Sigge Star
Aktiv medlem
[RR] Boga
Tjena,
Här kommer lite bilder från en tur till Apuseni, en nationalpark och bergsområde vars toppar ligger på runt 1800 meter. Vi slår läger i en håla med det underbara namnet Boga.
Här ligger det:
Jag har slagit följe med polarna Sebbe och Mutzi från Oradea 1,5 timme bort och vi har laddat med två hojar var om det skulle bli tid över för lite DH också.
Laddade... Sebbe:
Det är fredag och det var svårt att komma iväg i tid från Oradea, men det är ljust när vi kommer fram och vi borde hinna en runda och fuskar till oss 600 höjdmeter med Sebbes bil från Boga på 600 meter till en platå på 1200. Solen värmer, men jösses vad det har regnat det senaste. Ni har nog läst om översvämningar på Balkan – vi fick vår del också. Men nu lite sol alltså
Men regnet är inte långt borta
Efter lite utför börjar vi en klättring i en skog som påminner otroligt mycket om naturen hemma på västkusten – helt underbart med syre i luften och hemmakänslan.
De här bergen är så olika Karpaterna. Här är det kullar med grönska som i en djungel, men rätt vad det är så kommer det raviner, canyons, grottor och andra nycker som naturen bjudit på...
Liten promenad för grabbarna som väl mest hojar Enduro och DH. Om allt går i lås kommer Mutzi att köra VM i DH i Hafjell i September.
Mer skönt landskap
Det blev drygt två timmar och totalt 900 meter uppför och 1500 utför. Efter att ha hämtat bilen, käkat middag och smakat gött vin är det dags att planera morgondagen
Natten bjuder på regn och vi upprepar övningen från igår och tar bilen upp igen.
Den härliga svenska skogen
Så kul med grabbar som kan njuta av att cykla när det är vått och kallt – annars är ju den generella attityden i sånna här latinoländer att allt annat än 25-30 grader är rena polarkylan och ska motas med massor av kläder. Mutzi är till och med av åsikten att detta är helt enkelt det bästa vädret han vet att cykla i.
Vi kommer upp på en slags ås men ser tyvärr inget av utsikten. Några hästar strövar runt – inget staket eller hägn. Undrar hur de undviker att de smiter iväg...
Dimma
Men lite ljus emallanåt och man kan ana konturerna av bergen
Det har blivit kallt här uppe och vi är våta. Sebbe känner en snubbe som har ett hotell och restaurang i skidorten vi kommer fram till. Jösses vad gött. Vi parkerar hojarna i garaget och hänger in våta kläder i pannrummet och käkar kungligt. Vi rullar ut ur garaget med förnyad energi
Himlen öppnar sig samtidigt som vi gör en klättring på en kilometer med cyklarna på ryggen
Salamandrarna tittar fram
Efter en glänta kommer vi fram till ett stup och ”det rostiga hålet” som det kallas – en cool skapelse av naturen. Inget sandtag alltså.
Vi fortsätter klättringen och tappar sen bort oss rejält. Var fan är i vi egentligen?
Kan det vara hitåt?
Eller ditåt?
Efter en halvtimmes rekande hittar vi rätt
Det blir en risky downhill på rullande stenar ner i dalen och sen en klättring på asfalt innan vi får korka upp ölen och summera 40km, 1300 meter klättring och 1900 utför.
Här kommer lite bilder från en tur till Apuseni, en nationalpark och bergsområde vars toppar ligger på runt 1800 meter. Vi slår läger i en håla med det underbara namnet Boga.
Här ligger det:
Jag har slagit följe med polarna Sebbe och Mutzi från Oradea 1,5 timme bort och vi har laddat med två hojar var om det skulle bli tid över för lite DH också.
Laddade... Sebbe:
Det är fredag och det var svårt att komma iväg i tid från Oradea, men det är ljust när vi kommer fram och vi borde hinna en runda och fuskar till oss 600 höjdmeter med Sebbes bil från Boga på 600 meter till en platå på 1200. Solen värmer, men jösses vad det har regnat det senaste. Ni har nog läst om översvämningar på Balkan – vi fick vår del också. Men nu lite sol alltså
Men regnet är inte långt borta
Efter lite utför börjar vi en klättring i en skog som påminner otroligt mycket om naturen hemma på västkusten – helt underbart med syre i luften och hemmakänslan.
De här bergen är så olika Karpaterna. Här är det kullar med grönska som i en djungel, men rätt vad det är så kommer det raviner, canyons, grottor och andra nycker som naturen bjudit på...
Liten promenad för grabbarna som väl mest hojar Enduro och DH. Om allt går i lås kommer Mutzi att köra VM i DH i Hafjell i September.
Mer skönt landskap
Det blev drygt två timmar och totalt 900 meter uppför och 1500 utför. Efter att ha hämtat bilen, käkat middag och smakat gött vin är det dags att planera morgondagen
Natten bjuder på regn och vi upprepar övningen från igår och tar bilen upp igen.
Den härliga svenska skogen
Så kul med grabbar som kan njuta av att cykla när det är vått och kallt – annars är ju den generella attityden i sånna här latinoländer att allt annat än 25-30 grader är rena polarkylan och ska motas med massor av kläder. Mutzi är till och med av åsikten att detta är helt enkelt det bästa vädret han vet att cykla i.
Vi kommer upp på en slags ås men ser tyvärr inget av utsikten. Några hästar strövar runt – inget staket eller hägn. Undrar hur de undviker att de smiter iväg...
Dimma
Men lite ljus emallanåt och man kan ana konturerna av bergen
Det har blivit kallt här uppe och vi är våta. Sebbe känner en snubbe som har ett hotell och restaurang i skidorten vi kommer fram till. Jösses vad gött. Vi parkerar hojarna i garaget och hänger in våta kläder i pannrummet och käkar kungligt. Vi rullar ut ur garaget med förnyad energi
Himlen öppnar sig samtidigt som vi gör en klättring på en kilometer med cyklarna på ryggen
Salamandrarna tittar fram
Efter en glänta kommer vi fram till ett stup och ”det rostiga hålet” som det kallas – en cool skapelse av naturen. Inget sandtag alltså.
Vi fortsätter klättringen och tappar sen bort oss rejält. Var fan är i vi egentligen?
Kan det vara hitåt?
Eller ditåt?
Efter en halvtimmes rekande hittar vi rätt
Det blir en risky downhill på rullande stenar ner i dalen och sen en klättring på asfalt innan vi får korka upp ölen och summera 40km, 1300 meter klättring och 1900 utför.
