Det som ofta glöms bort i topplistor är att det inte går att jämföra stigar/stigområden rakt av. Jag brukar beskriva det med en restaurangmetafor. Ibland vill man ha en enkel pasta, ibland ett bord fyllt av mezerätter. Den som till exempel vill ha sushi riskerar bli besviken om den blir skickad till en krog som bara serverar kryddiga briskets, och tvärtom.
Svaret är att Högbo är bäst för den som önskar Högbostigar. Den som vill ha adrenalinstinna Åreåk, eller tekniska Delsjöstigar kommer att bli besviken.
Om du söker områden som liknar Högbo kan jag tipsa om Bergs Gård och Rörbäcksnäs. Rättvik är också lättscyklat, men har en egen karaktär då det är så sandigt. Ett par andra tips för den som inte behöver ett omklädningsrum är Omberg och Kinnekulle.
För att återgå till ursprungsfrågan: Högbo har definitivt många kvaliteter, inte minst som destination. Jag tycker dock att det är tydligt att man haft väl bråttom när man byggt på sina håll. Det finns långa sträckor där man bara skalat av jordlagret och fyllt på med grus. Visst svänger det lite, men det är allt. Dessa sträckor blir lite händelselösa för den som uppskattar ”aktiv” cykling.
