och dricka samma som jag tänker köra med. Blandar egen sportdryck, kör Maurten gel. Cykla med en ständig sockerbas komplettera med vad som fungerar för dig, mackor, bars, godis, pasta m m.
- Träna med fullpackad cykel först då kan man börja prioritera vad som bör åka med och inte (min raceready cykel med utrustning väger 20kg)
- Inomhusträning är riktigt bra för att få till kontaktytorna i form av pedalfloat, injustering av sadel (finjusteringar) styre (bredd, vinkel, anstånd och tempoposition här kan man justera rejält.
- Någon annan tipsade mig om att inte bestämma sig för att bryta ett lopp om du inte testat att äta och sova innan, låter klokt.
- Hitta ett sätt att skilja på smärta och skada, mitt är att gå av cykeln lite, gör det inte ont längre = ingen skada.
- Jag bytte bibs och strumpor vid varje sömn/duschstopp =!underbar liten present.
- Cykla i ditt tempo. I mitt fall har jag satt Garmin på rapportera tid varje 5km. För detta race skulle det vara bättre än 12 min = 25km/h. Det blev ca 300 små firande och 20 besvikelser (men här får du också reda på hur länge backen, eller stoppet tog = dags att köra in lite tid. )
- Lyssna på något du gillar, poddsr, musik, förbered detta det hjälper otroligt mycket
Tack Uggi och RAD 2024 - vi ses nästa år.
//Ricard Sörman
•••
Dags för mitt första Ultra race. Efter att blivit inspirerad av Martin samt att jag ville testa att cykla lite längre så anmälde jag mig i höstas till RAD 2024. Kan nu säga att det var klokt att bestämma sig tidigt, för det har krävts mycket prylar (till alltför stora summor) för att kunna komma till loppet med något som jag tror skulle vara bekvämt och alla grejer jag behövde ha med mig. Jag avsåg att köra på min gravel (Bianchi Arcadex) men efter en del testande på denna hoj började jag få ont i knäna. Försökte givetvis ställa in den som mina andra cyklar men fick inte till det och eftersom jag inte ville köra med den, så såldes den av för någon månad sedan. Bestämde mig då att testa att köra med min gamla racer (lite lagad och så efter en hård krasch) en Bianchi Oltre XR4. För att inte bli galet långrandig berättar jag istället hur den var uppsatt för racet. Tester har skett från i höstas fram till racet
- Infinity E1X sadel (guds gåva till långa dagar i sadeln)
- Ett 44 brett FSA styre
- Ultegra 11-speed di2
- Ultegra stages 52/36 vevar (11-32kasett)
- Profile design 50mm raisers och pinnar 45/25
- Pads från Aeron i Polen
- Pedaler speedplay syzr (begagnade då de inte tillverkas längre)
- 671 knappar på tempopinnarna
- Lampa Ravemen PR2400 fram + Varia och Cateye bak
- Garmin 1040 solar
- Bontrager aelous hjul
- Pirelli P Zero 28 Tubeless
- Cyclite aerobag fram och foodpouch vänster
- Apidura 7l sadelväska, 4l ramväska, 2l toptube väska, food pouch höger
Startade 16:32. Redan efter någon mil blev jag upphunnen av Geir som startade efter mig, ajdå tänkte jag, min fart är tydligen på tok för låg. Bättre att hänga på lite och körde jämnt med Geir en 200m bakom till Randers där jag stannade och fyllde flaskorna efter 14mil. Sedan ett par stopp till efter 21:00 för att sätta på mig mer kläder. Efter några timmar kom jag ifatt Geir och han verkade rejält trött, han la sig ca 100 m bakom mig och vid en övergång (när cykelvägen byter sida från höger till vänster sida om vägen) så missar Geir svängen och krashar, jag hör detta och vänder tillbaka och kollar att han är ok. Bara lite skrubbsår, kedjan av och punktering bak. Efter lite försäkran så lämnar jag Geir där och ser honom inte mer. (Det visar sig att vid 100 mil så kör Geir in i en gatuskylt och gör sig illa, till sjukhus och bryter racet - han mår bra nu igen tack och lov). Natten var bra, några timmar med 5 grader sedan varmare till solen kom upp. Tyvärr kom det då lite mer vind och lite regn. Under natten fanns ingen möjlighet att få vatten eller hitta något som var öppet. Blev att gå 4-5 timmar utan att fylla på. Kom under natten in i mitt tempo och lyssnade på en rockdokumentär från Magnus på SR som varade i 10 timmar. Kompisarna Micke och Magnus ringde på morgonen och påpekade att det var dags att leta upp något att äta, stannade på en Netto köpte en chokladmjölk och en macka. Supergott. Råkade stänga av Garmin rutten när jag skulle pilla med något och därav klippte den av mitt på en raksträcka, men det var nog klokt för de varnade för att Garmin navigeringen blir långsam efter för långa rutter.
Västkusten bjöd på mest sidvind vilket var ok. Många långa raksträckor som kändes oändliga. Kroppen mådde bra. Hade en liten svacka efter natten där jag gick ganska tom. Stannade på en allmän WC och fyllde flaskor och slängde skräp. Med 55 mil körda började de dåliga tankarna komma. Knäna gjorde ont, nacken, lite obekvämt i rumpan osv. Snackade lite i telefon denna tid med Micke Lindgren och han listade ut att jag behövde äta mer. Men matlusten var totalt väck. Härifrån in till första stoppet var det 11-12 mil. Till slut började jag småtugga på en macka och efter ett tag hade jag ätit två mackor en gel och lite sportdryck. Jag verkade vara i en knapp ledning med alla andra på ett pärltåg bakom. Fram hit hade jag en bra snittfart på 28 km/h inklusive stopp. Lyckades i riktigt låg hastighet ta mig till Middlefart för 1,5 timmes sömn. Kom dit 18:00 och för att hinna med rätt tåg över stora bält så behövde jag lämna 20:30. Checkade in på Park Hotel och duschade, laddade alla grejer och sov från 18:30-20:00. Gick därefter och åt en buffé. Lämnade hotellet vid 20:35 och kroppen kändes mycket bättre än den gjorde när jag gick och la mig. Stack iväg och kände att jag kunde cykla ganska normal hastighet för att hinna med 02:46 tåget 14,5 mil bort. Detta blev en stor utmaning då framdäcket exploderade några mil in. Mitt i mörkret och natten i skogen så kladdade jag bort all tubeless vätska (kom överallt) och fick i en slang. Stoppet tog 20 min vilket var ungefär marginalen jag hade för att hinna med tåget. Med 10 mil kvar till tåget så smäller framdäcket igen. Gör nu en ännu kladdigare lagning, byter till slang nr 2 och får det att fungera. Är supernoga och stoppet tar 30min. Rullar iväg och är 30 min efter schemat. Börjar räkna hur fort jag skulle behöva köra för att hinna med tåget i Nyborg, kommer på att det är 27-28 km/h. Det är helt svart och banan är väldigt kuperad på små skogsvägar, men jag gick för det!!! Körde rejält hårt både uppför och nerför (där jag litade på att garminkartan visade hur vägen svängde för lampan ljuskägla lös inte så långt fram när det gick fort nerför.) Lyckades med några få minuter till godo hinna med tåget. Phew. Rejält sliten, men upprymd av att det gick. Inget vatten kvar och ingen mat…ibland kommer pepp precis när man behöver det. Denna natt fick jag flera kämpa SMS och efter ett samtal med min fru där hon efter punkteringarna sa att man måste tänka positivt och det kommer ordna sig. Verkligen behövligt att få dessa positiva tankar, taimingen satt perfekt. Planen jag hade satt gick ut på att jag kom med detta tåg, då hade jag samma/bättre möjligheter än de som valt en 1-stopps-strategi då jag hade en 2-stopps-strategi.
Hann med tåget till Korsör. Tog 11min. Nu var jag själv…hade räknat med att de andra också var på tåget då nästa tåg gick först om två timmar. Var rejält nedkyld nu eftersom jag kört så hårt och rullade sakta ut ur Korsör när jag såg en nattöppen CirkelK, första jag sett sedan starten (då vägarna vi kör i största mån undviker samhällen). Snacka om lycka, tog en kaffe, fyllde flaskor, köpte mackor och godis. Så nöjd började jag rulla söderut. Behövde inte ta i men det gjorde också att jag inte fick upp någon temperatur, körde på och det var en vacker morgon, men kall runt 5 grader. Jag började frysa rejält och fick inte upp värmen förrän vid 8 på morgonen. Det började bli varmare och vinden gick från sv till nö. Så den började få mig att tappa fart. Stannade och köpte lite mer mackor och fyllde flaskor. Påväg upp till Roskilde fick jag ordentligt ont i vänster ben, började analysera om det var smärta eller skada och testade att gå av cykeln om det fortfarande gjorde ont, men då det inte gjorde det konstaterade jag att det var någon form av överansträngningssmärta. Vid Roskilde började det regna, inte så mycket men det var blött på backen och temperaturen sjönk igen till en-sifftrigt.
Ringde hotellet och sa att jag inte skulle hinna dit förrän efter 21 då det gått långsammare än jag planerat, mest pågrund av smärtorna och vinden. Fick en del pepp hemifrån om att jag kört 100 mil och att jag ledde racet. Insåg att jag behövde få i mig varm mat. Sagt och gjort började jag leta efter en öppen pizzeria. Hittar till slut en. Svårt med öppettider på Kristiflygaredagen. Äter halva pizzan, gör behov nr2 och tar med några pizzabitar till ”frukost”. När jag närmar mig hotellet börjar jag bli nojigt att jag kört förbi det och får än en gång stöd med försäkran att jag har det framför mig. Är rejält blöt och kall. Fryser och har ont. Hittar till slut hotellet och får tag i nyckeln. Fixar med laddningen, duschar ställer klockan på 23:18 = 1 timme 18 min i sängen. Sover 1 timme och 14 min. Är zombie när jag vaknar.
Det är lite mer än 40 mil kvar. Klockan är 23:35 och jag försöker ta mig ut från hotellet i Höjby men alla dörrar är låsta från båda hållen. Blir förvirrad och det tar några minuter innan jag hittar en nödutgång och tar mig ut där med cykeln. Det är fortfarande blött ute och jag avser att ta tåget 04:11 det är 9,5 mil ner och rak motvind. Listar ut hur fort jag måste köra och drar upp farten till 25 km/h i snitt. Är rädd för punkteringar och försöker undvika allt grus (inte så lätt). Varian (radarn) gör att jag ligga i en bättre position på vägen och se bilar på långt avstånd. Vänster ben känns helt ok, men höger ben strejkar rejält. Tror det är någon muskelbristning framsida insida ovanför knäet. Tog lite smärtstillande men det hjälpte inte. Krigade ner mot tåget och med 45 km kvar visste jag att jag skulle hinna. (Marek som var bakom mig kunde inte hinna med något tidigare tåg än detta). Så antingen skulle vi ses på stationen eller så var jag före honom. Kommer ner till Korsör med 20 min till godo. Tar 15 min av dessa och cyklar bort till CirkelK från dagen innan. Gör samma procedur med kaffe, vatten och mackor som natten innan och rullar sedan tillbaka till tåget. Börjar frysa igen. Det är rejält kallt bara några få plusgrader och jag får inte upp värmen av att cykla. Vid den mest nordliga punkten får jag än en gång punktering fram. Hittar skydd i en trädgård (från vinden) precis på havsstranden för att fixa punkteringen. Lägger i sista slangen men när allt är klart så går det inte att få i någon luft. Tänker onda tankar!!! Drar ut slangen. Tar den gamla med punktering (en tubolito) går ner till havet och letar i vattenbrynet upp var den läcker. Sätter på Parktool 2 patches. Men inser att detta inte kommer att hålla. Nästa cykelverkstad är Odense typ 30 km bort. Kommer iväg efter ett stopp på en timme. Fryser som en galning och tar på alla kläder jag har med mig. Luften går ut ur däcket och jag stannar och pumpar. Håller på så ett tag. Hittar en bilpump och får användning av min bilventilskonverters. Får upp 6bar och det räcker lite längre. Tar mig hela vägen till Odense och hittar en cykelverkstad som precis öppnat 08:30. Underbart. Byter till ett nytt däck och ny slang + 2 extra slangar. Provianterar och fyller flaskorna. Är därifrån ca 40 min senare. Nu är det bara smärtorna jag ska besegra - trodde jag. Kommer till Middelfart och är rejält sliten, det går inte fort. Har ont i höger ben, nacken, i vänster fot inser att jag inte har så mycket batteri kvar i min Garmin men när jag ska ladda den är båda Powerbanks tomma. Får upp meddelande att det är låg batterinivå på Di2. Dessutom får jag inte i skorna i pedalerna - vad händer? Dessa 16 mil är grymt kuperade och det är rejäla stigningar och växlarna kommer bli viktiga. Garmin har 11% och det räcker inte för att komma i mål. Gör sista stoppet, godis, vatten och banan.
Solen är framme och temperaturen är närmare 18 grader. Jag känner att jag är för varmt klädd, har fortfarande alla kläder jag har med mig, på mig. Tar av vintervantarna (hittar inte kortvantarna) mössan, en väst, skoskydden. Det känns bättre, snålar med växlingarna. Får några samtal av familj och vänner men är irriterad över att det kommer bli tufft sista biten. Marek kommer ta in en hel del tid - frågan är hur mycket? En tidigare RAD cyklist väntar in mig och vi talas vid 10 min - jag beklagade mig mest tror jag… det rullar på i ett riktigt böljande landskap (otroligt vackert) med branta nerförsbackar och branta uppför hela vägen. Vid 90 km kvar slutar växlarna att fungera. Garmin har 5% kvar och jag blir orolig. Kommer upp i 19 km/h på flacken och rullar nerför men har en bra växel för uppförsbackarna. Får rapporter om att Marek tar in väldigt mycket tid. Benen känns plötsligt pigga igen, smärtan är inte i högerbenet utan nu lägger nacken av sk Shermans neck. Vilket innebär att man inte kan lyfta upp huvudet och se vägen (inga problem tänker jag) och ligger kvar i tempoposition men sätter vänster armbåge på aeropadsen och håller upp huvudet med handen under hakan. Händerna ger upp, tappar känseln i ringfinger och lillfinger först högerhanden och senare vänster också, detta är pågrund av att kört utan vantar (klantigt). Råkar växla en gång reflexmässigt för att undvika ett hinder och växeln bak verkar fungera igen. Ok tänker jag hur många växlingar har jag kvar? Kanske 25-50. Gäller att bara använda för att få upp lite mer fart eller ta sig upp för rejäla stigningar. Inser att jag har en powerbank inbyggd i min framlampa. Den har ca 25% batteri kvar. Men det går inte att ladda och lysa samtidigt ( Ravemen PR2400). Ringer tävlingsledaren och frågar vad jag ska göra. Han säger att ladda Garmin om lampan tar slut, stanna vid något hus och be att få låna ett kontaktuttag så du kan ladda. Blir trygg av detta och slösar lite mer på växlingarna och kör allt jag har sista 40 km in för att komma fram innan det blir mörkt. Kommer i mål lite innan 22:00 - som vinnare. 77h timmar och 29 min. Med ca 7 timmars stopptid. Mitt första ultra race. Ultracykling är hårt!!!
Lärdomar
- Bättre punteringsmotståndigadäck (är tubeless rätt? Sköna att åka på och lagar småpunkor men är superkladdiga när det skiter sig ( mitt i natten i skogen) våtservetter och engångshandskar hjälper lite.
- Navdynamo med laddning och lampor - då kan man cykla igång sin garmin
- Man tappar aptiten när man har smärtor - men då är det som viktigast att få i sig energi för då minskar smärtorna.
- Kör med vantar med pads eller dubbel styrlinda för att rädda nerverna i händerna
- Vädret är alltid lite sämre än prognosen säger. Hitta kläder och ta med dem som fungerar varje race. Står det nollgradigt så lär du klä dig för -5. Ska det regna, räkna med att bli blöt och kall skydda det som du tycker är viktigast.
Tack till
Anna min fru och min familj- som stöttar mig alltid
Mikael Lindgren - för den dagliga pryldiskutionen och alla grymma träningsrundor, men framförallt dina samtal under loppet - sjukt bra pepp.
Magnus Medin - min cykelkamrat som står ut med mina knäppa idéer och ger energi.
Martin Rosén-Lidholm , Roger Lundblad och Johan Mölleborn- för alla bra tips
Iain på Painfreepower- för ditt engagemang
Niklas på Sigge - bra hjälp, gör det lilla extra
Marek - för våra fina samtal och underbart eftersnack mitt i natten.
Stöttningen från Svedea i form av pepp och förståelse
Pappa - för din hjälp under loppet.
Öggi- bästa tävlingsledningen och alla mina RAD kamrater,
Dominik som körde mig till flyget efter
Fredrik som sällskapade mig fram till loppet började och lugnade mina nerver.
Tips och trix
- Använd alarm på garmin för dricka 20 min, äta 1h och byta position på cykeln 20 min.
- Stanna INTE lista ut hur du gör saker på cykeln.
- Jag klarar bara av att komma ihåg 3 saker. Så vid varje stopp tänk igen innan vilka de 3 viktigaste sakerna är som man ska göra.
- Njut av att cykla - lev nu. Om man inte kan vara positiv av någon anledning, ring någon som kan vända din negativa känsla (jag kommer på mig med att svära när jag är i negativa banor men aldrig i positiva)
- Testa testa - hitta vad som du inte får ont av, gäller sadlar, styren, pedaler, kläder (för kläder gäller även att de ska klara vädret - då får man testa sig fram. All utrustning, väskor, lampor, datorer m m. Jag tränar att äta och dricka samma som jag tänker köra med. Blandar egen sportdryck, kör Maurten gel. Cykla med en ständig sockerbas komplettera med vad som fungerar för dig, mackor, bars, godis, pasta m m.
- Träna med fullpackad cykel först då kan man börja prioritera vad som bör åka med och inte (min raceready cykel med utrustning väger 20kg)
- Inomhusträning är riktigt bra för att få till kontaktytorna i form av pedalfloat, injustering av sadel (finjusteringar) styre (bredd, vinkel, anstånd och tempoposition här kan man justera rejält.
- Någon annan tipsade mig om att inte bestämma sig för att bryta ett lopp om du inte testat att äta och sova innan, låter klokt.
- Hitta ett sätt att skilja på smärta och skada, mitt är att gå av cykeln lite, gör det inte ont längre = ingen skada.
- Jag bytte bibs och strumpor vid varje sömn/duschstopp =!underbar liten present.
- Cykla i ditt tempo. I mitt fall har jag satt Garmin på rapportera tid varje 5km. För detta race skulle det vara bättre än 12 min = 25km/h. Det blev ca 300 små firande och 20 besvikelser (men här får du också reda på hur länge backen, eller stoppet tog = dags att köra in lite tid. )
- Lyssna på något du gillar, poddsr, musik, förbered detta det hjälper otroligt mycket
Tack Uggi och RAD 2024 - vi ses nästa år.
//Ricard Sörman
•••
