[RR och byggtråd] Att köpa en ram

[Ashnton]

Prolog:

Efter att det stod klart att jag och två vänner skulle cykla från England tillbaka till Sverige som årets cykelsemester fick jag den dumma idén att köpa en cykel på plats och cykla hem den. Jag började kolla Facebook Marketplace och Ebay religiöst och längs vägen hittade jag något väldigt lockande: en gammal Charge Plug i titan. Enda kruxet var att den behövde hämtas från Isle of Wight. Och jag och mina vänner skulle flyga till London. Men nog skulle det gå att lösa. När vi sedan skulle boka flygbiljetter var priset för att flyga på söndagen, som en av mina vänner föredrog, det dubbla mot att flyga på fredagen. Så jag bokade flyg tlil fredag kväll och mina kompisar till söndag morgon. Jag hade alltså helt plötsligt ungefär två dagar själv i England. Perfekt för en liten utflykt!

Men hur skulle jag frakta hem ramen? En liten fråga i Visa dina laster-tråden resulterade i flera förslag på mer eller mindre avancerade konstruktioner. Buntband inhandlades, gamla cykeln packades ner i en låda och jag begav mig till Arlanda. Strax efter 21 lokal tid landade jag på Heathrow och efter en snabb cykelmontering var jag redo att åka!

Klockan är nu 22:36 och jag är redo att åka från Heathrow. Planen var att cykla ca två mil för att därefter åka tåg till Southampton varifrån jag på morgonen skulle ta färjan till IOW. Tågresan innehöll ett byte och jag hade aldrig tidigare varit i England, än mindre försökt åka tåg med cykel mitt i natten där...

Efter att ha irrat runt på väg ut från Heathrow, cyklat vilse och cyklat ut genom en läskig tunnel med cykelförbud var jag äntligen på väg mot stationen. Ett snabbt stopp vid en pytteliten indisk restaurang resulterade i att jag i väntan på tåget hade en låda chicken biryani att äta. Bra att lindra mina nerver med. Jag skulle ta nattens sista tåg från stationen och byta längs vägen till nattens sista tåg mot Southampton.

Några minuter sent rullade i alla fall ett tåg fullt med fulla britter in och jag tryckte på cykeln och råkade i processen trycka till en man i rumpan med mitt högra växelreglage. Konstigt nog reagerade han knappt. På tåget hamnade jag i samtal med en ur ett större kompisgäng som stod där i vestibulen. Han jag pratade med var väldigt intresserad av vad jag höll på med och vad jag var på för resa och visade mig bilder från hans egna campingäventyr. Oväntat och kul möte!

Tågresorna gick i vilket fall bra och jag kom fram till Southampton strax innan tre på natten. På det andra tåget upptogs cykelplatsen av två sovande män men vad göra. En kvinna på tåget tyckte synd om mig när jag stod upp med min cykel och väckte männen men de tog ingen notis och somnade om. Nåväl, efter en stund gick den ena av och jag kunde boxa in den andra med min cykel och äntligen sätta mig. I Southampton cyklade jag till en kyrkogård och sedan ut i en park och lade mig för att sova några timmar innan det var dags att åka till Isle of Wight.

Efter några timmars orolig halvslummer gick jag upp vid halv sju, packade ihop och cyklade ner till hamnen och väntade på avgångstid för färjan. Överfarten till IOW gick smidigt och jag hittade en lämplig plats med lite utsikt att äta frukost på i väntan på tiden jag skulle möta säljaren.

Mötet med säljaren gick smidigt, ramen var i förväntat skick så nu, efter en del logistik, hade jag min ram. Nu återstod bara att frakta hem den.

Fortsättning följer.

 

[Ashnton]

Del 2:

Stämningsbild från IOW.

Nästa utmaning var nu att fästa ramen på cykeln och cykla med den till Gatwick där jag skulle möta mina vänner. Till detta hade jag cirka 24 timmar. Jag tog färjan tillbaka till "fastlandet" (eller vad man ska kalla England) och buntbandade fast ramen på pakethållaren. (Stort tack för tipsen på sätt att spänna fast ramen!) Därefter var det bara att börja cykla.

På väg mot Gatwick var det en jäkla massa backar och asvarmt men landskapet var fint i alla fall.

Jag cyklade hela dagen och en bit inpå kvällen tills jag befann mig på lagom avstånd från Gatwick. Nu var det bara att hitta någonstans att sova för att sedan möta vännerna på förmiddagen. Jag hittade en lämplig skog att slå läger i och lade mig och sov. Jag var lite nojig för vädret då tältet skulle komma med vännerna men lyckligtvis regnade det inte alls under min vistelse i England. Under natten vaknade jag två gånger av att liggunderlaget var platt och behövde blåsas upp. Satan också! En snabb koll på Google Maps visade att det fanns en Decathlon på väg till flygplatsen. Sömnen räddad!

Finns många användningsområden för en cykelram. Bland annat som torkställ.

Jag inhandlade ett nytt liggunderlag och cyklade till platsen där vi bestämt att vi skulle mötas. Efter ca 15 minuter kom mina vänner och jag kände att jag kunde andas ut åtminstone halvt. Nu var vi flera, vi hade ett tält och ett kök. Nu var det svåra gjort kändes det som. Bara att cykla hem till Sverige kvar.

För att spara tid tåg vi tåget in till centrala London. Sjukt nog var det ingen på tåget eller stationen som anmärkte på min konstruktion. Trots att tåget var fullt med stående. I London fanns det rondeller med massa rödljus.

Vi cyklade runt en stund och kollade på lite klassiska sevärdheter för att sedan följa Thames ut mot Dartford och Kent. Cyklingen från London genom Kent mot Dover tog två dagar och var ganska händelselös. Komoot ledde oss till en del bortglömda grusvägar, till grindar cyklarna var för långa för och vi fick vinscha upp mitt ekipage för en lös brant. I det stora hela gick allt bra. Ingen hade några problem med att vi wild campade (eller vad det nu heter) trots att vi bodde på ganska uppenbara platser.

Middag dag fyra i England.

På morgonen den femte dagen i England cyklade vi sista biten till Dover och kollade på klipporna innan vi i sista stund rullade ner till färjeläget och åkte över till Frankrike.

 

[La Vida Loca]

Rätt jävla stabilt side quest du hittade.
Fet ram

 

[Ashnton]

Del 3:

Vi kom fram till Frankrike under sen eftermiddag och blev tillsammans med övriga cyklister från färjan ombedda att följa en bil ut från hamnen. Lyxigt med egen eskort ut! I Frankrike cyklade vi till en Lidl och handlade mat och därefter till havet för att bada. Oj vad varmt och skönt det var i vattnet! Helt underbart. Sedan letade vi upp en plats att laga mat och tälta på.

Tältplats i en park bredvid bebyggt område men återigen var det ingen som brydde sig om oss. En förbipasserande på kvällen vinkade och sa god natt.

Efter en varm natt i tältet cyklade vi vidare mot Belgien genom ett rätt industriellt landskap. Cykelbanorna var i alla fall fina. Eftersom vi nu var på en Eurovelo-led mötte vi och såg vi många andra cyklister. Stor konstrast mot England där vi bara mötte enstaka.

I Belgien åt vi musslor på ett fint torg.

Vi tillbringade en natt i Belgien innan vi kom in i Nederländerna. Här gick också tältet sönder men vi kunde fortfarande lyckligtvis använda det.

Det här pålägget hittade vi på Lidl i Frankrike. Jag tar gärna emot tips på liknande som finns att köpa i Sverige för det blev en stor favorit för min del.

Nu får det räcka med skrivande för ikväll. Nu har jag i alla fall fått tummen ur röven och börjat plita ner resan :) I nästa del kommer jag försöka posta hem ramen från Nederländerna.

 

[ppr]

Cool resa! Trevligt att läsa :)

 

[yewn]

Det är detta som gör happy så grymt!! Fan va kul tråd. Kul att följa

 

[Jonatan F]

Stort tack för RR! Väldigt kul att läsa!

 

[WSMC]

Häftig resa och bra berättat!
Nu får du gärna visa bilden på hur ni fraktade de
röda stolarna från sista bilden

 

[MagerValp]

Det här pålägget hittade vi på Lidl i Frankrike. Jag tar gärna emot tips på liknande som finns att köpa i Sverige för det blev en stor favorit för min del.

Tror den här är ganska lik: https://www.coop.se/handla/varor/sk...ll-baket/biscoff-spread-creamy-5410126156973/

 

[Lejon]

Fantastiskt!

 

[glitch]

Snacka om hängiven, att ta med en extra ram på resan är next level

 

[Ashnton]

Påmindes av @Jonathan Fs inlägg i last-tråden om att jag har en berättelse att skriva klart så här kommer fortsättningen.

När jag slutade sist hade vi kommit till Belgien och slagit upp tältet utanför en kyrka/park/bivackområde. Dvs vi campade åtminstone nästan lagligt just den natten :) De röda stolarna hade vi tyvärr inte med oss på cyklarna utan tillhörde parken. Till vår stora glädje, för vilken komforthöjning under middagen att kunna sitta på en stol istället för i gräset. Amazing.

På morgonen blev det baguette med tidigare nämnt pålägg till frukost. Stort tack för tipset på liknande varianter i Sverige. Såhär i efterhand hade det varit intressant att veta hur många baguetter som konsumerades på resan. Vi åt baguette med något pålägg till frukost och lunch i princip varje dag på resan... Praktiskt och billigt och konstigt nog tröttnar åtminstone jag aldrig på det.

Vi cyklade vidare genom Belgien och kom efter några mil till Nederländerna. I en by några mil in i Nederländerna bestämde jag mig för att det var dags att posta hem ramen och letade upp ett DHL-ombud. DHL-ombudet låg i en djurbutik vilket kändes ganska skumt för en svensk van vid Postnord-disken på Coop men det skulle säkert funka. Jag gick in och frågade om de hade kartonger till salu att posta i och möttes av ett frågande uttryck på mannen som arbetade där. Han hänvisade mig till en bokhandel några hundra meter bort så jag cyklade dit. I bokhandeln presenterade kassörskan mig ett ganska stort utbud av för små kartonger. Bättre lycka någon annan stans alltså.

Jag beslöt att kolla med cykelbutiken i byn. Jag presenterade min målsättning för en ung kille i cykelbutik som sa "följ med mig" och direkt började springa ut på parkeringen och mot deras lager. Jag började kuta efter. Halvvägs till lagret tvärvände han 90 grader och satte av mot en skåpbil och drog fram en alldeles för stor cykelkartong. Nåväl, beggars cant be choosers så jag tackade så mycket för hjälpen och ringde mina kompisar för att få bärhjälp. (De hade tagit fikapaus vid en mataffär en liten bit bort). Min ena kompis, lite starkare och smidigare än jag, tog cykelkartongen i ena handen och höll styret i andra och så cyklade vi tillbaka till djuraffären.

Jag släpade in kartongen på djuraffären och frågade mannen där om den gick bra att skicka. Det gjorde den absolut inte fick jag till svar. Han hänvisade mig istället till en bensinmack i närheten av bokhandeln som var ombud för fler fraktbolag. Jag insåg att vi nog skulle behöva slöjda kartongen lite själva och frågade om han hade tejp och möttes av ett minst lika frågande uttryck som när jag frågade om kartonger. Jag började vid det här laget se ett mönster så vi cyklade till bensinmacken.

Jag släpade återigen in kartongen för att prata med den äldre mannen som hade bensinmacken. Ett problem bara: Han kunde inte engelska och jag kan inte flamländska. Jag gav upp temporärt på att försöka kommunicera med honom och vi gav oss på att slöjda kartongen istället. Jag gick tillbaka till bokhandeln och köpte silvertejp. I kassan fick jag frågan om jag hade hittat en kartong än. Tror jag höll på att bli någon form av lokal kändis/dåre.

En stund senare var kartongen halverad i höjd och ramen och gaffeln nerpackad:

Jag tejpade igen lådan och släpade allting tillbaka till bensinmacken. Nu beväpnad med Google Translate kund vi förstå varandra hjälpligt. Bensinmacksmannen hämtade ett måttband och mätte upp lådan åt mig, skrev ner resultatet på en lapp och bad mig kolla villkoren hos de olika fraktbolagen och välja ett. Jag började med DHL, skrev in mina mått och varifŕån och var till jag skulle skicka paketet och fick reda på att de skulle ta ca 300 euro för besväret. Underbart. Nåväl, efter allt besvär var jag beredd att svälja det sura äpplet. Men varje gång jag försökte mata in mitt kortnummer kraschade sidan och jag behövde börja om från början. Jag misstänkte att det berodde på för lite arbetsminne i min telefon och slet fram laptopen istället. Så där stod jag med min ram nerpackad, utanför en bensinmack i Nederländerna och försökte boka frakt på en laptop. I cykelkläder. Jag fick lite blickar. På laptopen kunde jag mata in kortuppgifterna men efter att ha verifierat med bank-id nekades transaktionen varje gång. "Säkerhetsfel". Tough luck tänkte jag och bestämde mig för att testa UPS. Processen upprepades och återigen fick jag felet säkerhetsfel. Vid det här laget var jag rejält less på hur mycket besvär som krävdes för att få nöjet att betala sjukt mycket pengar för att skicka ett paket. Så jag gick tillbaka till mina vänner och deklarerade mig själv besegrad. Upp med ramen igen på pakethållaren, lådan i återvinningen och så var vi tillbaka på ruta ett. Hela den här dansen tog bara tre fyra timmar vilket gav mig nog motivation att ge mig fan på att ta ramen hela vägen hem personligen. Här skulle inga postbolag få mina pengar.

Vi cyklade vidare några kilometer och åkte en färja. Nu kändes det som att vara i Nederländerna på riktigt och inte i låtsas-Belgien.

Nederländerna levde upp till våra höga förväntningar på cykelinfrastrukturen.

Efter färjan hann vi cykla cirka 500 meter innan min kompis bad oss stanna för att det lät från hans bakhjul. Lite undersökning gav att en eker hade smällt av i hans bakhjul. Underbart. Vi tog en kort cykeltur på 100 meter till närmaste cykelbutik för att be om hjälp. Vid det här laget var det ganska sent på eftermiddagen och han i cykelbutiken menade att han behövde en dag för att byta ekern och att vi skulle cykla vidare. Vi monterade av den bakre stänkskärmen så att hjulet skulle gå fritt och cyklade vidare och hoppades på det bästa. Nu var det bara att handla mat och hitta en camping att bo på. Efter att ha sett på Youtube hur nederländska polisen springer runt på nätterna med värmekameror och letar efter folk som tältar vågade jag inte tälta i Nederländerna. Istället letade vi upp en mini-camping på Google Maps och cyklade dit på vinst och förlust. Skulle vi inte få plats där fanns det en till precis på andra sidan vägen, så oddsen var inte höga.

Vi cyklade in på campingen och hittade en äldre man. Vi frågade om han ägde stället och om vi kunde få tälta en natt. Inga problem. Vi räckte över 30 euro och fick en snabb genomgång av duschar, tvättmaskin, el och var vi kunde slå upp tältet. Smidigt. Vi hade varit lite konfunderade innan efter att ha läst på alla campingars hemsidor om att boka flera dagar i förväg och sett helt sjuka priser.

Efter en lugn natt vaknade vi och cyklade mot Middelburg för att leta cykelaffär. Vi hittade ingen där som kunde hjälpa oss med ekerbytet så vi cyklade vidare. Under dagen cyklade vi över flera mil av långa dammgrejer i styv motvind. Men det var fint i alla fall.

Vi cyklade, tog lite pauser och cyklade mer.

I en butik hittade jag knäckebröd.

Fint torg i en liten by vi cyklade igenom.

I övrigt hände inte jättemycket mer så jag låter bilderna tala för sig själva. Ena vännen navigerade oss till en nudistcamping som vi inte lyckades komma in på för att grinden var låst så vi fick cyklade vidare några kilometer till en mer normal camping. Så det var en upplevelse vi gick misste om. Han ville åt deras bastu.

Dagen därpå närmade vi oss Rotterdam och skulle återigen åka färja. Bredvid färjan fanns det ett casino (?) med en härlig slogan.

På något konstigt sätt lyckades vi missa både Rotterdam och Haag, vi cyklade som mittemellan. I en mindre stad stannade vi vid en cykelaffär där en trevlig mekaniker snällt frågade om det var OK för oss att vänta två timmar på att han bytte den trasiga ekern. Inga problem sa vi och drog till en kanal i närheten för att bada och ta det lugnt. Fyra timmar senare var ekerbytet fortfarande klart och stackarn fick jobba övertid. Till slut kom han ut och förkunnade att det var klart. Han visade min vän tio andra cykelhjul han hade riktat och bytt ekrar på och förkunnade "Inga problem, men ditt hjul är helt omöjligt att få rakt!". Han hade i alla fall gjort så bra han kunde och vi var glada över att ha ett ganska helt hjul igen så vi tackade så mycket för hjälpen.

På väg till campingen såg vi bland annat kameler och lite andra exotiska djur som strutsar.

Sen blev det middag bredvid några jättesmå hästar.

Dagen därpå fortsatte vi sista biten mot Amsterdam. Vi cyklade igenom Amsterdam, kollade på lite fina hus vände sedan österut mot Tyskland. När vi tog lunchpaus köpte vi glass men eftersom det var erbjudande (köp ett 6 pack mini magnum och få ett till på köpet) behövde vi äta fyra glassar var innan de smälte. Det var tufft. Kanske det jobbigaste på hela resan. Vi cyklade vidare, hittade återigen en camping, lagade middag och la oss och sov. Nu var man rejält inne i rutinen cykla, äta och sova. Tyvärr sov vi lite lite i Nederländerna av olika skäl så vi bestämde att när vi kom till Tyskland skulle vi vila. (genom att cykla lika mycket men lägga oss tidigare.

Mycket cykling längs med vatten i Nederländerna.

Pittoreskt.

Till middag blev det lax med ris. Gott. Vi hade lyckats hitta en camping som knappt var en camping, dvs perfekt för oss. Det var pyttelitet och två andra gäster i form av pensionärer i husbil som vi aldrig såg till. Det är inte riktigt min grej att bo på storcamping med massa andra människor har jag kommit fram till så det var jätteskönt.

På morgonen bestämde vi pga ehm anledningar att ta en natt till i Nederländerna så vi la om ruttan och cyklade ca 100 km norrut den dagen. Vi hittade igen en bra camping. Denna gång på en bondgård och återigen bara vi och ett annat sällskap. Campingen drevs av ett väldigt engagerat äldre par och marknadsförde sig som en möjlighet att komma ut i naturen. Trevligt men också resans dyraste camping på 40 euro. Men det var det värt. Som välkomstpresent fick vi någon form av hemgjord dryck:

Det blev ännu en sen kväll men vi skulle ju vila i Tyskland så det var inga problem.Vid det här laget var åtminstone jag rätt ordentligt trött av att sova lite för lite varje natt. Men jag sov väldigt skönt vid det här laget i alla fall.Trots att vi låg tre personer axel mot axel i ett för litet tremannatält.

Jag gick och la mig lite tidigare än övriga två och på vägen tillbaka till tältet fastnade jag vid en snackspåse vi hade. Det var mysigt att sitta och äta snacks och titta på solnedgången och stjärnorna.

Efter ännu en natts sömn fortsatte vi de sista kilometrarna till Tyskland. Nu var det slut med campingar och vi kunde istället övernatta i trädgårdar som tyskar lagt upp på 1nitetent. Perfekt tänkte vi efter goda erfarenheter av 1nitetent för två år sedan, nu kan vi äntligen vila. Tji fick vi för vid åttatiden på kvällen fick vi först lokal öl och blev därefter inbjudna att spela brädspel med värdfamiljen. Vem kan tacka nej till det liksom. Vid midnatt konstaterade vi att det var dags att knyta ihop säcken och gå och lägga oss efter en väldigt lyckad brädspelskväll.

Vi tog lite sovmorgon och cyklade därefter vidare med siktet inställt på att komma till Hamburg dagen därpå. Under dagen hände inte så jättemycket. Vi cyklade. En äldre dam i en förort till Bremen hejade på oss när vi cyklade förbi och skrek om att vi var fria och vi kom efter ca 110 km fram till nästa trädgård. Denna gång var vi hos en äldre cyklist som själv brukade toura. Kul! Han berättade om hur han brukade köra 150 - 200 km om dagen och att han skulle ut på en 150 km träningsrunda dagen därpå. Riktig krutgubbe.

Sedan tog jag tydligen inga bilder förrän i Hamburg där mina två vänner badade i Elbe och vi hamnade mitt i Reeperbahn.

På det lilla hålet i väggen längst till höger i bild köpte jag en falafelrulle en av polarna var på upptäcktsfärd inne på något suspekt ställe. Rullen var god med autentisk falafel micrad rakt framför en medan man väntar.

Vi övernattade i ännu en trädgård och dagen därpå åt vi på en asiatisk buffe. Helt ok mat men jag är fortfarande bitter över att de tog 30 kr betalt för tre glas kranvatten. Efter att jag hade förhandlat bort deras fancy flaskvatten och dryckesmeny. Skulle tagit med vattenflaskorna in. Halvmärkligt ställe där varmrättsutbudet och efterrättsutbudet med glas, frukt och gelé var lika stora.

Vid det här laget var jag lite trött på att bo så civiliserat så sista natten i Tyskland valde vi att wildcampa i en väldigt ocampingvänlig skog.

Nu har jag nått bildgränsen så fortsättning följer i nästa inlägg.

 

[Fjärdebrunn]

Magi

 

[Ashnton]

Solen sken på mitt ekipage medan jag lagade mat på en skördad åker.

Lite backigare än Nederländerna.

På väg till Puttgarden där vi skulle ta färjan behövde vi cykla över en hög och läskig bro där det blåste som tusan. Jag cyklade över och ner på andra sidan så fort som möjligt och spenderade sedan en halvtimme-40 minuter med att vänta på mina kompisar funderandes på om de trillat över kanten och dött. Ett telefonsamtal senare var jag informerad om att de var där uppe och utforskade (vad det nu innebär). När de sen kom ner hade min ena vän med sig en bit av bron på några kilo som låg lös. Som en souvenir menade han.

När vi till slut kom till Puttgarden efter massa motvind hade vi missat vår färja med en och en halv timme. Vi rullade till incheckningskontoret som skrev ut någon form av biljett och sa åt oss att åka till fil ett. Normalt brukade det tydligen finnas en procedur för cyklister men just idag var den indragen för att det var sånt kaos med alla bilar som skulle åka. Intressant. Vi gick ut från incheckningskontoret och kollade på klockan. Två minuter till avgång för färjan som skulle avgå härnäst. Inte en chans tänkte vi och cyklade till vår fil. Där visade sig att vi fick filen helt för oss själva och vi stod och funderade på om vi kommit rätt medan filerna bredvid tömdes när de vinkades ombord färjan. Några minuter senare vinkades vi fram och fick åka ombord på någon färja. Vi visste inte riktigt vilken. Så fort vi cyklat ombord stängde de porten bakom oss.

Vi tog våra viktigaste tillhörigheter och begav oss upp. Uppe vid taxfreen kollade vi på klockan igen. Oj, det hade bara gått 15 minuter sedan vi fick våra biljetter utskrivna i kontoret och färjan hade redan börjat stäva ut från land. Smidigt det kan gå.

En dryg timme senare var vi i Danmark! Vi sov en natt i ett vindskydd och cyklade sedan mot Köpenhamn. Utanför Köpenhamn tältade vi vid ett gammalt kalkbrott och badade på morgonen. Vackert!

Därefter cyklade vi in till Köpenhamn och tog Öresundståget till Sverige. Tältade en natt vid Hässleholm innan vi tågade vidare mot Katrineholm. Där sov vi en natt hos farmor och farfar till en av vännerna. De var mest glada att vi hade överlevt resan haha. Därefter cyklade vi till Flen och tog tåget hem till Stockholm. Otroligt nog tilläts jag alltid ha med cykeln med ramen på pakethållaren och alla väskor på på alla tåg. Däremot nekades vi en avgång på Östgötapendeln pga för många cyklar. Krösatågen var lite mer flexibla där vi fick stapla in fem cyklar till i änden där cyklar egentligen inte skulle vara, när alla cykelplatser var upptagna.

Fiskar utanför slottet i Köpenhamn.

Jag vet inte om jag har så mycket reflektioner från resan. Det var skönt att komma hem igen men jag kände samtidigt att jag gärna hade varit ute några veckor till. Jag hade sadelproblem i princip hela resan men jag lyckades hantera dem så att det aldrig blev katastrof. För framtida och längre resor behöver jag dock hitta en bättre lösning. Det var väldigt trevlig att ha sällskap med två vänner. Vi hade astrevligt och att ramen kom hem hela vägen i helt skick var en fin bonus. Det var enklare än jag trodde att transportera hem ramen. Cykeln gick väldigt bra med den på pakethållaren. Det var inga problem att cykla svenska rotiga skogsstigar utanför Hässleholm med det lastade ekipaget, t.ex.

Om någon undrar något om resan får ni jättegärna fråga. Jag har försökt att berätta de roliga delarna och inte bli alltför långdragen. Dagen efter jag kom hem byggde jag upp ramen till en cykel så i nästa inlägg ska det byggas cykel. Jag kan spoila att bygget antagligen kommer vara lite levande ett tag också så det kan bli en längre historia det här.