Utflykt till Longchaumois och besök hos Julbo

Veckan efter midsommar fick jag möjligheten att resa till Juraregionen i Frankrike för att besöka Julbos huvudkontor i den pittoreska byn Longchaumois – hjärtat av Frankrikes optikindustri. Julbo är en ganska okänd aktör i svenska ögon, men deras historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet och grundades för att möta bergsbestigares krav på att kunna se i den starka solen.

Det börjar här, en tjock skiva av plast med hög optisk kvalitet

Syftet med resan var att uppleva Julbos fotokromatiska teknik Reactiv på nära håll – en linsteknik där fotokromatiska pigment tryckgjutits i över 7 timmar för att skapa en optimal sammansättning av UV- och solljuskänsliga pigment för glasets tilltänka användningsområde.

Under besöket fick vi en inblick i hela processen: från slipning av glasen till hur Julbo kan erbjuda synkorrigerade sportglasögon – allt i den lilla fabriken i pittoreska Longchaumois.

Slipningen sker i flera steg och det mesta är automatiserat.

Själva glasmaterialet kommer från EssilorLuxottica, men all montering och anpassning sker lokalt. Och när jag säger att byn är pittoresk så menar jag det – med sina drygt 1100 invånare spelar Julbo en central roll, inte minst genom egna praktikantbostäder, en gemensam trädgård och till och med en gårdskatt.

Valet av testbågar och skalmar var stort

Resesällskapet bestod av en brokig skara journalister och influencers, från runt om europa. Det är en speciell känsla när man är iväg och det pratas, tyska, franska, italienska och holländska runtomkring en. Man kan lugnt säga att franskan och tyskan man läste i grundskolan inte riktigt hänger med så här 20-25 år senare.

Tillsammans utforskade vi grusvägarna i närområdet, min Orbea lånecykel var i största laget och sadeln var en bedrövlig böjlig och plastig sak som gav en skav efter 100 meter. Men omgivningen var ju helt magisk. Man reste från ett regnigt Stockholm och landade i 30 gradig värme på 1000 höjdmeter! Som balsam för själen.

Schemat vart speckat och vi hade bara 48 timmar på oss att uppleva området. Skulle gärna komma tillbaka och se mer någon annan gång. Ska tydligen vara riktigt fin skidåkning på vintrarna med! Under dennakort tid så skulle vi testa 3 varianter av Julbos olika linser.

• Cat. 1–3 High Contrast – Lite som det låter en kontrasthöjande lins som fungerar bra i en mängd olika miljöer (lite blå).

• Cat. 1–3 Light Amplifier – En brunare lins som ska plocka upp detaljer på stigen.

• Cat. 0–3 High Contrast – En lins som passar i mörkare lägen och mest alround.

Genomgång inför avfärd 18km med över 800 höjdmeter stod på agendan innan middagen.

De sistnämnda användes under kvällskörning med cykellampor – och presterade imponerande i mörka förhållanden. Terrängen kring Longchaumois visade sig vara både kuperad och utmanande. Första etappen var 18 km lång med över 800 höjdmeter – Här fick man verkligen bita i, antingen lägsta växeln, eller teknisk utförslöpa. Som mountainbikecyklist var det superroligt, men är det första gången på en gravelhoj var det nog lite mer utmanande!

Väl framme vid en fjällstuga intill en skidanläggning avslutade vi dagen med klassisk fondue och hisnande vyer över Jurabergen. Under middagen fick vi njuta av en fin solnedgång och även uppleva nackdelen av fotokromatiska linser. För att ha en mjuk övergång mellan ljust och mörkt så behöver man ha UV reaktiva pigment, och när man sitter i solnedgång och tittar mot solen så har UV indexet sjunkit och linserna får inte sin fulla kapacitet.

Detta är något att tänka på när man ska välja glasögon.

När middagen var över tog vi på oss glasögonen med 0–3 VLT-kategori och rullade försiktigt nedför berget med endast pannlampor som ljuskälla – en perfekt test för linsernas förmåga att anpassa sig till skymningsljus och mörker.

reflexvästar och lampor var ett bra inslag i den franska landsbygden för man syntes inte så bra annars. Det var rätt stökiga nerfarter och många tappade lamporna som vi fått låna av Zefal och som bara spändes fast med gummiband på styret. Inte så gravel vänligt alltid.

Spännande med mörkercykling i Jurabergen

Morgen gryr och vi gör oss ordning för avfärd tillbaka in mot Longchaumois

Här skulle man kunna bo och upptäcka mängder av tuffa grusvägar.

Här skulle jag lätt vilja spendera några veckor och cykla. Det finns en anledning till varför både kungaetappen och etapp 20 på årets upplaga av Tour de France, utspelade sig i närområdet, 2 timmar med bil till Albertville och etapp 20 snuddar precis 5 km utanför lilla byn, och med böljande landskap som detta kan man kan ju förstå varför.

Fotograf Pierre Brunier

Det var allt vi hann med under den korta vistelsen i Longchaumois. Är det någon som själv varit i Jurabergen och cyklat?