mkallstrom
Aktiv medlem
[RR] LVG i Apulien (Puglia) och Aosta
Är precis tillbaka från ett par veckor i Otranto i Apulien (Puglia) i södra Italien där vi också passerade Aosta på vägen hem. Eftersom jag inte hittade jättemycket om de här områdena i forumet så tänkte jag skriva ihop några korta rader om min cykling där (om Aosta har det skrivits en del, men då mest om MTB). Det blir ingen regelrätt RR över varje runda utan mer en sammanfattning.
Huvudsyftet med resan var att koppla av med familjen, men jag ville försöka cykla så mycket som möjligt också. Jag valde att ta med min CX istället för stigcykeln eftersom den var lättare att få in i bilen och att det normalt blir mer tidseffektiv cykling på den (ingen transport med bil för att nå vettiga stigar). Det var också lite för tidigt på säsongen för stigcykling i Aosta, de flesta liftarna skulle fortfarande vara stängda när vi passerade.
Efter en lång bilresa från Sverige (via Leipzig och Venedig) kom vi fram till Otranto, långt ner på östkusten i Apulien i delen Salento, där vi stannade i tre veckor. Apulien är en avlång region med rätt skiftande landskap. I Salento där jag cyklade är det i stort sett helt platt inåt landet, men mer kuperat efter kusten (norra delarna av Apulien är också mer kuperat, men där cyklade jag inte). Jag rekade därför oftast rundor där jag kunde avsluta med att cykla efter kusten och få några längre klättringar. Kustvägen var också väldigt trevlig att cykla på, knappt någon trafik i April och fin utsikt. Många pittoreska, små byar inåt landet, alla med ett mindre torg och ett par barer där man kunde stanna och ta en kaffe om det behövdes.
Underlaget var lite varierande. Det finns vägar med rätt dålig asfalt, men också många som är i väldigt bra skick. I stort sett allt som är markerat som väg på Google Maps har helt ok underlag och småvägarna genom olivodlingarna var mycket fina att cykla på. Väldigt många av de mindre vägarna finns på Street View så att man kan kolla hur underlaget ser ut. Jag cyklade på en CX med aluminiumfälgar och 32 mm däck och även om det nog hade gått att köra på smalare däck utan problem så är jag glad att jag valde att lämna finhjulen hemma så att jag inte behövde oroa mig så mycket för underlaget när jag rekade rutter.
Jag körde några kortare bitar grusväg, men även om underlaget var helt ok så låg det rätt mycket skräp och glaskross på dom, kanske inte bästa området för rena grusvägsrundor.
Fint område att cykla i och ett myller av vägar att välja mellan, men kanske inte det bästa stället om man jagar höjdmeter.
Nedan är några av rundorna jag körde, alla från tågstationen (typ) i Otranto:
https://www.strava.com/routes/18257069 64 km med ett par stigningar efter kusten och platta (men trevliga) vägar inåt landet.
https://www.strava.com/routes/18039876 101 km till Santa Maria di Leuca (längst söderut på halvön) och tillbaka, möjlighet till fika med utsikt vid vändpunkten.
https://www.strava.com/routes/18325730 134 km över halvön och tillbaka, med några korta serpentinsvängar när man vänder tillbaka norrut.
Huvudsyftet med resan var att koppla av med familjen, men jag ville försöka cykla så mycket som möjligt också. Jag valde att ta med min CX istället för stigcykeln eftersom den var lättare att få in i bilen och att det normalt blir mer tidseffektiv cykling på den (ingen transport med bil för att nå vettiga stigar). Det var också lite för tidigt på säsongen för stigcykling i Aosta, de flesta liftarna skulle fortfarande vara stängda när vi passerade.
Efter en lång bilresa från Sverige (via Leipzig och Venedig) kom vi fram till Otranto, långt ner på östkusten i Apulien i delen Salento, där vi stannade i tre veckor. Apulien är en avlång region med rätt skiftande landskap. I Salento där jag cyklade är det i stort sett helt platt inåt landet, men mer kuperat efter kusten (norra delarna av Apulien är också mer kuperat, men där cyklade jag inte). Jag rekade därför oftast rundor där jag kunde avsluta med att cykla efter kusten och få några längre klättringar. Kustvägen var också väldigt trevlig att cykla på, knappt någon trafik i April och fin utsikt. Många pittoreska, små byar inåt landet, alla med ett mindre torg och ett par barer där man kunde stanna och ta en kaffe om det behövdes.
Underlaget var lite varierande. Det finns vägar med rätt dålig asfalt, men också många som är i väldigt bra skick. I stort sett allt som är markerat som väg på Google Maps har helt ok underlag och småvägarna genom olivodlingarna var mycket fina att cykla på. Väldigt många av de mindre vägarna finns på Street View så att man kan kolla hur underlaget ser ut. Jag cyklade på en CX med aluminiumfälgar och 32 mm däck och även om det nog hade gått att köra på smalare däck utan problem så är jag glad att jag valde att lämna finhjulen hemma så att jag inte behövde oroa mig så mycket för underlaget när jag rekade rutter.
Jag körde några kortare bitar grusväg, men även om underlaget var helt ok så låg det rätt mycket skräp och glaskross på dom, kanske inte bästa området för rena grusvägsrundor.
Fint område att cykla i och ett myller av vägar att välja mellan, men kanske inte det bästa stället om man jagar höjdmeter.
Nedan är några av rundorna jag körde, alla från tågstationen (typ) i Otranto:
https://www.strava.com/routes/18257069 64 km med ett par stigningar efter kusten och platta (men trevliga) vägar inåt landet.
https://www.strava.com/routes/18039876 101 km till Santa Maria di Leuca (längst söderut på halvön) och tillbaka, möjlighet till fika med utsikt vid vändpunkten.
https://www.strava.com/routes/18325730 134 km över halvön och tillbaka, med några korta serpentinsvängar när man vänder tillbaka norrut.
Senast ändrad:
