[RR] Risvedenspåret
En skog i snöstorm - Risvedenspåret
Som ny(åter)utflyttad från Göteborg har jag spanat efter bra lokala stigar. Denna turen hittade jag på i Trailforks i höstas men VAB, influensa och andra omständigheter sköt på datumet, tills endast en(fri) dag fanns kvar under julledigheten. Preliminära uppgifter visade på -3 -> -5 grader, solsken, med snö som skulle ha fallit dagarna innan. Lät perfekt!
Kvällen innan, då snö hade fallit och töat bort de senaste dagarna visade det sig att det istället skulle blåsa 9 m/s (18 m/s i byarna) SO, och snöa kraftigt, temperaturer mellan -5 och 0. Mot eftermiddagen skulle det bli blötsnö och slask. Tänkte att lite vind tål man i skogen, kommer jag iväg tidigt är det nog torr och trevlig snö, så vi kör ändå!
Dagen gryr med lätt snöfall och tilltagande vind, -5 grader, mestadels barmark, lite gammal snö i kalla hörn av trädgården. Sambon med sonen är ivägskickade och jag har 5 h till förfogande. Bilen packas, äter en macka, sen bär det av! Lite oroad av vädret, går långsamt på landsvägen, främst på grund av sikten, mycket snö är det inte än, och den är torr så den blåser mest av vägbanan. Får vända efter 2 km för jag har glömt mobiltelefonen, 40 minuter senare står jag på parkeringen med cykeln redo, det blåser rejält! Snön blästrar hornhinnan ifall jag vänder mig söderut. Slingan jag valt är avlång och går i riktningen nord-syd, det är främst transport på grusväg de första kilometrarna medan hemvägen är mer skog, så vinden är på min sida tänker jag!
0 minuter
Mycket riktigt glider jag i medvind de första kilometrarna, förbi snövita fält och gårdar. När jag närmar mig punkten där jag tänkt tillfälligt avvika från spåret vill inte Trailforks vara med längre, visar inga stigar, bara text, svårt att följa en okänd stig då, huvudslingan har svartvita markörer(mer om det senare!) så är inte orolig att tappa bort den. Jag chansar. Första valet tar mig längs ett dual-track/traktorspår, fint, men inte så utmanande, jag märker att här i skogen finns betydligt mer gammal snö på marken, ca 5-15 cm, med ungefär hälften seg skare. Det går trögt. Men glad i hågen ger jag mig inte, jag harvar vidare och gissar vart jag ska, stigen försvinner, "men den ska vara där uppe".
Bär upp cykeln för en brant och ser ett kalhygge framför mig, ingen stig i syne. Jag har nu tagit mig drygt 4 km på 40 minuter, och inser att jag inte kan fortsätta såhär, då kommer jag aldrig fram, eller hem. Jag ger mig, tar mig tillbaka till vandringsslingan jag tänkt följa och fortsätter på grusvägen, nu är där 5 cm gammal snö + 5 cm ny snö, helt ok!
Ett terrängfordon har passerat medan jag letade stig bredvid spåret och längst in på vägen står en jeep vid en eldstad med en stor tunna hängandes över, ska dom koka en älg?
Jag fortsätter. Nu bär det uppåt, trots den relativt platta marken i området finns här en höjd, 184 möh. Jag har fått vila sedan den senaste bravaden, och har energi, första delen går lätt! Trots att stigen är en bäck med is och snö, "det är ju ändå en stig och inte grusväg!" tänker jag. Tillslut får jag gå av, det blir pushbike resten av vägen upp, för brant är det! På vissa ställen ganska exponerat för en brant och halt, fiveten i all ära, men isklättringsskor är det inte..
1h 10 m.
Uppe belönas jag av en fantastisk vy, tror jag, ser inte så mycket på grund av snöfallet. Ser mäktigt ut trots allt, men det är mest kallt och gör ont. Turen som jag gissade skulle ta 1,5-2 h är nu inne på halvtid, med knappt 7 (varav 6 km är grusväg) av 18 km avverkade. Jag är helt slut.
Sätter mig på en stubbe bakom en rotvälta ett 20-tal meter från utsiktspunkten, här blåser inte så illa, och äter en macka, tar en kaffe. Lite ledsen att jag inte får göra detta och titta ut över skogen nedanför, utan istället rätt in i tät, odlad, granskog.
Med ny energi tar jag mig tillbaka till utsiktspunkten, tar en bild på ett träd, och inser att jag tappat linslocket till objektivet, orkar inte leta så länge utan får lägga ner kameran försiktigt istället.
1h 20 m.
Nu bär det av nerför! Stigen är en bäck, med stenbumlingar, is, kladdig snö och vatten. Trevligt tänker jag, ser även ett par spår av en fotgängare, känns tryggt. Mestadels ok flyt, hanterar spängerna med elegans trots snön. Tyvärr varar det inte så länge utan är snart ute på en grusväg igen, typiskt, men det rullar bättre iaf. Fotgängaren hade tydligen en bil, för här byts spåren till breda hjulspår.
Cyklar förbi flådiga stugor och en frusen sjö, det är för kallt för att ta bilder. Tar på mig mina tjockare Hestravantar.
Nu viker leden av in på stigen som heter "Drömskog 1" som jag sett fram emot, det tar tvärstopp och jag flyger av spången som går över diket, landar torrt.
Det är mer snö här inne och hjulen sjunker ner genom nysnö-skare-blötsnö i den ordningen. "får putta cykeln lite" tänker jag, och knuffar mig genom den värsta uppförsbacken. "Nu kan jag trampa på!" går bra i 100 meter, sen spinner jag bara, får rensa bakhjulet från is och snöslask. Tar några bilder, och försöker igen, nu ser jag en öppning, "skönt kanske lite bredare stig" tänker jag. Fel.
Kalhygget är gammalt, och ljungen har växt ordentligt, den hänger nu över stigen, nedtyngd av 15 cm gammal blötsnö, skare och nysnö. Under finns mer blötsnö. Jag kommer 20 meter innan det tar stopp. "Ok, det är bara 100 m" tänker jag och puttar cykeln vidare.
1h 46 m.
Drömskog 1 är avklarad, 1km på nästan 20 minuter. 2,5 km från min fikapaus, 10,66 km av 18. Utmattad, tittar på GPSen och får en lite hjärtattack när den visar min position, nere vid Älvängen, ~15 km skog väster om var den borde vara. "Kommer aldrig orka cykla hem" hinner jag tänka innan jag inser att det inte kan stämma, ser ju fortfarande de svartvita markörerna. Nu snöar det mycket.
"Drömskog 2" börjar med en grusbacke på ~150 meter, 30 höjdmeter. Kul, 15 cm trög snö, jag puttar cykeln.
Nu orkade jag inte ta fram den stora kameran utan nöjde mig med mobilen..
Efter backen får jag cykla en liten stund, tekniskt, ganska kul, men fruktansvärt trögt. Stannar snart och äter en clif-bar, sista snackset på turen. Dricker lite vatten, byter till de tunnare turskidehandskarna då jag svettas grovt i hestravantarna. Det snöar rejält och jag har inte sett en markör på väldigt länge, inga spår av människor heller. "Vem fan ger sig ut för att följa en svartvitmarkerad slinga i snöstorm??" tänker jag. Allt är svart och vitt, Trailforks vägrar visa stigen. Och mottagningen är knackig.
Efter energipåfyllningen ser det lite ljusare ut, bestämmer mig för att fortsätta åt samma håll som förut, efter en sträcka med förvånansvärt bra flyt skymtar jag något på ett träd, en markör!
2h 5m
Strax efter kommer jag ut på en gårdsplan, jag överväger att ta grusvägen som leder hit och avsluta plågan tidigare. Vägen går i sydöstlig riktning, med 8-9 m/s vindar och snö rakt i ansiktet, jag väljer sista sektionen av leden som heter något med "XC", det är bara 6 km kvar.
Nu börjar första partiet med stig som faktiskt är cykelbart, upp ner höger vänster, riktig single track! Skogen är fin och varierande, tekniska bitar bryts av med spänger och jag njuter för första gången på länge.
Har bra flyt fram till det sista kalhygget för dagen, det är i mina ögon minst 500 meter över och jag har fått stopp efter 10. Denna gången går det inte att putta cykeln. Snön har blivit kladdig och temperaturen närmar sig nollan. Bakhjulet rullar inte. Jag slänger upp cykeln på axlarna.
2h 48m
Jag står vid bilen, utmattad, genomsvettig, lättad att det är över, glad.
Var detta en bra tur? Nej. Hade jag gjort om den? Antagligen.
Betyg:
Slingan får 2,5/5
Underlaget/Vädret: 1/5
Brasklapp för slingan då jag egentligen inte sett stigen i sitt esse, vissa delar hade fin skog och bra stigar, men mycket var blött eller snarare stigen gick i en bäck. Vädret: kombinationen med kraftiga vindar med torr snö som dolde blötsnö med skare var inte optimalt
Länk till TF
Länk till spåret på turisthemsida
Som ny(åter)utflyttad från Göteborg har jag spanat efter bra lokala stigar. Denna turen hittade jag på i Trailforks i höstas men VAB, influensa och andra omständigheter sköt på datumet, tills endast en(fri) dag fanns kvar under julledigheten. Preliminära uppgifter visade på -3 -> -5 grader, solsken, med snö som skulle ha fallit dagarna innan. Lät perfekt!
Kvällen innan, då snö hade fallit och töat bort de senaste dagarna visade det sig att det istället skulle blåsa 9 m/s (18 m/s i byarna) SO, och snöa kraftigt, temperaturer mellan -5 och 0. Mot eftermiddagen skulle det bli blötsnö och slask. Tänkte att lite vind tål man i skogen, kommer jag iväg tidigt är det nog torr och trevlig snö, så vi kör ändå!
Dagen gryr med lätt snöfall och tilltagande vind, -5 grader, mestadels barmark, lite gammal snö i kalla hörn av trädgården. Sambon med sonen är ivägskickade och jag har 5 h till förfogande. Bilen packas, äter en macka, sen bär det av! Lite oroad av vädret, går långsamt på landsvägen, främst på grund av sikten, mycket snö är det inte än, och den är torr så den blåser mest av vägbanan. Får vända efter 2 km för jag har glömt mobiltelefonen, 40 minuter senare står jag på parkeringen med cykeln redo, det blåser rejält! Snön blästrar hornhinnan ifall jag vänder mig söderut. Slingan jag valt är avlång och går i riktningen nord-syd, det är främst transport på grusväg de första kilometrarna medan hemvägen är mer skog, så vinden är på min sida tänker jag!
0 minuter
Mycket riktigt glider jag i medvind de första kilometrarna, förbi snövita fält och gårdar. När jag närmar mig punkten där jag tänkt tillfälligt avvika från spåret vill inte Trailforks vara med längre, visar inga stigar, bara text, svårt att följa en okänd stig då, huvudslingan har svartvita markörer(mer om det senare!) så är inte orolig att tappa bort den. Jag chansar. Första valet tar mig längs ett dual-track/traktorspår, fint, men inte så utmanande, jag märker att här i skogen finns betydligt mer gammal snö på marken, ca 5-15 cm, med ungefär hälften seg skare. Det går trögt. Men glad i hågen ger jag mig inte, jag harvar vidare och gissar vart jag ska, stigen försvinner, "men den ska vara där uppe".
Bär upp cykeln för en brant och ser ett kalhygge framför mig, ingen stig i syne. Jag har nu tagit mig drygt 4 km på 40 minuter, och inser att jag inte kan fortsätta såhär, då kommer jag aldrig fram, eller hem. Jag ger mig, tar mig tillbaka till vandringsslingan jag tänkt följa och fortsätter på grusvägen, nu är där 5 cm gammal snö + 5 cm ny snö, helt ok!
Ett terrängfordon har passerat medan jag letade stig bredvid spåret och längst in på vägen står en jeep vid en eldstad med en stor tunna hängandes över, ska dom koka en älg?
Jag fortsätter. Nu bär det uppåt, trots den relativt platta marken i området finns här en höjd, 184 möh. Jag har fått vila sedan den senaste bravaden, och har energi, första delen går lätt! Trots att stigen är en bäck med is och snö, "det är ju ändå en stig och inte grusväg!" tänker jag. Tillslut får jag gå av, det blir pushbike resten av vägen upp, för brant är det! På vissa ställen ganska exponerat för en brant och halt, fiveten i all ära, men isklättringsskor är det inte..
1h 10 m.
Uppe belönas jag av en fantastisk vy, tror jag, ser inte så mycket på grund av snöfallet. Ser mäktigt ut trots allt, men det är mest kallt och gör ont. Turen som jag gissade skulle ta 1,5-2 h är nu inne på halvtid, med knappt 7 (varav 6 km är grusväg) av 18 km avverkade. Jag är helt slut.
Sätter mig på en stubbe bakom en rotvälta ett 20-tal meter från utsiktspunkten, här blåser inte så illa, och äter en macka, tar en kaffe. Lite ledsen att jag inte får göra detta och titta ut över skogen nedanför, utan istället rätt in i tät, odlad, granskog.
Med ny energi tar jag mig tillbaka till utsiktspunkten, tar en bild på ett träd, och inser att jag tappat linslocket till objektivet, orkar inte leta så länge utan får lägga ner kameran försiktigt istället.
1h 20 m.
Nu bär det av nerför! Stigen är en bäck, med stenbumlingar, is, kladdig snö och vatten. Trevligt tänker jag, ser även ett par spår av en fotgängare, känns tryggt. Mestadels ok flyt, hanterar spängerna med elegans trots snön. Tyvärr varar det inte så länge utan är snart ute på en grusväg igen, typiskt, men det rullar bättre iaf. Fotgängaren hade tydligen en bil, för här byts spåren till breda hjulspår.
Cyklar förbi flådiga stugor och en frusen sjö, det är för kallt för att ta bilder. Tar på mig mina tjockare Hestravantar.
Nu viker leden av in på stigen som heter "Drömskog 1" som jag sett fram emot, det tar tvärstopp och jag flyger av spången som går över diket, landar torrt.
Det är mer snö här inne och hjulen sjunker ner genom nysnö-skare-blötsnö i den ordningen. "får putta cykeln lite" tänker jag, och knuffar mig genom den värsta uppförsbacken. "Nu kan jag trampa på!" går bra i 100 meter, sen spinner jag bara, får rensa bakhjulet från is och snöslask. Tar några bilder, och försöker igen, nu ser jag en öppning, "skönt kanske lite bredare stig" tänker jag. Fel.
Kalhygget är gammalt, och ljungen har växt ordentligt, den hänger nu över stigen, nedtyngd av 15 cm gammal blötsnö, skare och nysnö. Under finns mer blötsnö. Jag kommer 20 meter innan det tar stopp. "Ok, det är bara 100 m" tänker jag och puttar cykeln vidare.
1h 46 m.
Drömskog 1 är avklarad, 1km på nästan 20 minuter. 2,5 km från min fikapaus, 10,66 km av 18. Utmattad, tittar på GPSen och får en lite hjärtattack när den visar min position, nere vid Älvängen, ~15 km skog väster om var den borde vara. "Kommer aldrig orka cykla hem" hinner jag tänka innan jag inser att det inte kan stämma, ser ju fortfarande de svartvita markörerna. Nu snöar det mycket.
"Drömskog 2" börjar med en grusbacke på ~150 meter, 30 höjdmeter. Kul, 15 cm trög snö, jag puttar cykeln.
Nu orkade jag inte ta fram den stora kameran utan nöjde mig med mobilen..
Efter backen får jag cykla en liten stund, tekniskt, ganska kul, men fruktansvärt trögt. Stannar snart och äter en clif-bar, sista snackset på turen. Dricker lite vatten, byter till de tunnare turskidehandskarna då jag svettas grovt i hestravantarna. Det snöar rejält och jag har inte sett en markör på väldigt länge, inga spår av människor heller. "Vem fan ger sig ut för att följa en svartvitmarkerad slinga i snöstorm??" tänker jag. Allt är svart och vitt, Trailforks vägrar visa stigen. Och mottagningen är knackig.
Efter energipåfyllningen ser det lite ljusare ut, bestämmer mig för att fortsätta åt samma håll som förut, efter en sträcka med förvånansvärt bra flyt skymtar jag något på ett träd, en markör!
2h 5m
Strax efter kommer jag ut på en gårdsplan, jag överväger att ta grusvägen som leder hit och avsluta plågan tidigare. Vägen går i sydöstlig riktning, med 8-9 m/s vindar och snö rakt i ansiktet, jag väljer sista sektionen av leden som heter något med "XC", det är bara 6 km kvar.
Nu börjar första partiet med stig som faktiskt är cykelbart, upp ner höger vänster, riktig single track! Skogen är fin och varierande, tekniska bitar bryts av med spänger och jag njuter för första gången på länge.
Har bra flyt fram till det sista kalhygget för dagen, det är i mina ögon minst 500 meter över och jag har fått stopp efter 10. Denna gången går det inte att putta cykeln. Snön har blivit kladdig och temperaturen närmar sig nollan. Bakhjulet rullar inte. Jag slänger upp cykeln på axlarna.
2h 48m
Jag står vid bilen, utmattad, genomsvettig, lättad att det är över, glad.
Var detta en bra tur? Nej. Hade jag gjort om den? Antagligen.
Betyg:
Slingan får 2,5/5
Underlaget/Vädret: 1/5
Brasklapp för slingan då jag egentligen inte sett stigen i sitt esse, vissa delar hade fin skog och bra stigar, men mycket var blött eller snarare stigen gick i en bäck. Vädret: kombinationen med kraftiga vindar med torr snö som dolde blötsnö med skare var inte optimalt
Länk till TF
Länk till spåret på turisthemsida
