Visa din "hur jag började cykla" historia!

[STIZZE]

Jag cyklade lite när jag var runt 12-14 år, fokuserade på hockey men hängde med min 4 år äldre bror(Rompa@HappyMTB) på lite cykelrundor och tävlingar då han lagt ner hockeyn helt och satsade på cyklingen i "Team Stockholm" tillsammans med Fredrik Kessiakoff, Calle Friberg och Daniel Myhr.

Men sen la vi båda av med all sport under en period på över 10 år.

Och 2010 började vi igen. Såhär gick det till:

Klart! Done deal!

Jag minns att vi cyklade blåa ut till saltsjöbaden och gröna hem första rundan vi cyklade, båda HELT otränade och rejält fläskiga. Snacka om både fysisk och teknisk utmaning! Jag krampade och väggade så hårt att jag inte visste vad jag hette. Och jag gjorde VÄRLDENS otb på gröna hemåt. Och fick vägg-ångest på slutet av rundan, fick faktiskt ångest flera gånger de första gångerna när väggen möttes gång på gång.

Men när jag kom hem så var jag alltid så jävla glad och nöjd, för det var förbannat roligt.. Och roligare blev det när jag tog mig över första stora trappsteget konditionsmässigt!

Min frekvens med cyklandet blev bara mer och mer tätt, cyklade inom kort nästan varje dag i veckan. Har sen dess varit uppe i som max 11 träningspass på en vecka!

Jag har sen dess haft mina toppar och dalar med cyklingen, men vet nu att jag hittat nånting jag kommer fortsätta med ett bra tag framöver oavsett på vilken nivå det kommer bli. :)

 

[Luthman Photography]

Min bror körde mtb. Jag tyckte att min bror var cool - jag började cykla mtb.

 

[Kimpa951]

Massa jobbarkompisar körde LVG och jag tyckte att skulle hänga med... Jag har kört motocross i 25år men va tvungen att ta ett rehab år för ett par år sen.. så jag blev övertalad att testa. Och det gjorde jag och blev fast... Så nu sitter man här med flera cyklar, rakade ben och tycker att det är bland det bästa som finns... :)

 

[Rompa]

Jag började från början för hockeyn lade jag av med, hade ett enormt styrke-watt tal på wingate och peakpower-test på Livi i falun. Sen började jag och Stizze lite lätt 2010, sen blev jag sjuk 2011 och lungkapacitet på 67% av vad som är normalt för en 30åring då. Började 2012 med lite intervaller i maj innan lida loop , körde ett par långlopp, kom 9a i h30 på hammarby hill.

Och nu är det 2013 och det känns hur roligt som helst igen, lila roligt som på slutet av det glada 90-talet..!!

:)

 

[selstam]

Spelade badminton och innebandy - tyckte det var asjobbigt att rulla de 8km till badmintonhallen (nerför, dessutom). Vägde nästan 100 kg, pajjade knät och insåg att jag borde gå ner i vikt. Januari 2010 var det invägning, 98 kg. I maj 2010 var vi nere på 85 och funderade på alternativ träning.

Hittade happy, postade som första inlägg en tråd om happy-sloppy-runda runt Kållered. Fem-sex pers dök upp och misshandlade mig och min helstela CYKELRINGEN-Stonebreaker i över fyra timmar i Torrekulla och längs Bohusleden. Att jag öht ville fortsätta cykla är ju ett under.

Hade så ont i fötterna efteråt (hade vanliga, mjuka dojjor) att jag inte kunde gå på flera dagar. Beställde en Radon ZR Team ett par dagar senare och den rullar jag på ännu.

Kompletterade med landsvägshoj ett drygt år senare och är nu nere och växlar mellan 79 och 81 kg beroende på!

Happy räddade nog mitt liv, nästan bokstavligen! :)

 

[MRobson]

.

 

[Nibbe]

Cyklat hela livet, men hade en svacka efter jag sålde min gamla specialized stumpjumper m2 -98. Sen tack vare Freeriders of Sthlm, Frost/Tobias & co så fick jag nystart med cyklandet och ser ingen hejd på det ännu och det var många år sen känns det som nu.

 

[jimber]

Uppväxt med BMX i en motocrossfamilj. Spelade bandy på elitnivå en bit upp i senioråldern. Hade trassel med knäna så jag skaffade mig en MTB för att kunna cykla istället för att springa under barmarkssäsongen. Skadorna vann ändå till slut och jag tvingades lägga av med bandyn. Fortsatte ändå cykla till och från under några år samtidigt som jag lattjade lite fotboll i gärdsgårdsserierna. Sen dök det upp två ungar, OCH femton sympatigravid-kilon....

Efter några års "vila" och en otrevlig våg som hånfullt visade >95 kilo så insåg jag att det var dags att göra något drastiskt, så jag tog mig helt enkelt i kragen och började träna igen.

Till en början var det lite tungt, mest troligen pga min mulliga kropp. Men det funkade ändå bra så jag harvade på. Förra året tog jag till slut mod till mig att gå med i den lokala cykelklubben och började cykla med dom. Det hela slutade med att jag körde några motionslopp och sen var jag fast. Tävlingsjävulen i mig var tillbaka och träning blev kul igen. Så roligt att jag till och med lyckades sluta snusa efter 15-16 år.

I vinter har jag tränat bort 10 kilo (hittils) och fått igång flåset hyffsat. Tog mig levande igenom Billingeracet i helgen, törstig på mer, så nu är det väl bara köra på så länge kroppen håller antar jag :)

 

[GoranS]

Efter ett ganska gravt missbruk av landsvägscykel på TV under 90-talet och början på detta millennium var jag 2002 tvungen att prova hur det var att cykla racer själv. Så, jag anmälde mig till Vättern, skaffade en racer och fastnade. De som säger att TV är passiviserande vet inte vad de talar om!

Tror det var min första, eller möjligen andra, säsong som motionscyklist som jag läste om ett lopp i Norge som hette Jotunheimen runt och som med 43 mil och en massa stigning lät helt galet, men också väldigt lockande. Efter tre säsongers harvande i Sverige hade jag byggt upp modet att 2005 våga anmäla mig till detta lopp. Var helt underbart, bortsett från utförskörningarna som jag hatade. På en cykelresa till Italien året därpå fick jag lite tips som gjorde att utförsåkningsmotståndet också la sig.

Har numera övergått till att bli någon sorts turistcyklist och potentiell framtida medlem i AB (=Anonyma Backknarkare)

 

[Janos]

Jag fick en begagnad Miyata on/off road av min farfar -94. Den cyklade jag till föreläsningarna på till att börja med. -96 började det sen en kille där jag jobbade på helgerna som hade hade en för tiden skitcool Bontrager med Magura race-line bromsar. Jag började blygsamt med att montera V-bromsar och klipps (japp korg och rem) på Miyatan och gav mig ut på lite enklare rundor i skogen sommaren -97.

-98 fick jag fast jobb innom den blomstrande IT-branchen och bestämde mig för att köpa en riktig hoj. Litespeed Obed från Cykel City i Lund. Ganska blygsamt utrustad till att börja med men den upgraderades innom ett år med för tiden riktigt bra grejer. Samtidigt hängde jag på Happys motsvarighet på den tiden, MTB-Guidens forum. Kom där i kontakt med en annan kille som precis köpt en hyfsad cykel och börjat cykla i skogen, Kent Clarström. Hela den sommaren och vintern körde vi så ofta vi bara kunde ute i Genarps skogar. Vurpade friskt och klafsade runt i surhålen, men gud vad man utvecklades första året.

Många olika cykla har det blivit sen dess och många roliga ställen har man cyklat på. Litespeeden har jag fortfarande kvar :)

 

[Serenyeti]

Landsväg har jag aldrig kört men skogscykling började jag med 1974. Bara kört för att leka och ha kul så tävling var aldrig intressant. Tyvärr blev det aldrig nån vidare formtopp. Nu hindrar jobb och familj att man drar ut och cyklar när man vill.

 

[Jolof]

Cyklade aktivt när jag var ung, men fick rådet att: "Det är kul att du cyklar men du kommer aldrig kunna bli något. Du är för lång" Mätte 1.86 när jag gick i sexan, blev till slut 1.92.
Tröttnade till slut och gled över till hockeyn mer och mer.

För 6 år sedan satt jag i soffan, ordentligt överviktig (150 kg och uppåtgående) och hamnade av en händelse på esp's sändning av Girot. Jag såg varenda minut av Girot det året. En fördel med pappaledighet :)
Efter det köpte jag en cykel till mej och sambon och vi har cyklat sedan dess.
Är väl inte nere i matchvikt ännu men trenden är nedåtgående iaf.
Körde Vasaloppet i vintras och planerade lopp i sommar är Siljan Runt, Hv, VR och CV

Väl mött
Jonas


GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
>De som säger att TV är passiviserande vet inte vad
> de talar om!

+1

 

[Miss Lycka]

Började cykla vid sex års ålder och sedan har det rullat på.

 

[Markus F]

Började väl nån gång i treårs-åldern... Nä, men bortsett från cykling som form av transport så var det väl en dag 97-98 som jag satt i en källare på ett gym med högludd musik och massvis av TV-skärmar och tyckte att det var skitkul att trampa på en inomhuscykel som simulerade olika stigningar... och insåg att jag var jävligt lurad och att jag skulle bli mycket gladare om jag var utomhus.

 

[LilleNo]

Började (återfall, cyklade en del för en 15-20 år sedan) i slutet av förra sommaren med ett inköp av en fin MTB. Tänkte att det kunde vara en god idé då jag blivit för tung & i för dålig kondition för att springa/löpträna.

Kompletterade med en ännu finare lvg (2012 = bra vinterpris) + tränade på gym under vintern med fokus på cykling (vilket gett bra utdelning).

Nu känns det som jag varken kan sluta tänka på cykel/cykla och har kommit igång med jobbpendling & klubbmedlemskap med tillhörande träningar.

Det känns som att det rör sig i rätt riktning och det börjar faktiskt att gå undan med mina egna mått mätt. Jag stormtrivs med cyklandet!

 

[MattiasK]

Efter ett typ 8 år gammalt (och berusat) vad på en kräftskiva jag fick tummen ur 2010 och körde det där Vasaloppet. Det var även starten på lite strukturerad träning efter en herrans massa stillasittande IT-konsultår. Efter loppet satt jag totalt ledbruten i matsalen och snackade med en göteborgare i 60-årsåldern. Han tyckte att jag självklart borde köra vidare med klassikern nu när jag klarat Vasaloppet. Jag skrattade och sa att så kommer det inte bli eftersom jag aldrig tränat med cykel tidigare. Men visst gnagde det lite.

Några dagar senare dök det upp ett mail i inkorgen från Vätternrundan med erbjudande om "Klassikeranmälan". Funderade några timmar och anmälde mig sedan. Gick till Jarla Cykel och köpte en instegsracer. Några veckor senare köpte jag en pendlarhoj. Och var frälst.

Nu sitter jag här med 6 hojar (lvg, tempo, CX, MTB, vinterfixie, sommarfixie), 1200 mil i benen förra året och IM-debut om 8 veckor. Så kan det gå.

"I would totally be a pro if I didn't have work"

 

[zzingo]

Började någon gång i mellanstadiet (är 30 nu) att cykla MTB i drygt ett år men la ner eftersom intresset svek då...
Började springa lite förra sommaren för att få bättre kondition och bli av med några kilon, men fick sluta med det eftersom jag fick ont i knäna..

Nu i vår när snön började försvinna kom jag på att jag kanske skulle prova att börja cykla igen. Tog fram min gamla (lågpris)MTB och skulle göra den cykelbar igen men la ner det ganska fort eftersom jag upptäckte att nästan varenda led och lager glappade... För ett en och en halv månader sen kom jag på att jag har ju en gammal (knappt använd) Peugeot stålracer ståendes, fram med den och pumpade upp däcken som var hela men hade rätt mycket sprickor. Tog en kort runda, tyckte det va kul men vågade inte cykla längre på dom däcken. Nästa dag inhandlades nya däck och slangar, och nu har det blivit några rundor. Det är ju kul!
Nu har det börjat suga i köptarmen men jag kan inte bestämma mig om jag ska köpa en bättre racer eller MTB???

 

[Kristin]

Min pappa fick en typisk medelålders-man-som-börjar-få-för-mycket-mage-kris. Han köpte en racer och anmälde sig till Vätternrundan. Jag var typ 14 och sade först att jag aaaaldrig någonsin skulle cykla (en sund reaktion för en tonåring som får se sin far iklädd lycra från topp till tå), men eftersom min far har en tendens att dra in hela familjen i sin aktiviteter så köpte han cyklar till övriga familjemedlemmar också. Jag upptäckte till min stora förtret att det var ganska roligt att cykla.

Gjorde Klassikern som 18-åring, fortsatte med triathlon som jag tävlade i ett par år, köpte en MTB när jag var skadad och inte kunde springa, upptäckte att det var kul med skrapsår, blev lurad att börja cykla utför fast det var skitläskigt, köpte en downhillhoj utan att ens ha åkt lift, tävlade lite DH och avslutade den karriären med en SM-medalj p.g.a. resten av startfältet var skadat eller punkterade, kände att jag behövde mer mjölksyra i livet och sålde DH-riggen och köpe en fin-Enduro istället. Där är jag nu, typ.

//Kristin

 

[PerFormance]

köpte en helstel SS 29er att ha som pendelök, provade i skogen, fastnade i skogen (både bildligt och bokstavligt)

 

[Mycketvillhamer]

Alltid gillat att cykla, men det riktiga cyklandet började med att en kompis föreslog att vi skulle köra klassikern 2008. Körde vasaloppet utan att ha åkt en meter skidor på längden. Efter det kollade jag efter hoj på blocket och köpte en Merida Matts Speed (MTB) med slicks på. Jobbade på den tiden i Helsingborg och bodde i Malmö så jag började ta med cykeln till Helsingborg på tåget och cyklade hem en gång i veckan. Efter ett tag kom jag på att det nog hade varit roligare med en rikig racer så jag köpte en Canyon (som jag fortfarande kör på). MTBn blev stående tills jag flyttade till Dalby och tyckte att jag skulle ha lite riktiga däck på MTBn. Bärjade hänga med på lite happyrides och på den vägen är det. Nu sitter även jag med fyra cyklar och med tankar på att lätta min FS 29er :)

 

[ipv6]

Fick ett konsultuppdrag på andra sidan en massa bilköer, vägrar kollektivtrafik, funderade på om det gick att cykla så långt (1,5 mil) och testade en helg på min supertunga noname-hybrid, dog inte så jag började pendla, sålde hybriden till en granne och köpte en lättare hybrid utan att ens titta på andra cyklar, såg stället med cykelbyxor hos lbs:en och tänkte att jag aldrig någonsin skulle ta på mig såna, blev nyfiken på en cx och köpte en i julklapp, tog ut den på en sväng i mitten av december och upptäckte att det var kul att cykla, köpte cykelbyxor, impulsköpte en racer fyra månader senare, sålde den dammiga hybriden efter ett år.

Allt detta mellan våren 2011 och nu :)

 

[Supertramp]

Histoien om hur jag började cykla (i vuxen ålder):

Sommaren 2006 var jag 38 år gammal, överviktig (över 100kg) och med usel kondition (hade inte motionerat sedan 20-årsåldern). Beslutade mig för att köpa en cykel för att pendla till jobbet och åkte till cykelbutiken (Team Sportia tror jag, butiken finns inte kvar) på Surbrunnsgatan.

Jag kunde absolut ingenting om cyklar, och hade inte suttit på en cykel på 20 år. Hade tänkt mig en herrcykel, men försäljaren visade mig en Crescent-hybrid som han berättade var snabbare och roligare. Skulle precis slå till på den då jag såg en Bianchi-racer (den enda racern de hade i butiken). Jag tog en provtur runt kvarteret och fick direkt flashback från tonårstiden med 10-växlad racer och bockstyre. En sån här skulle jag ha! Frågade föräljaren varför cykeln inte hade något stöd men han bara skrattade åt mig.

Cyklade hem från jobbet på min nya racercykel och från den dagen har jag varit en inbiten cyklist!

EDIT: Var dock tvungen att gå tillbaka till affären också innan jag cyklade hem för att få förklarat hur man växlar (cykeln hade såna där konstiga reglage integrerade i bromshandtagen).

 

[MarcusS]

Fick motorcykeln stulen för några år sedan . Eftersom jag var fet och otränad tyckte jag det verkade vara en bra idé att cykelpendla till jobbet istället, så jag köpte cykel för försäkringspengarna. Köpte därefter mtb för att cykla i skogen och efter att kört vättern med pendlarhojen så fastnade jag för landsväg. Numera är jag iallafall lite bättre tränad.

 

[42Hz]

Cykla var roligare än att gå.
Som bonus kan man köpa masa roliga leksaker!

 

[da PEF]

Jag dög inte till något annat.
//P

 

[JPL]

Mamma höll i bågen på limpsadeln och sprang efter tills jag klarade balansen själv, körde aldrig med stödhjul. Det torde vara någon vårdag 1975 skulle jag gissa.

 

[Peda]

Kul läsning!

Min historia börjar hösten 2003. Fram tills dess hade cykling enbart inneburit transport för min del. Efter x antal bekväma år med bil, så kändes cykling mer och mer ointressant. Tillslut användes cykeln bara när jag var för onykter för att köra bil. Nåväl, jag motionerade lite förstrött, innebandy, löpning, ishockey men hösten 2003 fick jag problem med benhinnorna. Löpningen höll jag mest på med för att kunna hålla uppe någon form av kondis så att jag bättre orkade spela innebandy och ishockey. Funderade lite på vad jag skulle kunna syssla med för annan motionsidrott för att ersätta löpningen och kom på att cykla i skogen skulle nog kunna vara kul. Hittade till Happymtb och kunde få lite tips och inspiration. Köpte min första riktiga mtb-cykel våren 2004 (Kona Kikapu, har kvar den som reservcykel!). Tyckte det var fantastiskt skoj med mtb men bor lite dumt till (2 mil till närmsta skog, 3,5 mil till större skog) så det funkar inte som vardagsmotion för mig (familj m 3 barn, villa, heltidsjobb osv). Men cykelintresset var verkligen väckt och det ena har gav det andra. Har ställt upp i lite motionslopp, Ringsjön runt, Snapphaneturen osv. Har åkt iväg med kompisar utomlands för rena cykelsemestrar. Blev mer och mer inspirerad av alla VR Sub-satsningar. Köpte därför racer hösten 2011. Cyklade VR 2012. Cyklade Liege Bastogne Liege nu i våras. Landsvägscyklingen passar mig bättre som vardagsmotion men roligast är ändå mtb men det kör jag numer bara på helgerna. Så något som började i ganska liten skala, har nu blivit ganska omfattande. Cyklade ca 164 timmar (landsväg+mtb) under 2012 (all övrig cykling ej inräknad). Totalt antal motionstimmar 2012 var 321 timmar, så cyklingen har blivit dominerande, även om jag spelar mycket ishockey fortfarande. Innebandyn är nerlagd, det händer fortfarande att jag tar en löprunda och jag spelar badminton lite då och då.
Jag kan också vittna om stark skepsis mot lycra och bib-shorts, något som numer känns som helt normala tillbehör.

 

[ze93]

Brände varv efter varv runt huset på min 20-tummare (hjul alltså) när jag var liten och inte fatta att det fanns andra ställen att åka på. Hade skitkul oavsett när man lekte motorcykel och sladda runt och har alltid gillat att cykla sen dess :)

Började intressera mig mer och mer runt mitten av gymnasiet (06-07) och skaffade då min första lite finare hoj. Nu sitter jag på 6 mer eller mindre fina hojar och är sugen på fler :) Kanske ändå ska begränsa sig lite

 

[Gubbstark]

Kul tråd!

Ny på Happy. Jag har alltid gillat att cykla. Minns fortfarande min första cykel, en 17-tummare. Det var i slutet av 1960-talet... Tänk om det funnits MTB då... Hånades i högstadiet när kompisen och jag åretruntcyklade till skolan. Lagsporter på hög nivå i två sporter (handboll och innebandy), men slutade med tävlingsidrott 1995. Cykling som idrott kändes avlägset. Enstaka cykelpendlingar till jobbet. Broskskada i ena knät 1999 i slalomvurpa. Inspirerades av kollega till att börja cykelpendla 2002. Vägde som mest cirka 95 kg. På tio år har det blivit en självklarhet att ta cykeln 15 km till jobbet. Den vardagliga cyklingen betyder mest för mig, men jag har även gjort två VR (2009 8:48 och 2012 som nybliven 50-åring 9:07)och förra året prövade jag CV (4:13). Tre cyklar i garaget, racer, 29er och hybrid. Som det kan gå :-)

 

[bitley]

Grymt inspirerande läsning. Många här verkar vara i min ålder och viktklass; jag är 41 och väger väl typ 100 pannor nu och skäms så in i helvete. Cyklingen ska ta mig ur detta svarta hål. Hur mycket har ni tappat i vikt?

 

[Misärpendlaren]

Egentligen började det med att jag ville få in vardagsmotion så jag började cykla till jobbet i bomullskläder på en damjonne för 3-4 år sedan. Sedan dess har jag köpt tre andra cyklar och nu cyklar jag i lycra :-)

Åldern går upp och tempomagen varierar med en mycket svag trend nedåt sett över tid.

 

[Kristoffer R]

Tack för roliga inlägg!

Själv började jag köra runt på grusvägarna i Skatås ca 2001 med en gammal Crescent tioväxlad m bockstyre pga löparknä. Såg lite små stigar och provade. Faktiskt försökte jag den som går från Åttan upp mot Getryggen.

Mindes en klasskamrat som hade mtb och tänkte att en sån behöver jag allt. Gick till Cykelspec på Mölndalsvägen och tänkte lägga 3500:-. Killen där visade mig några cyklar och lät mig prova hans egen Cannondale. Sen var det kört och budgeten tredubblades nästan.

Efter att ha varit runt halva stan blev det Bikeplace. Första dagen körde jag 45 km andra dagen 80 km ner till Sandsjön. Hade ONT i rumpan. Sen blev det lycra. Har haft något dussin cyklar sedan dess, men mtb är det som gäller. :)

 

[Illumination]

Intresset har alltid varit där, men första lite bättre mtb var en DBS 1800 Offroad ca 1991. Vägde som en DH hoj idag, U-bromsar och någon form för bär rem i ramen. Riktig skit hoj, men jäkla kul man hade. Sen lite bättre alu hojar när dom kom. Några år på BMX efter en liten skateboard olycka. Lite paus i några år mellan 2000 till 2004, skaffade en AM hoj 04 när jeg flyttade til GBG.

Sen har det väll varit lite på och av i några år, men nu har jag lurat med tjejen och hon älskar det! Så nu grejar vi med sista bitarna av en tvä veckors cykel semester i Morzine! Med avslutande Passportes de Solei!

 

[LilleNo]

Kristin skrev:
-------------------------------------------------------
> Min pappa fick en typisk
> medelålders-man-som-börjar-få-för-mycket-mage-
> kris. Han köpte en racer och anmälde sig till
> Vätternrundan. Jag var typ 14 och sade först att
> jag aaaaldrig någonsin skulle cykla (en sund
> reaktion för en tonåring som får se sin far
> iklädd lycra från topp till tå), men eftersom
> min far har en tendens att dra in hela familjen i
> sin aktiviteter så köpte han cyklar till övriga
> familjemedlemmar också. Jag upptäckte till min
> stora förtret att det var ganska roligt att
> cykla.
>
> Gjorde Klassikern som 18-åring, fortsatte med
> triathlon som jag tävlade i ett par år, köpte
> en MTB när jag var skadad och inte kunde springa,
> upptäckte att det var kul med skrapsår, blev
> lurad att börja cykla utför fast det var
> skitläskigt, köpte en downhillhoj utan att ens
> ha åkt lift, tävlade lite DH och avslutade den
> karriären med en SM-medalj p.g.a. resten av
> startfältet var skadat eller punkterade, kände
> att jag behövde mer mjölksyra i livet och sålde
> DH-riggen och köpe en fin-Enduro istället. Där
> är jag nu, typ.
>
> //Kristin

Haha, jag håller på att bli/är den där pappan, hoppas bara att min 13-åriga dotter klarar "traumat" lika bra som du gjort ;-)

 

[Deus_X_M]

Min farbror cyklade LVG och bancykling som (semi) prof, jag fick en "mini-LVG" i födelsdagspresent när jag blev 5 eller 6 (råder lite tvekan om det) och då fick det sin start.

MTB kom til efter jag fick en hemsk "city-bike" av mina päron som jag snabbt pillade av allt överflödigt på (skärmar, väskhållare, ringklocka mm) och tog med ut den i skogen.
Jobbade som cykelbud ett tag, och då gick ju cyklandet i självsväng, lägenheten såg ut som ett värkstad, flyttade till "bud-kollektiv", det såg ut som en värkstad modell större.

Sen kom livet, en olycka och massa annat i vägen och cyklingen försvann fram till för 4 år sedan då jag äntligen fick tummen ur och köpte en ny LVG. Sen tillkom en HT. Sen en FS. Och nu e jag glad igen :)

 

[andematt]

Det var nog här nånstans det började. Byggde hopp och lekte BMX med min grönmetallic FramKing http://happymtb.org/forum/read.php/1/383503
Första räcern var väl egentligen en touringcykel, En blåmetallic REX med 2x6delat baknav och singelklinga fram, Den tog mig till och från skolan, en backe på 50-60 höjdmeter på 1,5 km i många år från jag var 11 år. Sen köpte jag min första MTB efter att spargrisen var fylld -92 och SurfSport blev FunSport och började skriva om annat än vattensporter.

Edit: Hittade ett stravasegment på backen hem från skolan: http://app.strava.com/segments/2136421 alternativet var en annan backe: http://app.strava.com/segments/1778586

 

[Jenny W]

Jag gick med en önskan om en förändring i min livstil och när en väninna till mig frågade om vi skulle anmäla oss til CV nappade jag. Jag köpte en Radon team 6 förra hösten och började träna. Nu har jag köpt racer oxå och ska börja skava asfalt. Jag har gått ner ca 12 kg sen i oktober.

 

[jonsal]

Cyklade jättemycket som barn, sen blev det lång paus till lumpen. Då cyklades det en hel del på militärcykeln. Hade då även en Cyclepro MTB som användes sporadiskt. Sen blev den en 20 års paus till ungefär till 2011 då jag diagnosticerades med njursvikt. Var då en soffig småbarnsbappa på nästan 140kg. Krav för att få bli transplanterad är en rätt rejäl viktnedgång vilket är minst sagt en bra sporre. Började köra MTB på en hoj som jag hade sedan tidigare och kämpade på som en dåre under hösten och vintern.

Spontantköpte en racer i våras och har även en ny 29" HT och har fastnat helt.

Vikten är nu på 104 (-drygt 30 sedan Juli) och minskande och jag är uppsatt på väntelistan för transplantation, dvs godkänd. Detta väldigt mycket tack vare cyklingen och kostomläggning.

Årets stora mål är CV i Augusti.

 

[Singular]

Buscyklat BMX (med skumrullar) som alla andra kids i villakvarteret hela barndomen, men fick en enklare MTB när jag konfirmerades. Tog en provrunda i närmsta friluftsområde och ruset har ännu inte släppt.

 

[Gemon]

Jag har varit en inbiten skidåkare, utför alltså, så länge jag kan minnas. Och under många år funderade jag på att börja cykla mtb för att hålla igång kroppen till skidsäsongen. Men det blev inte av förrän 2011, då en kompis skulle köpa ny hoj och erbjöd mig att köpa hans gamla för en billig peng.

Och vad som skulle vara "träning inför skidsäsongen" blev nästan omedelbart ett nytt intresse. För snart insåg jag (som 35-åring) att man kunde ha lika kul på två hjul och en skogsstig, som på en bra puderdag. Efter två års trampande på den gamla HT 26:an blev det så till denna sommar 29 tum och fullgung. Och intresset börjar likna besatthet.

 

[Bikzz]

Mitt första cykelminne är sen före den första månlandningen, jag var nog 5-6 år, och kom i fullfart nerför en liten krökt backe, sen gick nånting fel och jag flyg över styret och landade på pannan och fick ett hiskeligt sår och blod överallt ... Sen hade jag en cykel med limpa.... Very cool!
Sen kommer jag ihåg att jag bläddrade i en Crescent-katalog några år senare och tjatade som en galning för att få en ny hoj, och till slut så gav föräldrarna med sig...

Den första långturen gick sen Sth till Småland, när jag gick i gymnasiet, jag och en kompis cyklade och tältade en vecka, och sommaren efter blev det en tur till, till Hälsingborg.
Dags att testa europa --- Det blev det tåg till Amsterdam, sen cykling ner till Geneve och in i Rhondalen och över Grimselpass. Mkt häftigt att köra alperna första gången !

Sen blev det ett gäng till Bike-touring resor i Alperna, Wien till Geneve tex, över en massa pass, tält och camping för det mesta men ibland boende vandrarhem... Kommer speciellt ihåg en gång då jag skickade hem camping-prylarna med posten för att lätta på vikten, hamnade mitt i ett enormt skyfall, hittade ingenstans att bo och sov i skogen under ett plastskynke någonstans i närheten av Sölden, och mest liknade en frusen & dränkt katt på morgonen....

Och sen dess har det rullat på, blivit fler långturer lite nu och då, 2 gånger Pacific Coast Hwy i USA, ett par gånger Italien, Japan, Geneve->Sth, Amsterdam ->Österrike, osv. Men aldrig vättern, verkar alldeles för jobbigt....

Grimsel pass 1984.....

 

[GurraG]

Min farbror och hans kompisar uppfann hjulet, efter det blev jag fast i hjul-träsket :-)

 

[Dechantel]

Under studietiden hade jag en arbetslös sommar, bör ha varit 2002-2003 nånting. Vid den här tiden försökte jag vara cool rockklubbskille, och var totalt ointresserad av sport. ”Musiken räddade mig från idrotten” var mitt motto. På något sätt hamnade jag framför dansk TV2:s Tour de France-sändning. Fattade absolut ingenting. Vare sig vad de snackade om eller vad som egentligen hände. Jag fattade framförallt inte varför jag inte kunde slita mig från sändningen, trots strålande sommar utomhus. Dag för dag började jag sakteliga haja vad det handlade om och Touren är sedan dess stående sommarrutin (numera kompletterat med vårklassiker, Girot, VM, etc…).

2006 började jag från ingenstans löpträna och gick in helt och fullt för det. En tråkig och svårläkt muskelbristning i en vad 2008 tvingade mig till löpstopp. Funderade en kort stund och med Touren i tankarna köpte jag en fjolårsräser på vårrean för att ha något alternativt utlopp för springet i benen – insåg snabbt att det var alldeles fantastiskt kul och ganska snabbt växlade jag över till att ha cykling som huvudsaklig träning.

Som en typisk nyförälskad gjorde jag inte mycket annat än att cykla och tänka på cykling under följande år, känns det som så här i efterhand.

Förra sommaren hade väl förälskelsen falnat något och jag fick ett återfall ner i rockträsket och det blev inte så många mil på cykeln. Nu försöker jag lura tillbaks mig själv ut på vägarna, mer än att bara cykelpendla. I ärlighetens namn med klart begränsade framgångar än så länge men sommaren är lång, vad än den där Ledin hävdar.

Har under hela denna tiden lurkat på happy, alldeles, alldeles för många timmar…

 

[SuperApe]

En gång i tiden sprang jag lite grann. Träffade sen en tjej som cyklade vätterrundor och sånt obegripligt. Då började jag cykla litegrann och har fortsatt med det.

 

[arnehavre]

GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
> Efter ett ganska gravt missbruk av landsvägscykel
> på TV under en 90-talet och början på detta
> millennium var jag 2002 tvungen att prova hur det
> var att cykla racer själv. Så, jag anmälde mig
> till Vättern, skaffade en racer och fastnade. De
> som säger att TV är passiviserande vet inte vad
> de talar om!
>

+1!!!
Började också med att lyssna på Adamsson + Vacchi på ESP... sen föreslog brorsan att vi skulle pröva VR 2002, jag kunde låna farsans gamla Crescent, vilken jag tok-klotade med ca 4 veckor innan start. Så då bar det av till Cykelcity och min första racer blev inhandlad (Columbus Pinta). Kom ihåg att jag var jättestolt med att klarat VR på dryga 13 timmar, nu är man anmäld i sub8 :-)
Så kan det gå!