Muffinsklubben
Ny medlem
Va, ska man bromsa också???
Idag när jag cyklade hem på enpets-racern (fotbroms för oss fegisar) fick jag plötsligt prova på nått lite mer avancerat, nästan som att köra fixie... (Kanske dax att prova fullt ut då kanske?)
När jag fått upp lite fart på en gata som leder fram till den mer trafikerade (av dödligt stora bussar) gatan utanför järnvägstationen här i Lund hörde jag hur kedjan skramlade loss. Jag har väl inte varit så noga med att spänna den då denna stadscykel bara får sin dos service nån gång om året trots idogt användande.
-Jaha, tänkte jag som är van att tappat denna både en eller annan gång på mountainbiken efter en stökigare nedförskörning
Rullar vidare mot korsningen med kedjan ligandes mot vevlagerhylsan och planerar att stanna till vid väjningsplikten och rätta till...
Nämen ta mig tusan, efter ett ögonblicks cruisande får jag klart för mig att det här caféåket kommer ju inte alls stanna till då styret är rent från onödiga attiraljer och fotbromsen har jag just satt ur funktion!
Nu var det inte så svårt att få ner ena foten å börja bromsa i tid, men vetskapen om att jag i annat fall med viss förvåning hade fortsatt rakt ut framför trafiken hur mycket jag än trampade bakåt får mig ändå att tacka Darwin och hoppas jag får fortsätta cykla med hälsan i behåll ett tag till.
Nån med liknande erfarenheter?
/Oskar
(Sensmoral? Om inte hjärnan är snabb nog ska man nog inte utsätta den för påfrestningen att byta mellan liknande utrustning men med stor skillnad i säkerhetsapparaturen.)
När jag fått upp lite fart på en gata som leder fram till den mer trafikerade (av dödligt stora bussar) gatan utanför järnvägstationen här i Lund hörde jag hur kedjan skramlade loss. Jag har väl inte varit så noga med att spänna den då denna stadscykel bara får sin dos service nån gång om året trots idogt användande.
-Jaha, tänkte jag som är van att tappat denna både en eller annan gång på mountainbiken efter en stökigare nedförskörning
Rullar vidare mot korsningen med kedjan ligandes mot vevlagerhylsan och planerar att stanna till vid väjningsplikten och rätta till...
Nämen ta mig tusan, efter ett ögonblicks cruisande får jag klart för mig att det här caféåket kommer ju inte alls stanna till då styret är rent från onödiga attiraljer och fotbromsen har jag just satt ur funktion!
Nu var det inte så svårt att få ner ena foten å börja bromsa i tid, men vetskapen om att jag i annat fall med viss förvåning hade fortsatt rakt ut framför trafiken hur mycket jag än trampade bakåt får mig ändå att tacka Darwin och hoppas jag får fortsätta cykla med hälsan i behåll ett tag till.
Nån med liknande erfarenheter?
/Oskar
(Sensmoral? Om inte hjärnan är snabb nog ska man nog inte utsätta den för påfrestningen att byta mellan liknande utrustning men med stor skillnad i säkerhetsapparaturen.)
