Bergtagen är en bok om berg, klättring och cykelhistoria. HappyMTB har läst.
Text: Anders Jansson (aj@happymtb.org)
”Den är brutal, helt jävla brutal – otroligt brant och den bara fortsätter och fortsätter. Om du hade bett mig beskriva klättringen med två ord hade jag sagt brant och lång. Förresten, tre ord: brant, lång och sjuk”
Trots sin enorma kapacitet och ett år i världsmästartröjan är Mark Cavendish beskrivning av Passo del Mortirolo talande. Du kan sitta med i en hur fin klunga som helst på slätan. Väl inne i klättringen förändras spelreglerna totalt. Nu är du ensam mot berget. Det är nu cyklingen börjar på allvar, nu ska agnarna sållas från vetet och vinnarna koras.
Enda sedan de stora etapploppen startade har tävlingsarrangörerna försökt att hitta bansträckningar som ska vara hårda och utslagsgivande. Allt som oftast har det inneburit en hel del bergsetapper och klättring. Bergtagen är en bok som plockat ut 50 av dessa legendariska klättringar som var och en haft en del i cykelsportens historia.
Boken som i engelskt original heter Mountain High är skriven av Daniel Friebe. En av Storbritanniens ledande cykelkorrespondenter och som bland annat har bevakat tio Tour de France.
Fakta Bergtagen
Titel: Bergtagen – Legendariska cykelklättringar i Europa
Originaltitel: Mountain High – Europes 50 greatest cycling climbs
Författare: Daniel Friebe (text) och Pete Goding (foto)
Språk: Svenska, översatt från engelska
Översättning: Hannes Alvin
Förlag: Pedal Publishing
Antal sidor: 223
Mått (lxbxh): 398 x 263 x 21 mm
Vikt: 1425 g
Pris: 343-377 kr
Berg, klättring och cykelhistoria
De 50 klättringar som boken beskriver är belägna runt om i Europa i länderna Andorra, Belgien, Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien och Österrike.
Klättringarna är ingen 50-bästalista över Europas bästa klättringar utan enbart 50 backar som författaren anser är legendariska och värda uppmärksamhet. Någon inbördes rangordning av klättringarna görs inte. De har alla sina svårigheter och speciella egenskaper. Klättringarna i boken är istället sorterade efter klättringens högsta punkt. Det börjar med belgiska Koppenberg på 78 meter och slutar med spanska Pico de Veleta på 3384 meter.
Att klättringens högsta punkt över havet får utgöra riktmärke känns lite udda. I cykelkretsar är det oftast backens stigning i höjdmeter som är det intressanta, inte på vilken höjd över havet som klättringen avslutas. Genom att alla klättringar inte börjar vid havsnivå kan det diffa en hel del på högsta topp och på antalet höjdmeter. Ordningen i boken känns därför inte alla gånger logisk.
Varje klättring har en eller ett par uppslags utrymme i boken. Texten beskriver genomgående klättringarna ur ett cykelhistoriskt perspektiv med tillkomst, tävlingshistoria och diverse anekdoter om speciella händelser. Varje klättring har en faktaruta med information om läge, vägbeskrivning, stigning, lutning med mera. I faktarutan finns också en höjdprofil över klättringen och ett litet kartutsnitt.
Bokens upplägg gör att den kanske inte läses från pärm till pärm. Oftast intresserar klättringar i ett visst område eller utifrån en viss tävlingsträckning. I början av boken finns alla klättringar utsatta på en stor europakarta som underlättar sökandet.
En stor del av texten fokuserar som sagt på cykelhistoria. Historierna sträcker sig ibland ända tillbaka till tidigt 1900-tal och det är många gamla cykellegender som passerar revy. För den läsare vars cykelintresse inte baseras på andras prestationer kan den digra historielektionen bli väl matig och lite rörig till slut. Det är enormt många namn på gamla gubbar att ta in. För gubbar är just vad det handlar om. Ingen kvinnlig cyklist omnämns i texten trots att det genom historien säkert funnits en och annan kvinna som med samma prestation tagits sig upp för bergen.
Vid en genomgång av boken fås känslan av att författaren själv inte har tagit sig an alla klättringarna han beskriver. Vissa av dem kan han säkert ha genomfört men störst fokus ligger på vad andra har upplevt i backarna och då främst ur en proffscyklists perspektiv. Om boken är tänkt att locka cykelmotionärer hade det varit intressant att få en uppfattning av hur normala cyklister upplever klättringarna.
Den svenska bearbetningen av boken är en ren översättning av originaltexten. Med tillägg av ett förord skrivet av Roberto Vacchi.
Över 250 bilder
Bokens fysiska format med stora fotografier visar att bilderna utgör ett viktigt inslag. I stort sett alla bilder är tagna av Pete Goding, en professionell cykelfotograf som bevakat alla stora cykellopp för en mängd olika cykelmagasin och dagstidningar. Med Petes tidigare verk och digra portfolio av härliga och dramatiska bilder på cyklister känns bildurvalet i boken något märkligt. Eller som en av mina bekanta något frågande uttryckte det: – Är inte detta en bok om cykel, men var är cyklisterna?
Och jag är benägen att hålla med. Cyklisterna lyser i stort sett med sin frånvaro på bilderna. Faktum är att det är mer bilar och getter (!) på bilderna än cyklister. Omslagets iscensatta klätterbild på Marcel Wüst uppför en serpentin känns nästan som lite falsk marknadsföring. För i övrigt innehåller boken bara knappt en handfull motiv av cyklister. Resten av de över 250 bilderna är landskapsbilder av kuperade miljöer med vyer av tomma vägar, asfalt och serpentinkurvor. Bilder som lika gärna kunde ha varit med i ”Europas bästa MC-vägar” eller till och med ”Europeiska Vägbeläggningsinstitutets årsbok”. För någon koppling till just cykel är svår att hitta på merparten av bilderna.
En stor behållning med storslagna landskapsbilder i cykeltidningar och på nätet brukar vara att se cyklister som kämpar sig uppför berget. Bilder där cyklisten knappt syns i det enorma landskapet ger en bra bild av vad det handlar om: den lilla människan mot det stora berget. Den känslan går inte alls att hitta bland bilderna i Bergtagen. Det finns inget att riktigt kunna fokusera på i bilderna och de bläddras snabbt förbi, hur estetiska och fotokonstnärligt korrekta de än må vara. Uttrycket har man sett en har man sett alla är inte långt borta.
Texten och bilderna lirar även dåligt ihop. Bokens kärna och därmed en betydande del av texten beskriver klättringarna utifrån ett cykelhistoriskt perspektiv med de historiska tävlingarna och kampen mellan kända cykellegender. Men inte en enda av bilderna visar detta. Var är bilderna på attackerna som gjort klättringarna mytomspunna och legendariska? Inte enda nummerlapp, inte en enda klunga som mödosamt tar sig an klättringen, inte en enda spänd vadmuskel redo att attackera motståndarna, finns med på bild.
Bokens inledning beskriver även klättring och backar som något som kommer att göra ont och att det är smärtan som slutligen kommer att sätta gränserna. Texten beskriver också genomgående kampen och lidandet som cyklisterna genomgår. Men inte heller detta åskådliggörs i bilder. Var är lidandet och bilderna på hålögda cyklister som med tom blick bara väntar på att helvetesbacken ska ta slut?
Textens detaljerade beskrivning av cykel som en enorm publiksport går inte heller att hitta på bilderna. Den som följt etapplopp och endagstävlingar i verkligheten eller via TV-sändningar vet hur enormt mycket publik det kan vara. Publiksiffror på hundratusentals åskådare brukar figurera i samband med populära etapper. Det finns de som campar i dagar innan etapper upp för mytomspunna klättringar som exempelvis Alpe d’Huez. Men ingenting av detta framgår på bilderna. Det närmsta boken kommer cykelsporten är bilder på tomma vägavsnitt där supportrar målat namnet på sin idol på asfalten.
Sammanfattning
Med den härliga omslagsbilden, det stora formatet och framför allt klättring som tema kändes boken på förhand intressant för mig som gillar berg och klättringar. Men jag har svårt att bli riktigt betagen av Bergtagen. Boken inspirerar inte till att direkt packa cykelväskan och åka söderut. Jag har gjort några av de legendariska klättringarna som boken beskriver och det har varit enorma upplevelser. Men här blir det för mycket av historielektion och cykelanekdoter. För min del är det miljön, upplevelsen och klättringen som är det intressanta, inte vem som var först upp för backen 1957.
Bildernas urval och mängd gör att de efter ett tag upplevs likadana. Dramatiska landskapsbilder i all ära men när cyklister saknas är det svårt att få en bild av själva cykelupplevelsen. De ödsliga bilderna ögnas nu tyvärr bara snabbt i igenom utan att få den uppmärksamhet de eventuellt förtjänar.
Karta över bokens alla 50 klättringar
Boken finns hos bland annat Adlibris, Bokia och Bokus
Kommentera och diskutera
