Finale Ligure: det perfekta resmålet för enduro

Datum:
27 april 2022 09:14

Det finns flera anledningar till att cyklister från halva världen åker till den vackra lilla Italienska staden Finale Ligure och dess fantastiska omgivningar. Happyrides murvel åkte dit och här är hans rapport.

Hugo RöjgårdBerg och hav – Pizza och pasta, Finale har allt.

Under försäsongen är chansen att bli omkörd av världseliten stor i italienska Finale Ligure, hit återkommer många proffsteam för att få upp farten innan tävlingssäsongen drar i gång.

Just endurocyklingen har en lång historia i regionen och första gången Enduro World Series (EWS) hölls här var år 2013. Men så tidigt som år 2008 arrangerades tävlingen Super Enduro mtb i regionen. Det är därför ingen jätteförvåning att vi efter en veckas cykling bara sett en bråkdel av det täta nät av trails som finns här. Stora cykelmärken är också bra på att nyttja Finale Ligure, Canyon visade upp sin nya enduro-hoj Strive där alldeles nyligen för Happys utsände och ett antal andra cykeljournalister.

Just ride Finale

I Finale har det cyklats utför i drygt 20 år och i takt med att cykelsporten har vuxit så har utbudet av shuttle- och guideverksamheter följt med. Louise ”Lollo” Paulin flyttade hit från Sverige och startade guideföretaget Just Ride Finale år 2007. Sedan dess har hon jobbat som guide här och är nu en riktig Finale-lokal.

Hugo RöjgårdLollo håller låda medan cyklarna lastas efter ett fint åk.

Louise, eller Lollo som hon alltså kallas, har kanske (cykel)världens bästa job:
När jag kom hit för 15 år sedan körde vi på downhillcyklar. Enduroboomen kom väl först runt 2012 – 2013, berättar Louise.

Hon kör för Ibis och tävlar i Enduro World Series där hon 2019 tog hem totalsegern i masterklassen. Dessutom hade hon 2020 både en 9:e och en 14:e plats i elitklassen på tävlingarna i Finale- och Pietra Ligure. Att försöka hänga på henne i svängarna var föga förvånande svårt:
Favoriter bland banorna har jag massor, men Casa Bianca, X-men, Champery, Isallo Extacy, Kill Bill 2 är några favoriter, berättar hon.

Peppar med musik

I bilen på väg upp för de många serpentinsvängarna drar Louise på hög musik för att hålla igång oss. På förmiddagarna är det inga problem, men en dag framåt fyratiden ropar hon från framsätet:
– Kom igen nu ni börjar bli trötta!
Vi svarade icke sanningsenligt likt sömniga barn:
– Nä, vi är inte alls trötta…
Men som ett proffs drar hon på lite euro-disco från 1990-talet och vips förvandlas baksätet till Allsång (och dans) på Skansen. Lollo kan sina saker.

@1001sentiersLouise har bättre koll än de flesta både på banorna och på cykeln.

Historia & resekuriosa

Finale Ligure har drygt 11 000 invånare och ligger vackert mellan bergen vid medelhavets kust en och en halv timmes bilfärd öster om Nice. Staden grundades runt 1100-talet.

I den äldsta delen av staden, Finalborgo finns butiker och vackra små torg där man med fördel kan slå sig ner och avnjuta en Gelato.

Ett tips är att kliva in i den gamla Basilica Di San Biagio. Kyrkan uppfördes på 1600-talet och ser utifrån inte mycket ut för världen, men innanför portarna öppnar sig en enorm sal som få en att känna sig både vördnadsfull och liten.

Hugo RöjgårdPå väg in genom porten till Finaloborgo.

En plats som många cyklister passerar är den övergivna NATO-basen. Amerikanerna var i området redan från 1950-talet även om det officiellt var 1963 som basen uppfördes. En annan intressant NATO-bas hittar du förresten i skidorten Gausta, Norge (länk till reportage på Freeride.se).

Detta vara en radiospanings-station, men i efterhand har det hittats stora hangarer i berget under basen och det finns vittnesmål om lastbilar som ”försvann ner i marken”. Troligtvis var det förråd med missiler och andra vapen som hölls här. När man sen började utveckla satelliter avvecklades basen och amerikanerna lämnade år 1992.

Filippa RingEn graffitimålning på den gamla natobasen.

Infrastruktur i toppklass

På flera av hotellen finns det cykelrum, möjligheter till cykeltvätt, mekställ och en del verktyg med mera. Cyklingen är närvarande i stadsbilden på många sätt, det finna gott om ställen och ställningar för cykelparkering.

Har du elcykel finns det även laddstationer lite här och var så att du kan ladda både dina och cykelns batterier över lunch och längs serpentinvägarna är det aldrig långt mellan vattenkranarna.

Hugo RöjgårdPå Hotell Medusa fanns det både mekställ och bra pumpar samt förvaringsutrymme för cyklarna.

Cyklingen här är fantastisk men krävande, både för kropp och cykel. Kör du här i en vecka så bör du vara beredd på att meka. Höjdmetrarna som avverkas i bergen ovanför Finale under en vecka motsvarar nästan en säsong (för vissa) av cykling hemma.

Så att även de fräsigaste av cyklar behöver lite kärlek under vistelsen är inget konstigt. Men att det då finns bra plats att ägna sig åt detta är skönt. I stan finns det förstås även ett flertal välsorterade cykelbutiker som kan vara räddningen om olyckan varit framme.

Hugo RöjgårdSom en pistkarta – fast bättre.

Naturen i Finale Ligure

Det böljande landskapet, som på olika bergsryggar sluttar ner mot Medelhavets blå vatten, blir aldrig tråkigt att njutglo på. Förvånansvärt högt upp har det byggts terrasser för olika typer av odlingar, ofta oliver.

Lövskogarna i denna region är imponerande, men de kan också innebära otroliga mängder av löv på marken. Så här års i april har de delvis sjunkit ihop och börjat förmultna, men på vissa ställen är det ändå drivor av mjuka löv som det är ytterst svårt att hitta grepp i.

Under senhösten när löven just fallit från träden förvandlas marken till ett djupt bollhav av löv. Här finns även en hel del barr och blandskog.

Viktor ElofssonVintern håller kvar ett kitet krampaktigt grepp även i början på april.

Banor i absolut världsklass

Antalet spår och banor är svårt att få ett grepp om på bara en vecka – det finns mycket! De högsta startpunkterna ligger på drygt 1200 möh. De äldsta banorna, som Nato Base, H-trail, Isallo Extacy Original och Tobogga di Canova, i Finale Lugure är runt 20 år gamla.

Vissa av dessa är klassiker, som än idag tillhör de sträckningar som varje hitrest cyklist vill rulla igenom innan hemfärd. Just Nato-basen med sin vackra vy är kanske den kändaste startpunkten. Här finns även en hel del både bra, och mindre bra, graffiti som lämpar sig fint för fotografering.

Louise PaulinStarten på leden Pro Stage från EWS 2021.

Finale ligger precis intill Pietra Ligure där nätet av banor fortsätter. Roligast är dock att köra en bana ett par varv för att få upp lite fart.

En av de mest minnesvärda var banan DH Men som är en EWS-klassiker. Sista delen av den lutar brant utför med berg och sten. Långt ner ser man havet, men i ärlighetens namn hade jag fullt sjå att hålla i mig och kunde absolut inte njuta av någon utsikt.

En av de kändaste banorna i Finale är Roller Coaster. Den lever verkligen upp till namnet, även om här finns många spår som tar en med på tivoli-lika åkupplevelser.

Hugo RöjgårdPOV från DH Men.

Sand och sten

För oss svenska stig- och endurocyklister som är vana vid jord och rötter tar det ett någon dag att hitta känslan för det sandiga och steniga underlaget som till stor del utgör banorna här i Finale Ligure.

Greppet är stundtals ”spännande” men innebär bra träning även om det också känns lite läskigt ibland när farten höjs och sluttningen jämte stigen är brant. Det ska dock sägas att med den mängd av olika spår som finns runt Finale Ligure går det att hitta lite av det mesta. Många spår går i skogen där exponering för raviner är obefintlig.

Under en veckas cykling hamnar alla i vårt resesällskap i backen någon gång, jag själv lyckades misstajma en växling inför en liten klättring vilket i kombination med lite spd-panik gjorde att jag välte ner i en brant. Som tur är har jag ett bra apindex och lyckades klamra mig fast vid ett träd och klara mig oskadd.

Just sand och sten är ganska tacksamt vid regn då vattnet rinner undan ganska bra. Lite väta kan också göra åkningen bättre då dammet försvinner utan att det blir halt (förutom på den förrädiska röda leran!).

Hugo RöjgårdPOV från en grym bana i bergen ovanför grannstaden Diano Marino.

Att tänka på inför resan

Överväg att slänga i en CushCore eller Rimpact (i alla fall bak) om du inte redan har det.

Se över om boendet har tvättmöjligheter både för cykel och kläder.

Transfer från Nice är antingen ganska dyr eller krånglig med tågbyten, se över alternativen i god tid.

Bäst tiden att åka hit är april – maj och september – oktober, men egentligen går det att köra året runt.

Hugo RöjgårdFilippa Ring bangar inte för något – oftast går det prima, men inte på slutet av Pro stage. Ingen kom till skada. (Jag bangade…)
Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

Inga kommentarer