Flowiga singletracks vid Kinnekulle

Terrängen runt Kinnekulle i Västergötland bjuder på flowiga singletracks och storslagna upplevelser, endast en kort färd från Sveriges största städer.

En vacker start

Det är ju så galet vackert, tänker jag och blickar ut över slättlandskapet, dimman och den begynnande soluppgången framför mig. Naturen badar i mjuka gryningsfärger, fåglarna kvittrar och solen börjar titta upp över horisonten. 

Trädtopparna träffas av dom första ljusstrålarna och där under står Björn Wänström bredvid mig. Han börjar bli otålig, att stå stilla allt för länge för att titta på soluppgången är inte hans grej. Vi rullar ner till startområdet för de fyra markerade cykellederna som utgår från den sydvästra delen av asfaltsparkeringen vid Kinnekullegården. Förutom en informationstavla med bland annat en ledkarta finns här även en cykeltvätt. 

Vi bestämmer oss för att cykla Skagenslingan, en blåmarkerad led på 8,4 kilometer. Vi följer pilarna. Björn kör först, jag tätt därefter. Leden börjar med nedförsrull på asfaltsväg med storslagen utsikt över Vänern. Efter en snabb kilometer visar markeringarna in oss i skogen, det är dags för våra efterlängtade singletracks. 

Fredrik SchenholmSoluppgång över Kinnekulle.

Fredrik SchenholmBjörn Wänström fångar dagens första ljus i skogen.

Ett motståndskraftigt berg

Platåberget Kinnekulle sticker upp ur det annars så platta landskapet likt en gigantiskt sovande sköldpadda. I stort finns det bara två saker runt Kinnekulle; åt väster och åt norr ligger sjön Vänern, åt öster och söder är det slättlandskap. Bergets topp ligger på 306 meters höjd vilket är 262 meter över Vänerns yta. Att berget sticker upp ur landskapet beror på den hårda och erosionståliga bergarten Diabas. Medan det omgivande landskapet har nötts ner av väder, vind och framför allt is så har Diabasen skyddat de underliggande mjuka bergarterna från att nötas ner. Kinnekulle är ett av 15 platåberg i den här delen av landet, vilket man ser från toppen. Här och där, långt borta mot horisonten, reser sig ett och annat platåberg mot himlen. 

Kinnekulle ligger nära orterna Lidköping, Skara och Götene. Till Stockholm är det 35 mil och till Göteborg 15. Här finns det mycket mer än spännande geologi och härliga cykelleder. Området består av 18 naturreservat och har varit bebott i fler årtusenden vilket gör att det finns en uppsjö av hällristningar, gravplatser och odlingsrösen att besöka. Vägar korsar berget kors och tvärs och lite här och där finns det caféer och gårdsbutiker. Kinnekulle är allt inräknat en väldigt levande plats.

Fredrik SchenholmVindarnas tempel.

Fredrik SchenholmVem sa att det inte kan vara flow uppför?

Fredrik SchenholmBjörn läser på om kraschade flygplan.

Kinnekulleleden

Om man vill uppleva Kinnekulle med sin stigcykel så finns det knappast något bättre sätt än att cykla Kinnekulleleden. Det är en 48 kilometer lång led som går runt berget genom en variationsrik natur med grönskande lövskogar, blomrika betesmarker och en och annan badklippa. 

Leden är välmarkerad och följer orangea markeringar längs singletracks, grusvägar och några få passager med asfalt. Den passerar platser där det går att köpa kaffe, bänkar med härliga utsikter och glasskiosker. Det är en komplett upplevelsetur.

Fredrik SchenholmTydligt skyltat på Kinnekulleleden.

Fredrik SchenholmVarning för… allt?

Flowiga stigar

Björn tar högersvängen galant och kommer in i skogen med betydligt mer fart än vad jag gör. I tillägg är han dubbelt så snabb som mig, vilket gör att han försvinner bort som ett skott mellan träden. Stigen slingrar sig vidare genom blåbärsbuskar och höga ormbunkar. Det är torrt men inte för torrt, greppet är perfekt och det är lätt att hålla farten uppe. Leden fortsätter på barrstigar i granskog med inslag av stenar och naturliga features att poppa och lattja på. 

Men snart vänder nedför till uppför, pulsen går upp och tjoandet avtar. Nu bär det av upp mot toppen av Kinnekulle. Leden fortsätter mestadels på stig, men här och där blir det inslag av grusvägar. Det är inte uppåt hela vägen, men mestadels. 

Åtta kilometer efter starten kommer vi upp till utsiktstornet vid Högkullen. Det är en röd byggnad vars utseende liknar ett timglas. Här finns det glass och kaffe och panoramautsikter från toppen, men vi fortsätter cyklingen och snart är vi tillbaka vid Kinnekullegården. Lite trötta, men mycket nöjda.

Fredrik SchenholmKurorten Lundsbrunn.

Fredrik SchenholmKinnekulle bjuder på flowiga singletracks.

En resa i tiden

Igår kväll checkade vi in på hotellet i den anrika och historietäta kurorten Lundsbrunn. Vi möttes av vackra byggnader, välklippta gräsmattor och en nedlagd tågräls. Redan på 1700-talet kom folk hit för att dricka surbrunnsvattnet ur Odenskälla. Vattnet var rikt på mineraler och kalk samt hade ett uns av radioaktivitet i sig, vilket ansågs nyttigt. Vattnet är den röda tråden i Lundsbrunns historia vilket senare gjorde orten till en kurort, då man insåg vikten av att vara ren. Lundsbrunn är en välbevarad pärla som ger en känsla av att resa tillbaka i tiden. Det är en upplevelse i sig att bo här.

Även på Kinnekulle går det att resa tillbaka i tiden. Men inte några futtiga hundratals år, utan miljontals år. Inte långt från Kinnekullegården ligger det stora stenbrottet. Här kan man skåda några av de bergarter som under många miljoner år har byggt upp Kinnekulle. Lagerna är blottade likt en liggande bok. Kinnekulleleden tar besökarna hit, men bara till en bråkdel av stenbrottet. Se till att ha lite ork och tid över för att cykla omkring på stenbrottet. Det är både fascinerande och vackert.

Kinnekulle är speciellt, platsen är något utöver det vanliga och här bjuds det på WOW-upplevelser i kubik. Kombinationen av natur, kultur och flowiga singletracks gör få besökare besvikna. Björn och jag är eniga i bilen på vägen hem. Ingen av oss är klar med Kinnekulle.

Fredrik SchenholmJa tack.

Fredrik SchenholmEn kall (glass) till after bike.

Fredrik Schenholm…och en cykeltvätt på det.

Turtips Kinnekulle