Barn som går eller cyklar till skolan har högre koncentrationsförmåga och presterar bättre. Det är resultatet från en undersökning som gjordes i Danmark 2012. Ändå satsas det fortfarande väldigt lite på att få fler barn att cykla till skolan i Sverige.
(Av: Jennie Fasth)
19.500 elever mellan 5-19 år fick svara på frågor om motionsvanor och utföra enkla koncentrationstest i en stor undersökning av barns koncentrationsförmåga kopplat till fysisk aktivitet. De elever som antingen blev skjutsade till skolan i bil eller tog kommunalt färdmedel som tåg eller buss, fick sämre resultat än de elever som antingen gick eller cyklade till skolan. De elever som inte alls var aktiva fick i snitt lägre resultat än de elever som hade någon form av fysisk aktivitet under minst två timmar i veckan utanför skolan. Skillnaderna i resultatet blev större ju mer eleverna rörde på sig. Niels Egelund från Aarhus universitet som ansvarade för undersökningen och blev själv fascinerad över resultatet.
Som en del av undersökningen fanns även kontroll av barnens kosthållning kontra prestation. Eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen åt frukost innan deras koncentration testades, medan den andra gruppen var fastande fram till testet. Inte helt oväntat så visade det sig att frukosten hade stor inverkan på prestationen. Vad som däremot överraskade forskarna var att motionen hade större betydelse än maten för barnens resultat.
Att många väljer att skjutsa sina barn till skolan bottnar oftast i en oro från föräldrarnas sida. I Sverige infördes i maj 2000, väjningsplikt mot gående vid obevakade övergångsställen. Den så kallade ”zebralagen” skulle öka trafiksäkerheten och minska antalet skadade och dödade fotgängare. En rapport som gjordes två år efter att lagen infördes visade motsatsen, antalet olyckor hade snarare ökat med närmare 15 procent. I samma veva började kommuner se övergångsställena som en falsk trygghet och med motivationen att det skulle bli säkrare med färre övergångsställe, plockades obevakade övergångsställen helt sonika bort. Denna företeelse skedde inte minst kring skolor som allt som oftast ligger inne i bostadsområden, omgivna av mer eller mindre trafikerade gator. Idag har några av de borttagna övergångsställena målats dit på nytt men i det stora hela, är trafiksituationerna kring de svenska skolorna något som kommunerna borde arbeta mer med.
I Danmark är bilen närmast bannlyst i närhet av skolorna. Det råder oftast stoppförbud och cykelvägen går ofta hela vägen fram till dörren. I Danmark uppmanar man inte bara föräldrar att låta sina barn cykla, man arbetar även aktivt för att barnen ska få en säkrare färdväg och möjlighet att öva upp sina trafikkunskaper. Öva, öva, öva säger danska Cyklistförbundet och det är precis vad barnen kan göra på Trafiklekplatsen i Fälledsparken i Köpenhamn.
På Trafiklekplatsen arbetar Richards Bets och Anne-Louise Christensen. I 40 år har barn från i åldrarna 2-14 år haft möjlighet att komma hit och träna på sina trafikkunskaper. Både Richard och Anne-Louise menar på att det är viktigt att komma igång med cykling i tidig ålder. En del föräldrar är oroliga för att deras barn ska skadas i trafiken men Richard anser inte att man gör barnen någon tjänst genom att hålla dem borta från trafiken i tron om att det är farligt att cykla. Om inte barnen är vana vid att cykla när de når 12 års ålder blir det vanskligt eftersom de saknar trafikförståelse. ”Att lära sig cykla i trafiken är en löpande process och tar olika lång tid för barn att lära sig”, säger Richard..
I Sverige finns relativt lite information om barns resevanor i åldrarna 6-14 år och olycksstatistik kopplat till just cykling. Det har påvisats att pojkar i 13-års åldern är mest olycksbenägna men de flesta undersökningar medger dock att djupare analys saknas och den statistik som presenteras allt som oftast kan vara svår att tolka. Dessutom är trafikutbildning i skolorna sällsynt trots att kommuner runt om i landet oftast sitter på bra utbildningsmaterial som är gratis för skolorna att nyttja.
I Malmö startade under höstterminen 2014, ett pilotprojekt i en förstaklass på Ribersborgsskolan. Eleverna fick material från gatukontoret och lärare tillsammans med pedagoger avsatte några timmar varje vecka för trafikutbildning. Under läsårets gång fick barnen bekanta sig med olika trafiksituationer kopplade till bland annat årstiden, såsom mörkerlära och vinterväglag. Barnen fick även undersöka närmiljön runt skolan, prova att gå över gator i par samt titta på de vanligaste vägskyltarna. Efter ett år av mestadels teoretisk utbildning, anordnades en praktisk övningsdag på Barntrafikskolan i Helsingborg.
Barntrafikskolan som funnits sedan 50-talet är en miniatyr av den verkliga trafikmiljön. Här kan barnen träna på att ta sig fram i en cirkulationsplats, testa väjningsplikt, stopplikt och lära sig vad som gäller vid enkelriktat. Det finns även busshållplatser, järnvägsövergång och fungerande trafikljus.
Under en heldag fick barnen i olika grupper testa sina kunskaper på cykel då de tillsammans med sina klasskamrater intog gaturummet på egen hand. Med lite tips och hjälp från projektansvarig fick barnen prova på hur det är att röra sig ute i trafiken. Resultatet var över förväntan och visade tydligt vilket positivt resultat trafikutbildning i skolan ger. Pilotprojektet ska nu utvärderas med förhoppning att fler barn framöver ska få samma möjlighet, inte bara i Malmö utan i hela landet.
En säker färdväg till skolan tillsammans med trafikutbildning för att förstå trafiksituationer skulle troligtvis leda till att fler föräldrar känner tryggheten med att låta sina barn ta sig till skolan på cykel. Detta skulle därmed enligt den danska undersökningen, öka koncentrationsförmågan hos våra barn så de kan prestera bättre i skolan.
Kommentera och diskutera på forumet
