Vad gäller i cykelvärlden till 2016? HappyMTB har varit på cykelmässa och kollat in trenderna. Det är lättare, fetare och en hel massa el som gäller nästa år.
Text och Foto: Anders Jansson (aj@happymtb.org)
Cykelmarknaden verkar omättlig på nya cyklar och cykelprylar. Världens största cykelmässa Eurobike är ett bra bevis på detta. Återigen slogs nya rekord i antalet utställare och besökare
I stort sett alla i branschen och alla cykeltillverkare är där och ställer ut. Med några få undantag. Stora tillverkare som Trek och Specialized har valt att avstå Eurobike till förmån för sina egna event. Saknades då dessa stora märken? Njae, nästan tvärt om. Deras tidigare enorma mässytor ger bara mer ledigt utrymme för fler intressanta tillverkare. En stor del med tjusningen att besöka en mässa som Eurobike är att ta del av alla cyklar och prylar som inte finns att beskåda här hemma i vanliga cykelaffärer. Alla som är cykelintresserade borde någon gång besöka mässan för att vidga sina vyer över hur otroligt många märken det egentligen finns.
Vad fick då alla besökare se och vad är det som gäller till 2016? Mycket, det mesta faktiskt, är sig likt från tidigare år. Tillverkarna har samma placering i mässhallarna och montrarna ser med få undantag lika ut som förra året. Den som lotsades in med ögonbindel på årets mässa skulle få svårt att skilja den från de senaste upplagorna och gissa på att det är just 2016 års nyheter som ställs ut.
Det sker förstås en konstant utveckling mot lägre vikt, styvare ramar, mer komfort etc. både inom landsväg och MTB men några nya uppfinningar som revolutionerar hela branschen är svårare att hitta.
Landsväg 2016
De tre kategorierna inom landsvägscyklar; race, komfort och aero har mer eller mindre satt sig inom branschen och kan erbjudas av i stort sett alla tillverkare. Komforträsers med en något mer upprätt sittställning, plats för bredare däck, flexande sadelstolpar och andra komforthöjande uppfinningar har blivit den viktigaste kategorin för normala motionärer. Både tillverkarna och utövarna har insett att det är distansen, höjdmetrarna eller tiden som ska trötta ut, inte en dålig sittställning eller tröttsamma vibrationer från underlaget. Få cyklister behöver dessutom en lika extrem sittställning som proffscyklisterna, även om det ser tufft (?) ut att glida fram till cafét på en helt kittad team-replika.
När det gäller prylar på landsvägen kommer det närmaste året att handla mycket om skivbromsarnas vara eller icke vara. Skivbromsar på landsväg är dock inte helt nytt utan har funnits några år och vunnit mark, främst på nämnda komfortmodeller, men det har inte riktigt tagit fart på allvar. Nästa år finns dock tecken på att det lossnar på riktigt. Orsaken stavas förstås UCI som tidigare bromsat (!) men som till nästa år öppnat upp för skivor inom tävling. Redan under 2015 har proffsteamen fått tillåtelse att testa skivbromsar på vissa enstaka lopp.
I samband med skivbromsars intrång i proffsklungan kommer säkerligen de tre stora; Shimano, SRAM och Campagnolo att kunna erbjuda skivor på högsta komponentnivå. SRAM är idag den enda av de tre som har skivbromsar där uppe. Shimano har tidigare av förklarliga skäl mest satsat på motionärerna. Campa har inte satsat alls men kommer säkert inte att kunna stå utanför när det väl sätter fart.
Att det satsas på landsvägsskivbromsar märks inte annat än genom att de mindre bromsskivorna som används på landsvägen redan har gett upphov till en ny standard för montering av bromsoken, kallad Flat Mount. Det ger en mer slimmad montering än den som förekommer på MTB samtidigt som den klart signalerar att några skogsprylar inte hör hemma på landsvägen. Både Shimano och SRAM kan erbjuda bromsar med standarden samtidigt som de allra flesta tillverkarna anpassar sina ramar efter den nya standarden.
På nästa års Eurobike får vi säkert se skivbromsarnas stora genombrott och då även på de mest extrema racehojarna. Vi kommer säkert fortsättningsvis att få höra många åsikter för eller mot men till slut kommer kanske även landsvägsmarknaden att landa där MTB är i dag med total dominans av skivor och där fälgbromsarna helt har försvunnit (utan att vara det minsta saknade).
När vi ändå är inne på UCI och cykelutveckling så är den tillåtna minimivikten på 6,8 kg ofta uppe för diskussion. Efter att vandrat runt på mässan och spanat in utbudet går det att konstatera att i stort sett alla tillverkare kan erbjuda byggen under den tillåtna gränsen utan att priserna drar iväg allt för mycket. Runt 6,0 är inga problem och en del standardmodeller börjar till och med krypa ner en bit under 5,0 kg utan allt för mycket specialkomponenter och utan några former av viktbegränsning.
Elektriska växlar är väletablerat på marknaden sedan många år tillbaka och innovationen i sig lyfter inte många på ögonen åt längre. SRAM är sist ut bland de tre stora att erbjuda elväxlar i och med presentation av nya eTap på årets Eurobike. Skillnaden mot de andra är att amerikanarna kör trådlöst, något vi förutspådde redan 2009. Att de dröjt så länge med lanseringen sägs bero på målet att ha 100 % funktion och tillförlitlighet redan från start.
Vi han med att torrklämma lite i montern och växlingsmönstret skiljer sig en hel del mot tidigare. Höger reglage växlar till mindre drev bak, vänster reglage växlar till större drev. Trycks båda reglagen in samtidigt växlas det fram, varannan gång upp varannan ner. Vi får se hur många som får in detta mönster till 100 % och inte växlar fel i stridens hetta framöver.
För den som inte vill växla elektriskt eller med traditionella vajrar finns även ett tredje alternativ. Rotor presenterade ett hydrauliskt växelsystem där det går slangar från reglagen till fram och bakväxel.
Hydrauliska växlar har tidigare funnits för MTB men har i ärlighetens namn inte blivit någon större succé. Om det blir mer populärt på landsvägen återstår att se. Efter torrkörning i montern kan vi konstatera att växlingen satt där den skulle men att känslan i reglagen var något annorlunda mot vad vi är vana vid.
MTB 2016
Mycket av MTB-nyheterna på de senaste upplagorna av Eurobike har handlat om hjulstorlekar. För länge sedan när 26-tum var enda alternativet kunde andra typer av innovationer få stå i fokus. Men allt sedan 29 slog igenom stort i Europa för fem år sedan har det mesta handlat om hjulens storlek. 29 var absolut inget nytt fenomen vid den tiden men hade haft en lite trevande start där för- och nackdelar med de större hjulen stöttes och blöttes några år innan till slut alla hoppade på 2010. Med 27,5 var det annorlunda. 2013 introducerades 27,5 med full kraft. I stort sett alla tillverkare insåg samtidigt fördelarna med 27,5 över 26 och utbudet av 27,5-cyklar var massivt redan från början. 26 upphörde i stort sett att existera i samma veva.
Fatbikes sågs för några år sedan som en udda nordamerikansk företeelse men kickade igång på riktigt ifjol. Trenden med de feta hjulen håller även i sig till 2016. Nu går det att hitta Fatbikes hos i stort sett alla tillverkare. Majoriteten av cyklarna är fortfarande HT heller helstela. En heldämpad modell kräver mer resurser och är inte lika enkel att bara slänga ihop som en HT.
De feta däckens fördelar med framförallt bättre grepp verkar ha tagits mot väl. Alla behöver dock inte den extra bärighet vid normal stigcykling som 4,0–5,0”-däck ger men som ändå söker något mer än vad nuvarande 2,4–2,5” kan erbjuda, och vips så var 2016 års stora trend född; plus-formatet.
Plus är däck med en bredd på 2,8–3,0” i storlekarna 27,5 och 29. Det är dock 27,5+ som de flesta tillverkare satsar på till en början. Plusformatet må bara vara en halv tum bredare däck men för med sig nya delar på i stort sett allt som utgör en cykel. Det är inte bara för cykeltillverkarna att bestämma att nu kör vi plus nästa år utan även komponenttillverkarna måste vara med på tåget, annars blir det inget. Men när stora tillverkare som Trek, Specialized, Scott m.fl. bestämmer sig för ett nytt format får de komponenttillverkarna med sig utan problem. När sedan plus-komponenter blir tillgängliga för alla kan fler mindre tillverkare också vara med och så är plus-bollen i rullning inom hela branschen och så har vi fått en ny standard, oavsett vi vill eller inte.
Plus handlar både om mer grepp och mer stötdämpande luftvolym. Formatet kommer därför redan från början på ett brett spektrum av cyklar med allt från snabba heldämpade utförsinriktade hojar till halvfeta hardtails med geometrier för avancerad stigcykling.
Om 29+ når samma nivåer som 27,5+ återstår att se. 29+ drar upp storleken på däck till helt nya nivåer och däckdiametern landar runt 31-tum vilket kan bli för mycket för de flesta. 27,5+ och även Fatbike med 26×4” ligger kring 29 tum vilket är en diameter som de allra flesta är mer bekanta med. Det finns för närvarande bara en knapp handfull tillverkare av det enorma hjulformatet.
Trenden med enkelklinga fram fortsätter även om det är dubbla/trippla klingor som fortfarande är i majoritet. Mycket beror på att tillverkarna vill ha så brett användningsområde som möjligt för sina modeller. Även om kassetternas storlek ökat till 42T kan det bli lite tungt med enkelklinga vid exempelvis ett äventyr i alperna. Om tillverkarna fokuserade enbart på den svenska marknaden skulle säkert alla cyklar levereras utan framväxel.
Vi noterade dock några speciella saker när det kommer till växlar och avdelningen enkelklinga eller framväxel. De tillverkare som specificerar sina modeller med enkelklinga monterar oftast SRAM medan vid dubbla klingor används oftast Shimano. Detta trots att Shimano nu även kan erbjuda 1×11 med 42T bak i mellanprisklassen (XT) samt att kassetterna passar på ”normala” hjul som inte kräver speciell body. Det var inte många cyklar av de 10000-tals som ställdes ut i mässhallarna som kunde visa upp komplett Shimano XT 1×11 system.
Att Shimanos växlar monteras vid användningen av dubbla klingor är inte svårt att förstå. Deras senaste framväxelsystem med den nya vajerdragningen kallad Front Pull har tagits mot väl och nästan alla ramtillverkarna har anpassat sina ramar till den nya ”standarden” med ett extra hål för växelvajern nere på diagonalröret framför vevpartiet.
Vi som använt de senaste XT-framväxlarna kan bara hålla med lovorden och kort konstatera att i dessa tider då allt fler går över till enkelklinga så släpper Shimano sin bästa framväxel någonsin… Nu när det extra vajerhålet kommer att finns på alla ramar framöver får vi se ifall SRAM kontrar med en egen version av Front Pull framväxlar, på samma sätt som de anammat Shimanos Flat Mount för bromsoksmontering.
Elcyklar 2016
Trampcyklar i all ära men det är de elassisterade cyklarna som står för den absolut största ökningen och intresset i branschen. Det märks mer än tydligt på Eurobike där andelen el har ökat konstant sedan några år tillbaka och är nu nästan i majoritet bland de utställda cyklarna. Alla, med få undantag har el. De som inte har det idag kommer garanterat att vara med framöver för ingen cykeltillverkare har råd att stå utanför.
Elcyklar för stads- och pendlingscykling har etablerat sig ordentligt som transportalternativ dels för vanliga cyklister men främst som en enkel och billig ersättare till bilen. Det tillverkarna fokuserar på nu är nästa användningsområde för el och då tar de steget in i skogen. För trenden med el inom MTB är massiv. Pionjärer inom MTB som Garry Fisher sa nyligen att mountainbikes med elmotor kommer att bli nästa stora grej. Visserligen vid ett tal i Kalifornien men trenden verkar vara global.
Några går till och med så långt och säger att inom 10 år finns det inga MTB som inte har elassist på ett eller annat sätt. Hur det blir med det ska vi låta vara osagt men med tanke på att utbudet av el på Eurobike växt enormt under de sista åren kanske sanningen inte är långt därifrån. Kanske blir det så att elcyklar kommer att kallas normala cyklar framöver och dagens cyklar får epitetet (gamla?) trampcyklar. Branschen ställer sig i alla fall helt och fullt bakom satsningarna på elcyklar då det innebär pengar och elcyklarna börjar så smått generera mer intäkter än vanliga trampcyklar.
Likt elassisterade stads- och pendelcyklar så söker sig tillverkarna inte till redan inbitna cyklister i första hand. Om nuvarande MTB-cyklister även skaffar en elmodell är det en bonus men främst är det personer som inte cyklat tidigare som är målgruppen. El-MTB öppnar upp möjligheter för fler grupper, som äldre eller de med mindre bra cykelkondition, att enkelt komma ut i skogen eller orka ta sig upp för långa klättringar i till exempel fjällen eller alperna.
Av de El-MTB som lanseras så är det inte några gamla utgående cykelmodeller från tillverkarna som åter får liv genom att förses med elmotor. Nej, tvärt om. Det är nästan så att tillverkarna prioriterar att utveckla elmodellerna framför de trampdrivna cyklarna. Elcyklarna kommer med den allra senaste tekniken och inom alla kategorier från XC upp till Enduro. Av nästa stora trend 27,5+ fanns det nästan mer av eldrivna varianter än normala trampdrivna.
Inom landsvägscykling är el, än så länge, relativt ovanligt. Det beror till stor del på hastighetsbegränsningen på 25 km/h som vanligtvis överskrids på landsvägen. Nya regler och definitioner är dock på gång där hastigheten tillåts öka vilket kan ge utvecklingen av landsvägsel en skjuts. Vi får se om den planerade 45 km/h regeln medför att el-landsvägscykling blir nästa stora grej på Eurobike 2016.
Antalet komponenttillverkare som vill ha en del av elcykelkakan ökar i takt med intresset. Det märks främst bland motortillverkarna. Inom MTB satsar de flesta tillverkare på en centralt placerad mittmotor. För några år sedan fanns ett par tillverkare där främst Bosch var den dominerande. Idag har det växt till ett tiotal där även företag som kanske inte direkt förknippas med motorer, som tyska Continental, gett sig in och vill vara med. De flesta fabrikat kör dock sin egen monteringsstandard vilket innebär att motorer och cykelramar inte kan kombineras hur som helst. Om marknaden svänger in på en gemensam standard framöver återstår att se.
Merparten av drivsystemen på elcyklar utgörs i dagsläget av parallellhybrider där motorn förstärker trampkraften och överför via kedja till bakhjulet. Något som är på gång och som det pratades om på årets Eurobike är den andra varianten kallad seriehybrid. Då har vevpartiet ingen mekanisk kontakt med bakhjulet via kedja. Istället finns en form av generator och/eller sensorer i vevpartiet som känner av trampkraften och förstärker den elektriskt ut till motorn i bakhjulet. Fördelen med seriehybrid inom MTB är att det går att optimera bakdämparkonstruktioner utan att ta hänsyn till kedja och trampinducerade krafter. Nackdelen är för närvarande en viss fördröjning (lagg) som dagens seriehybrider lider av men är säkert något som kommer att förbättras framöver när tekniken mognat. Det ligger dock längre bort än 2016.
Vi kan konstatera att efter ha besökt årets Eurobike att satsningen på el är rejäl och att elcyklar både för gatan och för skogen på allvar kommit för att stanna.
Priser 2016
Den generella trenden är att cyklarna blir dyrare till 2016. Strategin att möta detta är antingen att helt sonika höja priset i reda kronor eller alternativt behålla samma pris men sänka utrustningsnivån ett steg. Den senare metoden används på marknader där det är viktigt att kunna erbjuda en viss (lock)prisnivå som exempelvis 9999 kr. Det märks genom att det numera är svårt att hitta cyklar med full XT-utrustning under 10000 kr, vilket inte var helt omöjligt tidigare.
