En cykel kommer lastad

Datum:
22 juli 2015 13:32

uniconeicecream

Lastcyklar håller gradvis på bli en del av stadsbilden. Budfirmor dundrar förbi med finlunch till tjusiga reklambyrån, föräldrar skjutsar barn till dagis och för vissa handlar det om att helt ersätta bilen med cykel. HappyMTB har tittat närmare på den nya serviceindustri som växer upp kring lastcykeln, med allt från stora budjättar som finslipar sin logistik till hipsters på rullande restaurangkök.

(Text: Jennie Fasth)

Det riktiga startskottet för återinförandet av lastcykeln i Sverige kom runt 2009/2010. Då började cyklar med större lastkapacitet på allvar hitta in på den svenska marknaden. I Malmö fick Christianiacykeln konkurrens av ännu en dansk modell, Nihola och samtidigt gjorde svenska lastcykelmärket Cargobike entré. I Stockholm etablerade sig De Fietsfabrik som idag är mer känt som Cykelfabriken samt Gamla Enskede lådcyklar som också tillhandahöll ytterligare lastcykelvarianter. Plötsligt fanns det flera olika modeller att välja mellan och i takt med att cyklingen ökade, ökade även möjligheterna att frakta mer och större saker utan bil. Fraktbolag med cykeln som enda fordon började etablerat sig.

Men låt oss inleda med en tillbakablick.

De första lastcyklarna
Lastcykeln introducerades tidigt som transportfordon i många länder runt om i världen. Redan under 1870-talet började det brittiska postväsendet experimentera med cykellogistik. Eftersom cyklarna oftast lastades tungt, väcktes intresset för att göra dem säkrare och mer stabila. 1877 presenterade britten James Starley sin Coventry Rotare som var en av de första trehjulingarna med roterande kedjedrift. Den stabila cykeln blev snabbt populär i Storbritannien och bara två år senare fanns det tjugo olika trehjulingar (trikes) och multicyklar producerade i Coventry, England. 1884 fanns mer än 120 olika modeller av trikes tillverkade över hela landet.

Med Alfred Nobel som cykelinvesterare
I Stockholm grundade Bröderna Ljungström Svea-velocipeder och började experimenterade med bland annat tre- och fyrhjulingar. Bröderna som var 19 och 22 år gamla presenterade 1897, en cykeltaxi på Allmänna konst- och industriutställningen. Bakom flera av brödernas satsningar stod finansiären Alfred Nobel. Alfred Nobel som ville satsa på den lukrativa engelska marknaden, startade snart en produktion i Storbritannien och Svea-velocipeder fick namnet The New Cycle Co. I Storbritannien började man arbetet med att ta fram fyrhjulingar som kunde användas som både paketcykel, ambulans och brandfordon. Cyklarna var dock dyra att producera och sålde därför inte så bra. The New Cycle Co. lade sedermera ner och hur många fyrhjulingar som byggdes är okänt men en fyrhjuling finns fortfarande att beskåda  i Coventry.

Springschas på cykel
De lite mer traditionella lastcyklarna bestod och under början av 1900-talet levererade de brittiska köpmännen i stort sett alla varor med lastcyklar. Cyklarna som man lastade tungt både fram- och baktill benämndes ”butcher´s bikes”. Även i Sverige användes lastcykeln flitigt och 1929 cyklade de första ungdomsförsäljarna för Sydsvenskan runt i Malmö på lastcyklar. Springschas var många pojkars första arbete, antingen med låg timlön eller den mer osäkra dricksen. Införandet av lastcykel underlättade deras arbeten och precis som i Danmark så förekom det cykeltävlingar mellan schasar. Husqvarna och Hermes var de dominerande lastcyklarna i 30-talets Sverige.

1940 levererades majoriteten av alla varor från handelshuset Illum i Köpenhamn med lastcyklar. Även brevbärarna vid Byposten levererade posten med lastcyklar. Lastcykeln var ett självklart arbetsfordon. I Danmark benämndes lastcyklist som ”svajar” och mellan 1940-1960 ordnades en cykeltävling för lastcyklister som fick namnet Svajerløbet. Tävlingen väcktes åter till liv 2009 och 2015 års tillställning kan ni läsa om här.

Bilens intåg kvävde cykelinfrastrukturen
Det var först när bilen gjorde entré på allvar som cykelkulturen länder emellan differentierades. Cykelinfrastrukturen byggdes systematiskt bort under 50-70- talet, för att ge plats åt bilen. Bilen i sin tur blev allt vanligare och sakta men säkert så sjönk användningen av cyklar och därmed även lastcyklar.

Under slutet av 70-talet drog dock länder som Danmark och Nederländerna i handbromsen och började åter igen satsa på cykeln som fordon. Cykelinfrastrukturen byggdes upp, byggdes ut och cykelkulturen väcktes till liv på nytt. Sverige å andra sidan fortsatte att bygga för bilen vilket kan förklara dagens skillnader både när det kommer till mängden cyklister och cykelinfrastruktur. Medan man i framförallt Danmark och Nederländerna fortsatte utveckla cykelns många möjligheter så förblev lastcykeln i Sverige något som närmast hörde till det förgångna.

En renässans för lastcykeln
1984 lanserades Christianiacykeln i Köpenhamn och många skulle nog säga att den är urmodern för den moderna lastcykeln.

I Sverige startade 1993 Johans cykelbud i Karlstad som sedermera blir Postiljohan. Valet att frakta gods med cykel handlade inte bara om att vara miljövänligt utan det var dessutom mer kostnadseffektivt och framförallt gav det snabbare leveranser. Till en början användes traditionella tvåhjuliga cyklar men snart investerade man även i lastcyklar för att klara av större transporter. Idag kan man finna både cykelbuss och cykeltaxi i Postiljohans serviceutbud.

2012 slog MoveByBike upp portarna i Malmö. Det hela började som en kul grej enligt Johan Wedin som grundat företaget tillsammans med sin son Nils. Men det har inte varit lätt. Det är fortfarande stor konkurrens med traditionella budfirmor som oftast har mycket låga priser. Trots detta så ökar MoveByBike varje månad, något som Johan påpekar är ovanligt för små transportföretag. Johan tillägger även att det fortfarande efter tre år, är lika kul att få leverera gods med cykel. Liksom Postiljohan, har MoveByBike Malmö utökat sina tjänster med en cykelbuss som tar upp till 12 förskolebarn och används vid framförallt utflykter.

movebybikeMalmo2

movebybikeMalmo1

(Foto: Jennie Fasth)

Med lastcykel kommer man närmare kunden
Dimitri Fedortchenko som arbetar för MoveByBike Stockholm förklarar det ökade intresset för cykeltransporter med att det främst handlar om att cykeln kan komma närmare butikerna och är oftast snabbare i innerstaden. ”Vi påverkas inte i samma utsträckning av rusningstid och kan ta genvägar som inte biltrafiken kan”.

Enligt Dimitri är det inte företagens brist på miljötänk som är det största problemet när det kommer till nya kunder. ”De flesta av våra kunder är beroende av budfirmor på ett eller annat sätt”, säger han och tillägger att utmaningen är att hitta rätt kunder med rätt förutsättningar t.ex. stadsnära lager eller ett distributionsmönster som passar cykeltransport. Eftersom lastcykeln kommer närmare och cyklarna allt som oftast kan köras in i varuhissarna så slipper man putta runt på varuburar och pallar. Det händer även att man cyklar in på gallerior och lastar av direkt utanför butikerna.

movebybikestockholmgudrunsjoden

(Foto: Laurent Mekul)

Sverige leder utvecklingen inom tunga transporter
Just när det gäller transporter med större och tyngre gods tror Dimitri att Sverige ligger i framkant. På International cargo bike festival i Nijmegan, Nedeländerna, fick MovebyBike mycket uppmärksamhet just eftersom de satsar på både flytt och transporter av det större slaget, något som inte tycks vara så vanligt i de Europeiska länderna. Detta är något som även bekräftats av Herbert Tiemens från Dutch Cycling Embassy som berättar att de flesta transporter fortfarande görs med bil t.o.m. i en cykelstad som Utrecht.

Jos Sluijsmans från Fietsdiensten.nl som är arrangör av International cargo bike festival berättar att man ändå kan se en ständig ökning av leverans med lastcyklar. Festivalen är den största plattformen för lastcyklar och cykellogistik i världen. Årets festival inleddes med en konferens där personer från 17 olika länder deltog, alla yrkesverksamma inom området logistik med cykel. De hade kommit för att utbyta kunskap, innovativa idéer samt presentera sina produkter. Listan över företag som ingick är lång och multinationella företag som DHL och UPS är några av dem.

Lastcykeln spar pengar för de stora budjättarna
2012 ersatte fraktbolaget DHL 30 bilar mot vad man kallade parcycles (parcel + bicycle) specialdesignade cyklar för att leverera paket. Inte nog med att man sparade in €430.000 per år, detta hade även en mycket positiv inverkan på miljön och ökade utan tvekan även hälsan för de anställda.

Arbetet har fortsatt med att testa nya möjligheter och nyligen har man börjat med att lasta gods i speciella skåp som sedan fraktas i vanliga lastbilar till mer stadsnära terminaler. Där förflyttas skåpet enkelt från lastbil till en Velove Armadillo quad (fyrhjulig cykel) med hjälp av en specialtillverkad ramp innan man med cykeln delar ut godset inom stadskärnan. Detta har genererat fler leveranser per timme då cykeln kunnat ta sig fram snabbare i trafiken.

DHL

(Foto: Pressbild DHL)

Två kubikmeter gods
Några som kör med Velove Armadillo quad är Pling Transport i Göteborg. Velove Armadillo kan frakta upp till två kubikmeter och 125 kg gods per cykel. Den är dessutom försedd med fjärdring vilket gör det möjligt att frakta ömtåligt gods och samtidigt hålla bra fart trots ojämnt underlag. Cykeln har hög lastkapacitet och fungerar enligt en av Plings grundare, Johan Erlandsson, mycket bra på cykelbanan tack vare liten bredd och liten höjd. Pling Transport är mån om att smälta in i cykelflödet utan att störa eller orsaka risker, då man främst använder sig av cykelbanorna.

plingtransport

(Foto: Pling Transport)

Få morgonfrallan till dörren
Ekobybike i Lund som är en del av MoveByBike Lund, levererar ekologiskt frukostbröd från Brödlabbet med lastcykel. Mellan 07.00-08.00 får abonnenter rykande färska lördagsfrallor levererade vid dörren. Detta startade hösten 2014 och har snabbt blivit populärt. Kunderna har ökat och områdena utvidgats, fler och fler väljer det miljövänliga leveranssättet.

MovebybikeLund1

(Foto: MoveByBike Lund)

Ett rullande cykelkök
Men det är inte bara renodlad transport som lastcykeln används till. På Köpenhamns gator kan man ibland se ett helt kök komma rullandes på cykel. Morten Wulff som är utbildad kock och har arbetat både i Danmark och utomlands fastnade för idén att laga mat ute i det fria. Mortens vision med kök på hjul var att få ut god och vällagad mat på Köpehamns gator. ”Det finns ett behov av att kunna laga mat där människor finns”. Förutom att bjuda på en gourmetmåltid helt och hållet tillagad på cykel så har Cykelkokken även specialiserat sig på att tillverka kökscyklar.

cykelkokken1

cykelkokken2

(Foto: Jennie Fasth)

Sol, glass och lastcykel
Skulle man bli sugen på efterätt så har invånarna i Falun denna sommar, fått bekanta sig med Unicone Ice-Cream, en glasskiosk på lastcykel. Pontus Lingebrandt som annars driver butiken Ljusgruvan, kände att han ville utöka affärerna med något nytt och hade sommar, sol och värme i åtanken. Valet hamnade på en handbyggd lastcykel från Italien med såväl snygg design som möjligheten att hålla kylan upp till nio timmar. ”Även om sommaren inte varit den bästa i år så har gensvaret varit väldigt positivt de dagar då solen väl tittat fram”, säger Pontus.

Att få tillstånd till att sälja glass från sin specialtillverkade cykel har inte varit några problem även om lagarna för ambulerande verksamhet är uråldriga och generellt svåra för kommunen att arbeta utifrån. Falun kommun har dock varit mycket tillmötesgående och Pontus har i stort sett fått tillstånd att stå på all kommunal mark bortsett från stråk där det redan finns mycket glassförsäljning. I slutet på året ska konceptet utvärderas inför nästa års säsong. Pontus har dessutom blivit återförsäljare för tillverkaren.”Det är kul att kunna plocka något som fungerar bra nere på kontinenten, upp till Sverige”, säger Pontus.

uniconeicecream

(Foto: Unicone Ice-Cream)

Malmö prioriterar foodtrucks före lastcyklar
Cykelkommunerna Malmö och Lund har tråkigt nog inte varit lika generösa med sina tillstånd. Som ett pilotprojekt i ett halvår har Café och Crêperie Oskars crêpsvagn fått tillstånd att trampas runt i Lund. Kommunen sa först nej men ändrade sig sedan. Inspirerade av cykelkaffevagnar lät Milla och Klaus Wimmerstedt bygga om en lastcykel. Frysbox, och crêpsjärn installerades och man såg till att allt som behövdes kunde fraktas med.

På Malmö stad sa man dock helt och hållet nej till Malmöföretaget Sandwich som ville att verksamheten skulle vara helt och hållet cykelburen. Sandwich ville sälja mackor som street food runt om på Malmös gator, men kommunen hänvisade till att man först vill testa foodtrucks under ett års tid och sen fick man se om det fanns utrymme för cykel. Tills vidare kommer bröderna som driver Sandwich tillsammans, att ha ett öppet kök på Möllans food court. Ett samarbete med en lokal butik kommer att generera lite försäljning från cykel några dagar i veckan även om det då blir från en fast plats. Brödernas önskan är att framöver också kunna satsa på cykelburen catering till företag.

Inspiration från Asien
Cykellogistik och matförsäljning via cykel kanske ses som något nytt och exotiskt för oss i Sverige, men i Asien är cykellogistik och matförsäljning via cyklar inget nytt. I Kina kan man se lastcyklar överallt. Allt från mindre modeller till teknisk avancerade med större last. Här fraktas allt på cykel såväl möbler som levande kycklingar. Lastcyklar används inom olika företag och kommunal verksamhet. Flyttfirmor med cykel finns det gott om och mycket renhållning och tömning av publika papperskorgar sker med specialbyggda lastcyklar. I nordöstra Kina är street food cargo bikes dessutom extra populärt.

Cykeln som renhållningsfordon
Vi tycks ändå vara på gång även i Europa och lastcykeln tas allt mer in som ett hjälpmedel i det vardagliga arbetet. The Fitzrovia partnership business improvement district i Storbritannien införskaffade nyligen en Christianiacykel som hjälpmedel vid städning av gatorna, som ett tillskott till Camden Council´s street cleaning hjälper de till att hålla skräpet borta.

Peter Markusson som jobbar med kompostservice i Majorna (Göteborg) tröttnade på tunga lyft och onödigt många vändor, så han lät konstruera en trehjulig lastliggcykel som ska kunna ta fyra fullastade biokärl på en gång. Försedd med en lastramp, kan kärlen lätt rullas upp och lastas på cykeln. Idén är att kunna halvera delar av transporterna. Nuvarande lösning med elcykel och kärra klarar bara halva lastmängden och genererar tunga lyft.

”Det blir arbetsmässigt mycket fördelaktigare när man kan ta med hela kärlet”, säger Peter. Genom att använda sig av cyklar, kan Peter med kollegor röra sig överallt på området och på den rutt som fungerar bäst. ”Det är dessutom enkelt att rekrytera personal då det inte  finns krav på körkort”.

alvaro2

(Foto: Privat)

Lastcykeln som filmplattform
Någon som även tagit hjälp av lastcykeln för att utveckla sitt arbete är filmaren och lastcykelentusiasten Jon Jogensjö som tagit hjälp av en lastcykel när han filmar Göteborgsvarvet.

”Idén att filma mitt i Göteborgsvarvet med hjälp av en lastcykel är en fortsättning på mitt projekt att sända TV live mitt i Vasaloppet på skidor. Det började med att jag fick tjata mig till att få sända live i SVT. Det handlar om att tittaren ska få uppleva ett lopp i TV som om han eller hon själv är deltagare, inte som betraktande åskådare. Och då måste kameran vara med mitt i loppet på samma villkor som andra deltagare. I Vasaloppet var jag tvungen att utveckla teknik att kunna åka skidor med 17 kg kamerateknik i 9 mil non-stop. I Göteborgsvarvet blev det en större utmaning, eftersom det är tuffare att springa med 17 kg än att åka skidor. Lösningen blev att springa med kameran kortare sträckor, och att filma från en lastcykel resten av loppet. Med lastcykeln går det att hoppa på och av i farten, samtidigt som vi sänder live. Första året gjorde jag en testfilm för att visa potentialen för SVT, och nu är livekameran mitt i loppet ett stående inslag.”

Lastcykeln som används är en s.k. longtail, den har en extra lång pakethållare, samt extra kraftiga hjul och ram som klarar vikten av en fotograf. Lastcykeln har också rejäla stöd för fötterna. Jon har utvecklat en teknik för att hoppa på och av lastcykeln i farten, samtidigt som han filmar. Jon berättar att även när det var som mest trångt gick det bra att samspela med alla löpare trots lastcykeln. ”Vi hade också en följelöpare som kunde hjälpa till att lotsa fram kameraekipaget. Utan en longtail lastcykel hade denna kameralösning varit omöjlig att genomföra.”

goteborgsvarvet

(Foto: Jon Jogensjö)

Även filmarna i Kooperativet levande video har insett nyttan med lastcyklar och fraktar all sin utrustning med cykel. Cyklarna används även privat för att köra barn till skolan, köra flyttlass eller bara som vardagscykling. ”Därför blev cyklarna ett naturligt val”, säger Nils som är producent på Levande video.

kooperativetlevande

(Foto: Kooperativet Levande Video)

Fraktcyklister organiserar sig
För att främja cykellogistik och användning av cykel som en del av verksamheten, startades Europeiska Cycle Logistics Federation. Europeiska Cycle Logistics Federation är en branschorganisation som representerar och stöder cykellogistikföretag över hela Europa. Förbundet är en medlemsorganisation för etablerade logistikföretag, organisationer, näringsidkare m.fl. som använder cykeln i sin verksamhet.

Nystartade företag kan få tips och råd, tillverkare och leverantörer av utrustning för cykellogistik kan få nyttig feedback och organisationer som har ett intresse av att främja vidare användning av cyklar får en plattform att arbeta från. Förbundet stöttas av Cycle Logistics Ahead, ett EU-finansierat projekt som främjar leverans av gods med cyklar.

Runt om i världen används lastcykeln flitigt, i vissa länder mer än andra men den gemensamma nämnaren tycks ändå vara att användningsområdena för lastcykeln är närmast oändliga. Vilket äppleskalarcykeln från Parade Den Haag, Westerbroepark, är ett lysande exempel på.

METADATA-START

METADATA-START

(Foto: Herbert Tiemens)

Lastcykeln har onekligen gjort en ordentlig come-back, inte minst i Sverige. Vad blir nästa tillämpning vi får se på lastcykel?

Kommentera och diskutera på forumet

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.