[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi

[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Oskar sa:
Jag använder oftast formerna ”mig” och ”dig” trots att jag egentligen tycker att det ser ut som bibeltext och gärna skulle poppa till min skrift med ”mej” och ”dej”.

Men vad är ”säj”?

1. sig
2. säg
3. sej
Klicka för att se resterande...
Sej är i alla fall en fisk, så mycket är klart.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag brukar få in nån harkrank såhär på kvällarna när det är så vidrigt varmt att man måste ha fönstren på vid gavel...
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Makten sa:
Man kan annars se det som att språkpolisen är intresserad av språk och tycker att det är trevligt med språk som inte är hafsigt och fult, när det inte fyller någon funktion jämfört med att skriva (eller tala) oslarvigt. Jag tror att många inte förstår att man kan bli och blir dömd utifrån hur man uttrycker sig, precis på samma sätt som att vi medvetet eller omedvetet dömer folk efter klädsel eller hygien. I grund och botten handlar det antagligen om grupptillhörighet, som så mycket annat.

Jag har inget emot förändringar av språket. Men jag har något emot förändringar som inte är förbättringar.
Klicka för att se resterande...

Bra där! Upp till försvar för oss språkpoliser! Har alltid sett mig som en sådan och känner inte att ordet skulle ha någon särskilt pejorativ klang.

Jag skulle vilja prova följande tankegång. För inte alls länge sedan passerade de flesta publika texter genom ett filter av något slag, en tidningsredaktion eller en förläggare. Filtren medförde, tänker jag mig, att de språkliga förändringarna gick långsamt. I dag kan vem som helst publicera sig och bli läst på nätet, med ökad risk för språklig anarki. Poängen är att det kanske finns större skäl att vara motspänstig och språkkonservativ idag än det fanns för säg 20 år sedan.

Vore kul att höra vad "Havet" har att säga om den tanken.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag stör mig på användning av minimera när det personen snarast avser är att minska. Än värre är det när minimalt används för att beteckna litet. Allra värst är dock komparationer. Antingen är det minimalt eller så är det inte det. Det kan aldrig vara mer minimalt.

Detsamma gäller maximalt och optimalt. Framför vad gäller optimalt är komparationer långt ifrån ovanliga.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
GoranS sa:
Jag stör mig på användning av termerna minimera, maximera resp. optimera när det personen snarast avser är minska, öka resp. förbättra. Än värre är det när minimalt, maximalt resp. optimalt används för att beteckna litet, stort resp. bra. Allra värst är dock komparationer av minimalt, maximalt resp. optimalt. Antingen är det minimalt, maximalt resp. optimalt eller så är det inte det. Det kan aldrig t.ex. vara mer optimalt.
Klicka för att se resterande...
Vad tycker du om exponentiellt då?
:-)
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
ooms sa:
Vad tycker du om exponentiellt då?
:-)
Klicka för att se resterande...
Ha ha! Jo, jag ogillar ju generellt missbruk av matematiska termer. Dock svider missbruk av optimeringstermer lite extra i hjärtat.

Vi hade ett tag en konsult på jobbet som envisades med att säga optimisera (någon hemmasnickrad översättning av engelskans optimize). Tur att han försvann efter ett tag. Annars hade det kunnat sluta med blodvite.:sneaky:
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
freddag sa:
bra info! visste inte att optimera betyder "bringa till optimum"? trodde det betydde "bringa något närmare optimum". men då kan en ju använda det utmärkta ordet förbättra istället.
Klicka för att se resterande...
Just den biten kan jag erkänna är lite knepig även ur ett mer matematiskt perpektiv. Det finns gott om matematiska optimeringsproblem som är så kniviga att det inte finns några kända algoritmer som i praktiken garanterat löser problemet inom rimlig tid. Jag tycker dock att det finns en poäng i att särskilja på att göra något för att bara få något som är bättre och att göra något med syfte att i alla fall försöka få det så bra som möjligt, dvs optimalt. I det första fallet skulle jag säga att man förbättrar och i det andra fallet att man optimerar.

Vad gäller att säga att något är optimalt om det finns bättre (närliggande) lösningar till problemet eller att prata om mer eller mest optimalt är dock i min värld rakt av fel. Blir som att säga "mer bäst" eller "mest bäst".
 
Senast ändrad:
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
GoranS sa:
Ha ha! Jo, jag ogillar ju generellt missbruk av matematiska termer. Dock svider missbruk av optimeringstermer lite extra i hjärtat.

Vi hade ett tag en konsult på jobbet som envisades med att säga optimisera (någon hemmasnickrad översättning av engelskans optimize). Tur att han försvann efter ett tag. Annars hade det kunnat sluta med blodvite.:sneaky:
Klicka för att se resterande...
Haha, mycket uppdämda känslor där.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag vill inte peka ut nån men ...
Kikade i den här tråden å det första jag ser i nästa tråd är:
"När jag blödit stolpen så vill..."

/T

Edit...
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Ett begrepp som används mer och mer även i seriösa sammanhang är "sekundmeter" när man avser vindhastighet vilket är helt vidrigt. Även "minutliter" som man ser i bland i samband med vattenflöde är helt tokigt. Det enda som jag kan komma på som man eventuellt kan mäta i sekundmeter är sexuell njutning, tid x längd.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Sekundmeter har så vitt jag kan minnas använts av metrologer och seglingsfolk iaf de senaste 46 åren...

/T
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Oskar sa:
"Varken eller" är en negation, så vad du menar med "helt okej att använda utan negation" är obegripligt. Vad som däremot enligt din länk tydligen är helt okej idag är att använda varken eller med en negation, d.v.s. "Jag kom nyss på att jag inte varken ätit eller druckit". Ordet "varken" används alltså i exemplet på samma sätt som "vare sig" traditionellt använts - trots att det låter hemskt.
Klicka för att se resterande...
Man måste helt enkelt gardera sig:
Man/hen/de/det/dem kan tycka att..
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag undrar fortfarande om det finns någon bra svensk översättning av Joystick, för dom som inte gillar svengelska ? Och hur översätter man "pricken över i" till engelska ?

När det gäller matematiska termer i vanligt språk så är det klart att det inte blir exakt rätt, när man pratar så är det väl underförstått att det är lite luddigt och bara på ett ungefär. Vill man att det skall vara exakt så måste man börja skriva ned formler och rita diagram.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Men om vi översätter tillbaka så skulle jag översätta "icing on the cake" till "grädde på moset". Så jag står fast vid att idiom är svåra!
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
mzi sa:
Men om vi översätter tillbaka så skulle jag översätta "icing on the cake" till "grädde på moset". Så jag står fast vid att idiom är svåra!
Klicka för att se resterande...
Vilken skillnad i betydelse ser du på "pricken över i" och "grädde på moset" då? För mig har de uttrycken ungefär samma betydelse, och jag verkar inte vara ensam om att anse det:

CHERRY ON THE CAKE - svensk översättning - bab.la engelskt-svenskt lexikon

Svensk översättning av 'cherry on the cake' - engelskt-svenskt lexikon med många fler översättningar från engelska till svenska gratis online.
sv.bab.la sv.bab.la
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag tycker att "pricken över i" mer handlar om en detalj och grädde på moset kan vara något större. Jmf "droppen som fick bägaren att rinna över" och "lök på laxen".
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
För den språkintresserade finns den utmärkta YT-kanalen Langfocus där Paul, som är från Kanada, går igenom olika språk. De två senaste klippen handlar om just svenska. Det senaste dessutom om svenska idiom och slanguttryck.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
SvenC sa:
Ett begrepp som används mer och mer även i seriösa sammanhang är "sekundmeter" när man avser vindhastighet vilket är helt vidrigt. Även "minutliter" som man ser i bland i samband med vattenflöde är helt tokigt. Det enda som jag kan komma på som man eventuellt kan mäta i sekundmeter är sexuell njutning, tid x längd.
Klicka för att se resterande...

det är belagt i saob sedan 1920-talet och i en arg insändare på 1940-talet i teknisk tidskrift som vill att sekundmetrarna ska utrensas.
Screenshot_20200819-100333_1.png


men hur har du kommit fram till att det ökar? har det verkligen blivit fler sekundmeter per sekund? (eller som jag brukar säga för enkelhetens skull: sekundsekundmeter.)

jag undrar också hur du ställer dig till orden årsförbrukning, hektarskörd och literpris?
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
freddag sa:
det är belagt i saob sedan 1920-talet och i en arg insändare på 1940-talet i teknisk tidskrift som vill att sekundmetrarna ska utrensas.
Klicka för att se resterande...


Och nu görs ånyo ett försök. Men jag undrar också om detta tydligen helt vidriga missbruk verkligen ökat? Min egen känsla är att vi här har att göra med ett begrepp som är så pass etablerat att @havet skulle göra tummen upp.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
mzi sa:
Jag tycker att "pricken över i" mer handlar om en detalj och grädde på moset kan vara något större. Jmf "droppen som fick bägaren att rinna över" och "lök på laxen".
Klicka för att se resterande...
Sätten man en prick över i:et tänker jag att det är något som fullbordas. Grädde på moset innebär däremot inget fullbordande.
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Ett exempel på språkliga kluddigheter, taget från verkligheten:

I ett dokument med rättslig betydelse läser jag följande. "Dokumentation, kvitto eller faktura finns”. Betyder det att det finns dokumentation i form av kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation eller kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation och kvitto eller faktura?

Var med och rösta. Ta chansen att påverka rättsutvecklingen ;-)
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Varför inte följande: "Dokumentation såsom kvitto eller faktura finns”. Håller alltså helt med dig.

En sak som jag inte läst i tråden är detta med att tända upp, höja upp, släcka ned. Allt efter engelsk förlaga. Kliar i hela kroppen när man hör detta. Ungefär som "denna dagen" - den här dagen eller denna dag, inte blanda!
/D

Mamel sa:
Ett exempel på språkliga kluddigheter, taget från verkligheten:

I ett dokument med rättslig betydelse läser jag följande. "Dokumentation, kvitto eller faktura finns”. Betyder det att det finns dokumentation i form av kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation eller kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation och kvitto eller faktura?

Var med och rösta. Ta chansen att påverka rättsutvecklingen ;-)
Klicka för att se resterande...
 
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
arcamone sa:
En sak som jag inte läst i tråden är detta med att tända upp, höja upp, släcka ned. Allt efter engelsk förlaga.
Klicka för att se resterande...

du menar höja upp, från fornsvenskans "höghia up".
Screenshot_20200820-102124_1_1.png


och tända upp, belagt i bibeln på 1500-talet
Screenshot_20200820-103515_1.png


jag hittar inte släcka ned så här på direkten, men vilken är den engelska förlagan menar du? turn off känner jag till, men jag har svårt att se att släcka ned kommer ur det.

edit: "släcka ned/ner" förekommer åtminstone sedan 1960-talet i dagspressen
Screenshot_20200820-105450_1.png
 
Senast ändrad:

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp