RR Jämtlandsrektangeln som det numera heter.
Detta är en lite sen RR eftersom den utspelade sig ett par dagar i Augisti. Men jag hoppas att den kan inspirera andra till stordåd ändå.
I början på augusti försökte jag dra med mig lite folk till Åre med omnejd för att köra lite utför och för att få prova på lite omtalad fjällcykling. Som vanligt var det många som ville men få som kunde. En som kunde det var Jonas och det är ju inte fy skam.
Fredag blev en downhilldag med shimanoleden som favorit. Den dagen finns det inga bilder från. Fredagskvällen körde vi husbilen bort mpt storulvån och tog en gratis fricamp vid sidan av vägen.
Jag har tidigare bara läst om Jämtlandstriangeln men när vi lix var där i krokarna så ville vi hinna se så mycket som möjligt på en gång
Således valde vi att köra jämtlandsrektangeln : Storulvån- Blåhammaren- Sylarna- Gåsen- Storulvån.
Det är pang på direkt från storulvån. En brant trixig klättring första kilometern innan man kommer upp på fjäll platån men sen flyter det på rätt bra. Jag antar att det hade regnat en hel del tidigare för det var rätt blött i markerna med surhål och ordentliga vattensamlingar även om vi råkade ha grymt tur med vädret.
Det blev en hel del spänger att köra på. Jonas beklagade sitt orutinerade ( smala) däckval, både beroende på den obligatoriskt alldeles för breda springan mellan plankorna på spången samt pga av att det blir en hel del sten att studsa över på en dag.
Vissa stäckor riktigt flowiga, andra mindre.
Artikelförfattaren på styva linan
Om sanningen ska fram så körde vi inte hela vägen fram till Blåhammarens station utan svängde av leden söderut vi Ulvåtjärn.
Vätske och kolhydratdepå
Bärning med utsikt
Vem har företräde?
Jonas har faktisk en del spångest att jobba med.
Ibland händer det att spången tar slut utan att sumpmarken nödvändigtvis också gör det.
Om sanningen ska fram så körde vi inte helavägen fram till sylstationen heller utan svängde Österut mot gåsen.
För att komma mot Gåsen går leden över ett pass och branten upp mot passet var enda ställe vi behövde leda cyklarna på på hela turen.
När vi passerat krönet möttes vi av glass o ballonger, högfartscrusing med småhopp på stig och hällar hela vägen ner mot Gåsen. 6 km.
Efter gåsen norrut igen mot Tjallingen. Slät slingrande singeltrack och utförslut nästan hela vägen. Tyvärr mobiliserades de sista krafterna för cyklingen och inte för att ta kort.
Ok en bild blev det men han var lite långt bort.
Från Tjallingen blir det grusväg, vare sig man vill det eller inte, sista biten tillbaka till Storulvån där duschen och en kall väntar.
Typ 50 km på 9 timmar med fotostopp, punka, fika och allt. Det var det värt.
Söndagens cykling i Ullådalen. Sol och blött
en lerfest helt enkelt.
I början på augusti försökte jag dra med mig lite folk till Åre med omnejd för att köra lite utför och för att få prova på lite omtalad fjällcykling. Som vanligt var det många som ville men få som kunde. En som kunde det var Jonas och det är ju inte fy skam.
Fredag blev en downhilldag med shimanoleden som favorit. Den dagen finns det inga bilder från. Fredagskvällen körde vi husbilen bort mpt storulvån och tog en gratis fricamp vid sidan av vägen.
Jag har tidigare bara läst om Jämtlandstriangeln men när vi lix var där i krokarna så ville vi hinna se så mycket som möjligt på en gång
Således valde vi att köra jämtlandsrektangeln : Storulvån- Blåhammaren- Sylarna- Gåsen- Storulvån.
Det är pang på direkt från storulvån. En brant trixig klättring första kilometern innan man kommer upp på fjäll platån men sen flyter det på rätt bra. Jag antar att det hade regnat en hel del tidigare för det var rätt blött i markerna med surhål och ordentliga vattensamlingar även om vi råkade ha grymt tur med vädret.
Det blev en hel del spänger att köra på. Jonas beklagade sitt orutinerade ( smala) däckval, både beroende på den obligatoriskt alldeles för breda springan mellan plankorna på spången samt pga av att det blir en hel del sten att studsa över på en dag.
Vissa stäckor riktigt flowiga, andra mindre.
Artikelförfattaren på styva linan
Om sanningen ska fram så körde vi inte hela vägen fram till Blåhammarens station utan svängde av leden söderut vi Ulvåtjärn.
Vätske och kolhydratdepå
Bärning med utsikt
Vem har företräde?
Jonas har faktisk en del spångest att jobba med.
Ibland händer det att spången tar slut utan att sumpmarken nödvändigtvis också gör det.
Om sanningen ska fram så körde vi inte helavägen fram till sylstationen heller utan svängde Österut mot gåsen.
För att komma mot Gåsen går leden över ett pass och branten upp mot passet var enda ställe vi behövde leda cyklarna på på hela turen.
När vi passerat krönet möttes vi av glass o ballonger, högfartscrusing med småhopp på stig och hällar hela vägen ner mot Gåsen. 6 km.
Efter gåsen norrut igen mot Tjallingen. Slät slingrande singeltrack och utförslut nästan hela vägen. Tyvärr mobiliserades de sista krafterna för cyklingen och inte för att ta kort.
Ok en bild blev det men han var lite långt bort.
Från Tjallingen blir det grusväg, vare sig man vill det eller inte, sista biten tillbaka till Storulvån där duschen och en kall väntar.
Typ 50 km på 9 timmar med fotostopp, punka, fika och allt. Det var det värt.
Söndagens cykling i Ullådalen. Sol och blött
en lerfest helt enkelt.
