Kristoffer R
Aktiv medlem
[OT] Det blev en moped
[OT] Det blev en moped
Efter att ha avverkat ett halvdussin elcyklar för pendling, där den senaste var ett hembygge med Bafang mittmotor kände jag att något måste göras.
Varför? Under stora delar av min pendling sitter jag i 25-26 och bara ”väntar”. Att trampa sig förbi den farten är oftast för tungt, även om jag gör det ofta blir man svettig. Med min vanliga icke-elektrifierade trampcykel går det vanligen något fortare, dock på bekostnad av mer ymnigt svettande.
Mittmotor-Bafangen tillät fri justering av hastighet för assistansen; trots den klena motorn blev cyklingen med inställning över 25 km/h klart roligare än med min rå-starka Bosch. Inte för att det går särdeles fort - snarare tvärtom då både Shimano och Bosch är betydligt starkare uppför. Utan för att det känns som cykling. Man trampar på som vanligt och det går lite lättare.
Informationsblad om Danmarks försök med S-Pedelec på cykelbanor.
Men 250W är inte alltid 250W eller något åt det hållet. Bafang-cykeln kom upp i ungefär 32 km/h innan motor och perspiration satte stopp. Uppför gick det i bästa fall i ungefär halva hastigheten. Men totalt sett minskade pendlingstiden med 7-8 minuter. Då jag provade att sätta assistansen till laglig 25-nivå blev det dubbelt trist. Långsammare uppför än Bosch och lite sågig i assistansen när den studsade mot hastighetsgränsen. Jag övervägde att bygga en till med 750W motor och med en programmeringskabel sätta ner strömmen för att intala mig själv att jag var ”laglig” men efter att ha klurat lite konstaterade jag att en ”trimmad” elcykel är inget för mig.
Vad gör man då? Jo, man köper en ”Speed Pedelec” från Tyskland, privatimporterar, utsprungskontrollerar, får en temporär skylt, trafikförsäkrar tillfälligt, registreringsbesiktar, trafikförsäkrar igen, letar rätt på en godkänd hjälm och helt enkelt lägger ut pengar i största allmänhet. Det är krångligt och kostar. Varje dag ser jag andra cyklister med trimmade elcyklar, så frestelsen är att bara ”gå med i klubben”. Men om inte jag följer lagen, vem skall då göra det?
En helt vanlig elcykel. Ingen hjälm, ingen försäkring, får köras mot enkelriktat, parkeras fritt osv....
Importen kom sig av krasst ekonomiska skäl. Priset på samma cykel i Sverige är ungefär som tre EU-mopeder.
Registreringsbesiktning var roligt. Besiktningsmannen på Dekra i Sisjön hade inte tidigare besiktat någon moped-elcykel och det krävdes flera samtal till Transportstyrelsen för att reda ut frågor. Hatten av för exemplarisk service och en dryg timme senare var det klart.
Finn fem fel! 45-km/h varianten har tuta, backspegel och nummerskyltshållare. Hjälm, försäkring och körkort!
En moped har lite andra regler att förhålla sig till. Så min Trek Super Commuter har därför signalhorn, permanent belysning, sidoreflexer, backspegel, skylthållare och bromsljus. I allt annat ser den ut som en vanlig elcykel. Det finns en dekal med information om typgodkännande och den har ett VIN istället för ramnummer. En intressant detalj var att bromsarna var satta ”UK-style” då det är ett krav på en moped.
Att se en nummerskylt på cykeln är ovant.
Att cykla den är ungefär likadant som en vanlig elcykel. Den accelererar iväg till ca 30 km/h och därefter sätter luftmotståndet gradvis stopp. Är det uppför rasar farten direkt.
Med tveksam visdom har EU valt att definiera dessa ”Speed Pedelec” elcyklar som moped klass 1. Bland annat får de inte köras på cykelbana. Det är ett problem då de futtiga 300W som motorn ger samt avsaknaden av gashandtag innebär att det mestadels går ganska långsamt. De 45km/h som anges är bara den övre gränsen för assistens. Långt innan dess får man trampa sig andfådd och kadensen blir BMX-hög.
Det blev märkligt att på hemvägen från besiktningen tvingas köra på vägen när cykeln knappt klarar att hålla 20 km/h uppför. En annan elcykel höll samma fart på GC-banan och en ”EU-moppe” med förbränningsmotor, tjänstevikt på 85kg och två ungdomar på blåste förbi i 45 km/h. Men så är det just nu.
Det finns dock hopp; danskarna har sedan 2018 släppt på regeln och där är det helt fritt att köra Speed Pedelec på cykelbana. En liten googling visar dock att det uppfattas som kontroversiellt. Staden Tübingen var först i Tyskland med att öppna cykelbanor 2019 och har då en 30 km/h gräns. Schweiz har de mest liberala reglerna i Europa med en hög andel S-Pedelec (25%?), men de är inte med i EU.
Så länge regelverket är oklart och priserna höga kommer det vara ovanligt. Mindre än 1% av försäljningen av elcyklar i Tyskland är S-Pedelec och jag tror det är färre i Sverige - och de som säljs körs troligen olovligt.
Min förhoppning är att de danska och tyska proven visar sig fungera bra och att Sverige tar samma väg, då en snabb elcykel har förutsättningar att fungera för längre pendlingsavstånd.
När jag kört lite mer med min nya S-Pedelec kommer jag skriva om mina erfarenheter.
www.ebikespass.de
nationaler-radverkehrsplan.de
www.pro-velo.ch
www.welt.de
[/b]
Efter att ha avverkat ett halvdussin elcyklar för pendling, där den senaste var ett hembygge med Bafang mittmotor kände jag att något måste göras.
Varför? Under stora delar av min pendling sitter jag i 25-26 och bara ”väntar”. Att trampa sig förbi den farten är oftast för tungt, även om jag gör det ofta blir man svettig. Med min vanliga icke-elektrifierade trampcykel går det vanligen något fortare, dock på bekostnad av mer ymnigt svettande.
Mittmotor-Bafangen tillät fri justering av hastighet för assistansen; trots den klena motorn blev cyklingen med inställning över 25 km/h klart roligare än med min rå-starka Bosch. Inte för att det går särdeles fort - snarare tvärtom då både Shimano och Bosch är betydligt starkare uppför. Utan för att det känns som cykling. Man trampar på som vanligt och det går lite lättare.
Informationsblad om Danmarks försök med S-Pedelec på cykelbanor.
Men 250W är inte alltid 250W eller något åt det hållet. Bafang-cykeln kom upp i ungefär 32 km/h innan motor och perspiration satte stopp. Uppför gick det i bästa fall i ungefär halva hastigheten. Men totalt sett minskade pendlingstiden med 7-8 minuter. Då jag provade att sätta assistansen till laglig 25-nivå blev det dubbelt trist. Långsammare uppför än Bosch och lite sågig i assistansen när den studsade mot hastighetsgränsen. Jag övervägde att bygga en till med 750W motor och med en programmeringskabel sätta ner strömmen för att intala mig själv att jag var ”laglig” men efter att ha klurat lite konstaterade jag att en ”trimmad” elcykel är inget för mig.
Vad gör man då? Jo, man köper en ”Speed Pedelec” från Tyskland, privatimporterar, utsprungskontrollerar, får en temporär skylt, trafikförsäkrar tillfälligt, registreringsbesiktar, trafikförsäkrar igen, letar rätt på en godkänd hjälm och helt enkelt lägger ut pengar i största allmänhet. Det är krångligt och kostar. Varje dag ser jag andra cyklister med trimmade elcyklar, så frestelsen är att bara ”gå med i klubben”. Men om inte jag följer lagen, vem skall då göra det?
En helt vanlig elcykel. Ingen hjälm, ingen försäkring, får köras mot enkelriktat, parkeras fritt osv....
Importen kom sig av krasst ekonomiska skäl. Priset på samma cykel i Sverige är ungefär som tre EU-mopeder.
Registreringsbesiktning var roligt. Besiktningsmannen på Dekra i Sisjön hade inte tidigare besiktat någon moped-elcykel och det krävdes flera samtal till Transportstyrelsen för att reda ut frågor. Hatten av för exemplarisk service och en dryg timme senare var det klart.
Finn fem fel! 45-km/h varianten har tuta, backspegel och nummerskyltshållare. Hjälm, försäkring och körkort!
En moped har lite andra regler att förhålla sig till. Så min Trek Super Commuter har därför signalhorn, permanent belysning, sidoreflexer, backspegel, skylthållare och bromsljus. I allt annat ser den ut som en vanlig elcykel. Det finns en dekal med information om typgodkännande och den har ett VIN istället för ramnummer. En intressant detalj var att bromsarna var satta ”UK-style” då det är ett krav på en moped.
Att se en nummerskylt på cykeln är ovant.
Att cykla den är ungefär likadant som en vanlig elcykel. Den accelererar iväg till ca 30 km/h och därefter sätter luftmotståndet gradvis stopp. Är det uppför rasar farten direkt.
Med tveksam visdom har EU valt att definiera dessa ”Speed Pedelec” elcyklar som moped klass 1. Bland annat får de inte köras på cykelbana. Det är ett problem då de futtiga 300W som motorn ger samt avsaknaden av gashandtag innebär att det mestadels går ganska långsamt. De 45km/h som anges är bara den övre gränsen för assistens. Långt innan dess får man trampa sig andfådd och kadensen blir BMX-hög.
Det blev märkligt att på hemvägen från besiktningen tvingas köra på vägen när cykeln knappt klarar att hålla 20 km/h uppför. En annan elcykel höll samma fart på GC-banan och en ”EU-moppe” med förbränningsmotor, tjänstevikt på 85kg och två ungdomar på blåste förbi i 45 km/h. Men så är det just nu.
Det finns dock hopp; danskarna har sedan 2018 släppt på regeln och där är det helt fritt att köra Speed Pedelec på cykelbana. En liten googling visar dock att det uppfattas som kontroversiellt. Staden Tübingen var först i Tyskland med att öppna cykelbanor 2019 och har då en 30 km/h gräns. Schweiz har de mest liberala reglerna i Europa med en hög andel S-Pedelec (25%?), men de är inte med i EU.
Så länge regelverket är oklart och priserna höga kommer det vara ovanligt. Mindre än 1% av försäljningen av elcyklar i Tyskland är S-Pedelec och jag tror det är färre i Sverige - och de som säljs körs troligen olovligt.
Min förhoppning är att de danska och tyska proven visar sig fungera bra och att Sverige tar samma väg, då en snabb elcykel har förutsättningar att fungera för längre pendlingsavstånd.
När jag kört lite mer med min nya S-Pedelec kommer jag skriva om mina erfarenheter.
Speed pedelec-forsøg sables ned: Transportminister ser intet galt i det | Ingeniøren
At tillade 15-årige at køre på cykelstien på speed pedelecs møder kritik fra næsten alle sider. Færdselsstyrelsen imødekommer dog ikke til kritikken, og det ser ministeren intet problem i.
ing.dk
S-Pedelecs auf Radwegen – Tübingen setzt neue Option für Kommunen um ⋆ EbikeSpass
Tübingen gibt erste Radwege für S-Pedelecs frei. Kommunen dürfen seit September 2019 Fahrradwege mit "Frei für S-Pedelecs" auszeichnen
Tübingen gibt den ersten Radweg für S-Pedelecs frei
Ermöglicht wurde diese Neuregelung, nachdem das Landeserkehrsministerium auf Anregung des Tübinger Oberbürgermeisters das Einvernehmen zur Verwendung des Zusatzzeichens erteilt hat. Damit können bestimmte Radwege für kennzeichnungspflichtige "Schnelle Pedelecs" (bis 45 km/h) freigegeben werden...
Das Velo
Unter dem Begriff "Velo" versteht Pro Velo Schweiz alle Strassenfahrzeuge, die (auch) mit Muskelkraft angetrieben werden. Im engeren Sinne ist damit das Velo...
S-Pedelec: Darauf müssen Sie beim Kauf eines schnellen E-Bikes achten - WELT
Vom Zweirad-Boom können S-Pedelecs kaum profitieren. Denn gegenüber herkömmlichen E-Bikes gelten sie nicht mehr als Fahrrad. Das hat zahlreiche Auflagen zur Folge. Trotzdem ist die Produktvielfalt groß.

