Det var härligt igår. Det blåste iskallt men efter allt elände i förrgår var det ingenting. Jag bara log och skrattade hela dag :)
I förrgår var en madhouse, ett galethus. Vinden slet och tjöt, kvistar och grenar bröts som tunna tändstickor. Träd svajade, dansande okontrollerat, föll ner, rycktes upp med rötterna, låg i vattnet och blockerade vägen så att jag fick klättra över och paddla om dem. Ofta fick jag kliva av, sjunk i iskallt gyttja och fick kämpa med raft och fatbike i en blöt iskallt och galen jungle. Allt rörde sig, inget stod still: vind, ljud, vatten, ljus, träd, grenar, gyttja, packraft, raftens rep som fastnade i allt möjligt ..
Och när jag äntligen hittade en torr tältplats utan döda träd som kunde ramla ner på tältet, och ääääntligen kunde byta blöta kläder, äta nåt och krypa i sovsäcken, då kände vinden ännu våldsammare. Den tjöt, skrek, piskade och ryckte hela natten på tältet och skogen. Så jag vaknade trött, och när jag såg den vita snövärlden kröp jag sur tillbaka i sovsäcken och bestämde att världen fick snurra vidare utan mig, jag ville inte vara med.
Mennnnnnn .. när jag senare öppnade tältdörren .. hade vinden lagt sig och allt var still, lugn och .. yes! lite blå i himmeln!
Så jag slängde omedelbart tält och sovsäck i båten, släpade den i vattnet, hoppade i och som tur var det inga fallna träd som blockerade älven så jag kunde utan problem paddla till en liten skogsväg :)
Liiite snö men det är ju inget problem för en fatbike. De feta Hüsker Dü bara skrattade.
Och solen kommer mer och mer, snön försvinner och livet känns härligt igen :)
Ska cykla norrut/tillbaka igen, till några andra vildmarksälvar och åar. De flesta har jag paddlat tidigare så vet lite var det finns bra tältplatser och var jag kan kliva iland osv. Om det inte finns översvämmat land förstås (klart att det finns så tidigt i våren) men det gör äventyret bara spännande (alltid tänka positiv).
När snön smälter blir dem små grusvägarna jätte seg att köra, men det går ändå bra med de breda Hüsker Dü. Och fatbiken är i sitt rätta element, han älskar snö, gyttja och att dundra genom skogen med 100kg survival gear. Packraften har inget val, den får bara följa med. Och jag är trött, blåslagen och hungrig men det är jag van så allt är som vanligt igen :)
Härligt att bara trampa på utan hinder på vägen, så måste livet ju vara. ?