Lättaste stålramarna?

  • Trådstartare Trådstartare Deleted member 77490
  • Start datum Start datum
Lättaste stålramarna?
Ok. Men då är det en grej för tävlingscyklister mest, eller? Skönt att jag inte behöver tänka på det. ? Jag tycker iofs om känslan i en hyfsat lätt cykel. Stor skillnad mot min frus 30-talare i uppförsbacke.
Ja låg vikt är mer om känsla när man hanterar cykeln än prestanda, men det är kan vara trevligt att ha ändå. Nån får gärna ta reda på aerofördelarna med 28 mm däck mot ~47 mm när man cyklar fort, tror det har mer betydelse än vikt. Aerofördelar har också mest med känsla att göra på grus då de flesta inte kör så fort. Men jag gillar känslan när en cykel känns snabb när det väl bär utför.
 
Lättaste stålramarna?
Crimpad stålram, 650b och 38 mm stora däck har jag på en av favoritcyklarna. Om en inte är rädd för att "förstöra" en ram är det det billigaste sättet att få en snabb och lätt gruscykel i stål.
 
Lättaste stålramarna?
Ok. Men då är det en grej för tävlingscyklister mest, eller? Skönt att jag inte behöver tänka på det. ? Jag tycker iofs om känslan i en hyfsat lätt cykel. Stor skillnad mot min frus 30-talare i uppförsbacke.
du glömmer, eller låtsas glömma, att hela livet i det kapitalistiska produktionssättet är en enda lång tävling.
 
Lättaste stålramarna?
Crescents Reynolds 531-ram vägde 2,13, några år körde de med 531SL och fick ned vikten till 1,7 kg. Som jämförelse vägde deras svetsade standardram i "vattenledningsrör" 2,93 kg, inte så stor skillnad som man skulle kunna tro.
2,93 kg till 2,13 kg är ju trots allt nära 30% i skillnad. Det är ju ganska rejält! Därtill ger val av rör en rad olika egenskaper att väga in utöver vikten, och ofta kombineras olika rör i olika delar av cykeln för att ge den specifika egenskaper (om vi pratar "finramar").

Gällande slutligt val av ram skulle jag själv inte stirra mig blind på vikten utan på hur cykeln beter sig. En fin (och välbyggd!) stålram har en annan snärt än en död 4130-ram, även om vikten inte skulle vara så värst låg. Det finns många olika aspekter att väga in för att få till en riktigt fin cykel.

Jag är inte alltid så mycket för att nytt är bättre, men en modern stålhoj, ibland kallad all-road-cykel, med plats för rejäla däck och med skivbromsar är helt enkelt mycket bättre i de flesta hänseenden än en gammal fälgbromsad cykel med 23-25-däck. Att de slopade överrören är fula går inte att komma undan däremot..
 
Lättaste stålramarna?
Om vi inte ska gå på att leta bland gammalt bös på internet (med den djungel av skick, mått, standarder, frakt och annat) så hade jag lyft blicken och kollat på moderna prylar (av mer traditionell natur).

För 5.000:- borde du kunna få ett begagnat modernt (definitionsfråga, men...) Surly-ramset av passande typ (Pacer, Crosscheck, Steamroller - beroende på behov och stil). Det är inget finlir överhuvudtaget och kanske liiiite tyngre gamla fingrejor men samtidigt våldsamt funktionellt, gjort för att vara kompatibelt med så mycket som möjligt, tillgängligt och inte minst lättmekat. Visst, för Surly betalar man lite hipsterskatt, men det finns inte så många andra bra alternativ att tillgå - inte minst i någon större omfattning och omsättning på begagnatmarknaden.

Generellt sett finns det få äggläggande mjölksuggor och på samma sätt sätt är det ont om fina, gamla grejor med moderna features som både är lätta och billiga. Keith Bontrager har sagt en jävla massa klyftiga grejor, men han är mest känd för "Light. Strong. Cheap. Pick two." vilket man kan parafrasera i oändlighet, men för cykelprylar kan man tjonga in nästan vilket positivt attribut som helst istället för Strong och få en sanning.
 
Lättaste stålramarna?
(det enda vettiga alternativet är att köpa en hyfsat välhållen sjuttiotalsracer på Blocket, sätta vettiga(re) hjul/däck och nya bromsklossar på och köra allt vad du orkar. Med dåtida utväxling och femdelat kan det vara långt, kan också inte vara så långt...)
 
Lättaste stålramarna?
2,93 kg till 2,13 kg är ju trots allt nära 30% i skillnad. Det är ju ganska rejält! Därtill ger val av rör en rad olika egenskaper att väga in utöver vikten, och ofta kombineras olika rör i olika delar av cykeln för att ge den specifika egenskaper (om vi pratar "finramar").

Gällande slutligt val av ram skulle jag själv inte stirra mig blind på vikten utan på hur cykeln beter sig. En fin (och välbyggd!) stålram har en annan snärt än en död 4130-ram, även om vikten inte skulle vara så värst låg. Det finns många olika aspekter att väga in för att få till en riktigt fin cykel.

Jag är inte alltid så mycket för att nytt är bättre, men en modern stålhoj, ibland kallad all-road-cykel, med plats för rejäla däck och med skivbromsar är helt enkelt mycket bättre i de flesta hänseenden än en gammal fälgbromsad cykel med 23-25-däck. Att de slopade överrören är fula går inte att komma undan däremot..
Jag tycker det är mest geometrin som avgör hur en ram upplevs men det är klart att en ram byggd i tunna reducerade rör är betydligt vekare, eller "livligare" om man så vill, än en ram med jämntjocka rör.
 
Lättaste stålramarna?
Fast nu vill ju TS utpräglat ha en 'lätt' stålram.Varför köpa något annat än en nittiotalare i Columus SLX? Kostar ofta under 2000 på ebay och ungefär samma vikt/prestanda som det finaste som finns idag. Tex Surly är ju galet prissatta i jämförelse och varför cykla runt på Reynolds 531'or när 'bättre' finns för ofta lägre pris?
 
Lättaste stålramarna?
Modernt är bättre än gammalt, kolfiber är bättre än stål, och elväxlar är bättre än mekaniska. Men precis som vissa väljer att köra runt i en gammal amerikanare de hållit på och mekat med hemma i garaget istället för en finfin toyota så är det inte alltid ren pappersprestanda man är ute efter.

Men jag håller med, risken med gamla grejer är att man får nåt så gammalt så att cykelupplevelsen inte blir så bra även om bygget kanske ser hur coolt ut som helst. Vilka moderna bekvämligheter man behöver för en bra cykelupplevelse är emellertid högst personlig. Med min Colnago Master har jag ett modernt styre modern styrlinda, och indexerade växelreglage på styret och en kassett med för tiden ovanligt stort omfång. Ramens geometri i fråga om köregenskaper är i stort sett samma som Colnago har idag.
 
Lättaste stålramarna?
Jag tycker 2 x 5 är hel ok att köra på, med ramväxlar byter man inte växel lika frekvent så lite längre mellan växlarna spelar inte så stor roll tycker jag.

För "vanlig" cykling tycker jag äldre eller moderna komponenter mest är en vanesak, visst nyare växlar bättre och snabbare men det är inte så stora skillnader att det påverkar cyklingen så värst mycket. Däremot om man vill köra mera aktivt, jaga tider eller tävla då är det såklart en annan sak, skillnaden i tidsvinst är nog inte så stor som man upplever den men den finns där.

Däremot när det gäller däck, där är det stor skillnad jämfört med hur de var förr!
 
Senast ändrad:
Lättaste stålramarna?
Japanskt 80-tal är annars en ganska säker väg att gå. Inga konstiga vevlagerstandarder och det går i många fall att klämma in breda däck. Fint stål i många av ramarna utan att vara några riktiga lättviktare, om man inte hittar något i Tange Prestige då.

Har själv tre japanska bockstyrecyklar från 80- och tidigt 90-tal. En med 23 mm däck och aggressiv sittställning som väger in på strax över 10 kg med pedaler och flaskställ, en med 30 mm däck och rätt avslappnad geo, fullsmetad med stänkskärmar och randorack, och så en där jag klämt in 35 mm däck och som går på grusvägar. Tre olika cyklar för olika typer av cykling helt enkelt.
 
Lättaste stålramarna?
Ska bli skoj att se vad min kommande stålcykel kommer väga in på med möjlighet att köra 35mm däck.
Ramen väger in på 1922g plus gaffel 490g inkl lack.

Annars så kan man ju beställa en Yasojuri Svelte som säker går att banta ner till strax över 5 kg om man vill.
 
Lättaste stålramarna?
Jag tycker det är mest geometrin som avgör hur en ram upplevs men det är klart att en ram byggd i tunna reducerade rör är betydligt vekare, eller "livligare" om man så vill, än en ram med jämntjocka rör.
Varför skulle den vara vekare, om rören är starkare, till exempel? Det finns ju en miljard olika sätt att anpassa en ram för att ge olika egenskaper.

För skojs skull kan man läsa "design notes" som Fairlight skrivit om sin Strael (som jag råkar ha som "fincykel"). Den cykeln har olika rörtyper och olika former och dimensioner på i princip samtliga ramdelar. Det är väl inte att se som någon form av facit kanske, men ändå ett exempel på hur mycket tankar vissa tillverkare lägger ner på sin utformning.

 
Lättaste stålramarna?
Ska bli skoj att se vad min kommande stålcykel kommer väga in på med möjlighet att köra 35mm däck.
Ramen väger in på 1922g plus gaffel 490g inkl lack.

Annars så kan man ju beställa en Yasojuri Svelte som säker går att banta ner till strax över 5 kg om man vill.

Tycker om deras muff-modell Cameo (bild på detalj nedan), inte lika lätt som svetsade Svelte dock. Svelte verkar väga runt 1700 gram.

Yasujiro gör dock inga ramar med bredare däckutrymme så vitt jag vet.

1640170036855.png
 
Lättaste stålramarna?
Ska bli skoj att se vad min kommande stålcykel kommer väga in på med möjlighet att köra 35mm däck.
Ramen väger in på 1922g plus gaffel 490g inkl lack.

Annars så kan man ju beställa en Yasojuri Svelte som säker går att banta ner till strax över 5 kg om man vill.
Fast gaffeln ovan är inte stål, nä?

Yasujiro Svelte är en sån maskin jag hänvisade till tidigare - dressad i sinnessjukt lätta delar (och om jag inte minns fel tror jag det skyltades med 20mm-tuber, jag menar...) är det inte så märkvärdigt att göra den lätt.

Kruxet med stål (som med alla material, men...) är att det alltid väger lika. Vill man att det ska väg mindre måste man använda mindre. Godstjockleken åker ner till orimliga nivåer, och skulle man klossen halka ur pedalen på Svelten ovan (eller den här fina från English; http://vive-le-velo.blogspot.com/2020/10/kleines-update-des-english-cycles-sub-6.html ) så är det en bula i överröret som väntar.

Fast nu vill ju TS utpräglat ha en 'lätt' stålram.Varför köpa något annat än en nittiotalare i Columus SLX? Kostar ofta under 2000 på ebay och ungefär samma vikt/prestanda som det finaste som finns idag. Tex Surly är ju galet prissatta i jämförelse och varför cykla runt på Reynolds 531'or när 'bättre' finns för ofta lägre pris?
För att (jag mellan raderna läser att) TS nog inte riktigt vet vad hen vill.

...och det är inte skitlätt att få in 32or i en nittiotalsracer. 28 går väl kaaanske.
 
Senast ändrad:
Lättaste stålramarna?
Varför skulle den vara vekare, om rören är starkare, till exempel? Det finns ju en miljard olika sätt att anpassa en ram för att ge olika egenskaper.

För skojs skull kan man läsa "design notes" som Fairlight skrivit om sin Strael (som jag råkar ha som "fincykel"). Den cykeln har olika rörtyper och olika former och dimensioner på i princip samtliga ramdelar. Det är väl inte att se som någon form av facit kanske, men ändå ett exempel på hur mycket tankar vissa tillverkare lägger ner på sin utformning.

Man kan såklart med starkare och tunnare rör gå upp i dimension och få en styvare ram men ändå rimligt lätt ram men det vanligaste förr var att man körde med ungefär samma rördiameter oavsett godstjocklek och finare, lättare ramar blir då automatiskt vekare, vilket inte behöver vara en nackdel prestandamässigt.
 
Lättaste stålramarna?
För skojs skull kan man läsa "design notes" som Fairlight skrivit om sin Strael (som jag råkar ha som "fincykel"). Den cykeln har olika rörtyper och olika former och dimensioner på i princip samtliga ramdelar. Det är väl inte att se som någon form av facit kanske, men ändå ett exempel på hur mycket tankar vissa tillverkare lägger ner på sin utformning.

Kollade länken och grymt fin ram!

Nä, med en modern stålram av den typ du länkade till är det såklart inte så att en lätt stålram behöver vara vekare, jag skulle varit tydligare att jag menade äldre tiders ramar.
 
Lättaste stålramarna?
Kollade länken och grymt fin ram!

Nä, med en modern stålram av den typ du länkade till är det såklart inte så att en lätt stålram behöver vara vekare, jag skulle varit tydligare att jag menade äldre tiders ramar.
Sen är väl inte Straelen en jättelätt ram med sina 1900 gram (vill jag minnas) i strl 54R. En kompis har en modern stålram i Dedacciai som i strl 57 väger strax över 1600 gram (fälgbromsad visserligen).
 
Lättaste stålramarna?
Istället för att fokusera på vikten så hade jag gått på hur cykeln känns. Det är enorm skillnad i hur flexiga stålcyklar är. Om man sedan ska köpa något i supertunna rör på ebay som har legat i ett förråd i 40 år bör man vara säker på att det inte har rostat igenom.
 
Lättaste stålramarna?
Precis, som tidigare nämnt är det runt 1600 som modernt landsvägsfinstål hamnar.
Disc kostar vikt och väger man inte 52 kilo så ska man inte ha en Svelte.
Strealen som jag har på ingång ska bli kul att väga in. Påhängsutrustningen kommer bli lätt, dock inte extrem ur både ett kostnad och vikt perspektiv men ändå lätt.
Grejer ska tålas att använda och inte vara gjorda av glas så man är rädd för att påfresta grejerna.
Precis som med allt annat så även detta en kompromiss.

Sedan är jag som person att hellre köpa det jag verkligen vill ha, även om det kostar så jag slipper köpa något en gång till då det inte blev som jag ville. Det blir billigare i längden.
 
Lättaste stålramarna?
Man har ju i regel inte möjlighet att testa ramen i förväg, så man får chansa lite på hur den kommer kännas. Är det en känd ram brukar man kunna läsa sig till i forum. Colnago Master jag har är känd som en styv stålcykel, åtminstone för sin tid. Men den känns uppenbart mycket flexigare än alla andra cyklar jag har. Inte på ett dåligt sätt, den känns så att säga spänstig. Där det kan vara mer av ett problem är gafflarna, flexig framände kan vara lite läskigt om man tänkt blåsa på snabbt genom kurvor. Jag kör dock inte så tekniskt att jag tycker inte att det är ett problem. Jag gillar känslan. Flex i ramen märks också över gupp, bekväm ram.

Jag tror moderna stålcyklar är betydligt mindre flexiga då de gått över till lite grövre rör, och så har de ju i princip alltid en modern styv kolfibergaffel, men jag har själv inte testat en modern finstålcykel.

(Ska nämnas att jag har en kolfiberbenad gaffel på min, inte stålgaffeln. Det är en tidig kolfibergaffel som Colnago gjorde, smala ben och mycket mer flex än en modern, men sägs vara mindre flex än Precisa-stålgaffeln)
 
Lättaste stålramarna?
Senast ändrad:
Lättaste stålramarna?
Istället för att fokusera på vikten så hade jag gått på hur cykeln känns. Det är enorm skillnad i hur flexiga stålcyklar är. Om man sedan ska köpa något i supertunna rör på ebay som har legat i ett förråd i 40 år bör man vara säker på att det inte har rostat igenom.
Problemet är ju dessvärre att såväl åkegenskaper (både flex och geometri) som aerodynamik är tämligen svårmätt i stugorna, men vikt är lätt (ha!). Det är dessutom avsevärt lättare (ha!) att jämföra/rangordna vikt (lättare är ju bättre, i praktiken utan undantag) medan jag tror att det kan vara svårt att förklara de rätt komplicerade kompromisser man gör i ramdesign och -konstruktion för åkegenskaper på ett lättbegripligt sätt (eftersom ingenting är objektivt bättre, utan bara annorlunda). Ännu lurigare blir det med aerodynamik - plötsligen måste man tjonga in en massa "under förutsättningen", "kombinerat med" och "vid en hastighet om".
 
Lättaste stålramarna?
det här att lätta stålramar utan objektiva värden ändå hävdas "kännas" bättre på det ena eller andra sättet tror jag kan ha flera förklaringar.

oftast tror jag det handlar om att försvara en slags konsumistisk heder. man lurades att köpa en svindyr ram, men när försäljningsargumenten avslöjas som överdrivna eller ren bluff efterkonstruerar man en oantastlig "känsla" som försvarar egot från etiketten irrationell konsument eller lurad.

nästa förklaring tror jag är den psykologiska försvarsmekanismen idealisering. objektet, ramen, varan är en snuttefilt. det enda fina i en hemsk värld. närliggande detta: lätta stålramar är en slags cyklingens Stor Konst, i den scumska betydelsen. genom att beundra ett objekt, en ram, så gör man samtidigt gällande att man själv är en person med särskilt utsökt sensibilitet som har förmågan att se storheten i objektet.

Valerie Solanas sa:
"Då mannens »konstnärliga« strävan inte är att kommunicera (eftersom han inte har någon på insidan har han ingenting att säga) utan att kamouflera sin primitivism flyr han till symbolism och obegriplighet (»djupa grejer«). Den stora majoriteten – och särskilt de »utbildade« som saknar tilltro till sina egna omdömen och är underdåniga och respektfulla gentemot auktoriteter (»Daddy vet bäst« kan översättas till vuxenspråk; »Kritikern vet bäst«, »Författaren vet bäst«, »Filosofie doktorn vet bäst«) – luras lätt att tro att det dunkla, undflyende, obegripliga, indirekta, ambivalenta och långtråkiga är tecken på djup och briljans.

»Stor konst« bevisar att män är överlägsna kvinnor, att män är kvinnor, detta genom att nästan alla som rubriceras som »Stor konst« – vilket antifeminister älskar att påminna oss om – skapades av män. Vi vet att »Stor konst« är stor eftersom manliga auktoriteter har sagt oss det, och vi kan inte hävda något annat, eftersom endast de med utsökt sensibilitet, vida överlägsen vår egen, kan uppfatta och uppskatta storheten i »Stor konst«. Och beviset på deras överlägsna sensibilitet är att de uppskattar den sentimentala smörja de uppskattar. Uppskattning är de »kultiverades« enda förströelse. De är passiva och inkompetenta, saknar vett och fantasi och måste försöka hantera detta. Eftersom de är oförmögna att skapa sina egna förströelser – oförmögna att skapa en egen liten värld och på det minsta sätt påverka sin omgivning – måste de acceptera det som är givet. Då de är oförmögna att skapa och oförmögna att relatera till sin omgivning tittar de passivt på. Att sluka »kultur« är ett desperat, ursinnigt försök att gå igång på en tråkig värld, att fly fasan i en steril, själlös existens. »Kultur« mutar den inkompetentes ego, »kultur« är ett sätt att rationalisera passivt stirrande. De kan berömma sig av att ha förmågan att uppskatta »finare« saker, att se en juvel där det bara finns skit (de vill bli beundrade för själva beundrandet). Då de saknar tilltro till sin förmåga att förändra saker och är resignerade i sakernas tillståndmåste de se skönhet i skit, eftersom så vitt de kan se, skit är allt de någonsin kan få.

Vördnaden för »Konst« och »Kultur« leder – förutom att den tvingar många kvinnor till tråkiga, passiva aktiviteter som distraherar dem från viktigare och mer givande verksamheter och från att ägna sig åt sina egna talanger – till ett konstant intrång i våra känsloliv av svulstiga doktorsavhandlingar om den djupa skönheten i den ena eller den andra skiten. Detta tillåter »konstnären« att göra anspråk på att vara någon som sitter inne med högre känslor, uppfattningar, insikter och omdömesförmåga.
 
Lättaste stålramarna?
Ett strålande exempel på fan-vad-jag-är-trött-på-"superlätta"-stålcyklar;

Jadu... jag tycker som sagt om att mixa gammalt med nya moderna delar, men håller med det blir lite konstigt att ta en modern stålram med de ultralättaste av de ultralätta komponenterna, och när man dessutom i artikeln om den skriver ut vikten på en massa komponenter men inte själva ramen.

Lättviktskomponenterna de valt är annars bra funktionella grejer, förutom möjligen sadeln vilket jag gissar funkar "hela dagen" för ytterst få. Men när verkligen alla komponenter är så lätta så känns det konstigt att ramen inte är det också. Om nån väljer bygga en sån cykel själv så och postar så kommer jag sätta gilla på den ändå, smaken är som baken, och jag uppskattar alltid en custom build.
 
Lättaste stålramarna?
det här att lätta stålramar utan objektiva värden ändå hävdas "kännas" bättre på det ena eller andra sättet tror jag kan ha flera förklaringar.

oftast tror jag det handlar om att försvara en slags konsumistisk heder. man lurades att köpa en svindyr ram, men när försäljningsargumenten avslöjas som överdrivna eller ren bluff efterkonstruerar man en oantastlig "känsla" som försvarar egot från etiketten irrationell konsument eller lurad.

nästa förklaring tror jag är den psykologiska försvarsmekanismen idealisering. objektet, ramen, varan är en snuttefilt. det enda fina i en hemsk värld. närliggande detta: lätta stålramar är en slags cyklingens Stor Konst, i den scumska betydelsen. genom att beundra ett objekt, en ram, så gör man samtidigt gällande att man själv är en person med särskilt utsökt sensibilitet som har förmågan att se storheten i objektet.
Det intressanta med den typen av argumentation (idealisering) är att det kan appliceras på precis allt och är omöjlig att försvara sig emot.

Folk som köper lätta stålramar fattar så klart att de är tyngre än lätta kolfiberramar. Ofta handlar det ju bara om att man tycker en "metallcykel" är snyggare och ger mer "ha-begär" än en "plastcykel", och att om man ändå ska ha metall så vill man göra det så lätt som det är rimligt.
 
Senast ändrad:
Lättaste stålramarna?
...och det är inte skitlätt att få in 32or i en nittiotalsracer. 28 går väl kaaanske.
Min hittejapanare var lite för trång för 25'or till och med. Därför mina tidigare kommentarer om crimpning. Det blev en perfekt okej-till-det-mesta cykel som funkar till allt mellan rando och blå parkåkning typ
 
Lättaste stålramarna?
Haha, nu jäklar blev det fart på tråden. Stack bara bort till LBS för att köpa ny kedja till en Crescent, när jag kom tillbaka var det drygt 15 nya inlägg!
 
Lättaste stålramarna?
Jag ska försöka specificera mina önskemål.

• Cykeln ska vara lätt, alltså omkring tio kilo eller därunder.
• Jag kommer mest att cykla längre rundor på asfalt, det är alltså ingen gruscykel jag ska bygga. Men: Den ska tåla att cyklas på grus om det är grusväg ett par mil.
• Ramen ska vara begagnad och i stål, jag vill inte ha plast och inte ett ”modernt” utseende. Om den sedan är från 60-, 70-, 80- eller 90-talet spelar ingen roll. Gissningsvis kommer jag ändå att blästra och lacka om.
• Jag kommer att använda fälgbromsar och inte fler än 12 växlar (tycker att det är onödigt med fler - utnyttjar kanske sju stycken av mina tolv i dag).
• Jag vill kunna sätta på däck som är upp till 35 millimeter breda.
• Jag kanske sätter på skärmar (i sådana fall sådana där ultrakorta som satt på racers på 30-talet) men jag ska inte ha väskor och lampor och grejer. Därför ingen randonneurhoj.

Jag är 175 cm ”lång” och väger 73 kilo.
 
Senast redigerad av en moderator:
Lättaste stålramarna?
Jag ska försöka specificera mina önskemål.

• Cykeln ska vara lätt, alltså omkring tio kilo eller därunder.
• Jag kommer mest att cykla längre rundor på asfalt, det är alltså ingen gruscykel jag ska bygga. Men: Den ska tåla att cyklas på grus om det är grusväg ett par mil.
• Ramen ska vara begagnad och i stål, jag vill inte ha plast och inte ett ”modernt” utseende. Om den sedan är från 60-, 70-, 80- eller 90-talet spelar ingen roll. Gissningsvis kommer jag ändå att blästra och lacka om.
• Jag kommer att använda fälgbromsar och inte fler än 12 växlar (tycker att det är onödigt med fler - utnyttjar kanske sju stycken av mina tolv i dag).
• Jag vill kunna sätta på däck som är upp till 35 millimeter breda.
Det du söker finns mer eller mindre inte - det är i så fall antingen en gammal cykelcross som kaaaanske går att få till i viktklassen, för touringhojar/-ramar är för tunga och randonnécyklar är lite för udda/nischat/sällsynt. Alternativet är som nämnt att modifiera och bygga om en landsvägscykel med 650b-hjul.
 
Lättaste stålramarna?
Det du söker finns mer eller mindre inte - det är i så fall antingen en gammal cykelcross som kaaaanske går att få till i viktklassen, för touringhojar/-ramar är för tunga och randonnécyklar är lite för udda/nischat/sällsynt. Alternativet är som nämnt att modifiera och bygga om en landsvägscykel med 650b-hjul.
Hur mycket väger en äldre (60-/70-tal) racerram egentligen? Omkring två kilo? Tre? En sådan måste jag väl kunna bygga på?

Jag har läst igenom alla inlägg och trög som jag är fattar jag inte riktigt vad som gör det omöjligt att få till. Är det att jag inte vill ha kolfiberkomponenter? Eller är ramen för tung från början? Jag förstod på tidigare inlägg att ramen kanske ändå är en ganska liten del av den totala vikten.
 
Lättaste stålramarna?
Problemet är ju dessvärre att såväl åkegenskaper (både flex och geometri) som aerodynamik är tämligen svårmätt i stugorna, men vikt är lätt (ha!). Det är dessutom avsevärt lättare (ha!) att jämföra/rangordna vikt (lättare är ju bättre, i praktiken utan undantag) medan jag tror att det kan vara svårt att förklara de rätt komplicerade kompromisser man gör i ramdesign och -konstruktion för åkegenskaper på ett lättbegripligt sätt (eftersom ingenting är objektivt bättre, utan bara annorlunda). Ännu lurigare blir det med aerodynamik - plötsligen måste man tjonga in en massa "under förutsättningen", "kombinerat med" och "vid en hastighet om".
Fast om man snackar gamla lvg-ramar så är det inte så mycket som förändras. Det är diamantram av väldigt konstant geometri. Det är ingen enorma skillnader mellan de olika rören, så om rören är smala och ramen aslätt kommer den vara flexigare, skörare och rosta igenom fort. Jag har aldrig testat någon gammal superlätt stålram, men med tanke på hur det varierar inom normalspannet av stålramar idag tänker jag mig att det borde vara rätt speciellt att cykla på.
 
Lättaste stålramarna?
Miyata 610 i strl 55 typ borde funka om man kan leva med cantisar. Men, det måste till lätt styre, sadel, vevparti och lätta hjul med lätta däck för att få till vikten.
 
Lättaste stålramarna?
Hur mycket väger en äldre (60-/70-tal) racerram egentligen? Omkring två kilo? Tre? En sådan måste jag väl kunna bygga på?

Jag har läst igenom alla inlägg och trög som jag är fattar jag inte riktigt vad som gör det omöjligt att få till. Är det att jag inte vill ha kolfiberkomponenter? Eller är ramen för tung från början? Jag förstod på tidigare inlägg att ramen kanske ändå är en ganska liten del av den totala vikten.

En blytung kraftigt modifierad Action 18, förvånadsvärt smidig ändå.
089468A7-71D7-4AD2-9CBD-8328CC386DA9.jpeg
 
Lättaste stålramarna?
Jag ska försöka specificera mina önskemål.

• Cykeln ska vara lätt, alltså omkring tio kilo eller därunder.
• Jag kommer mest att cykla längre rundor på asfalt, det är alltså ingen gruscykel jag ska bygga. Men: Den ska tåla att cyklas på grus om det är grusväg ett par mil.
• Ramen ska vara begagnad och i stål, jag vill inte ha plast och inte ett ”modernt” utseende. Om den sedan är från 60-, 70-, 80- eller 90-talet spelar ingen roll. Gissningsvis kommer jag ändå att blästra och lacka om.
• Jag kommer att använda fälgbromsar och inte fler än 12 växlar (tycker att det är onödigt med fler - utnyttjar kanske sju stycken av mina tolv i dag).
• Jag vill kunna sätta på däck som är upp till 35 millimeter breda.
• Jag kanske sätter på skärmar (i sådana fall sådana där ultrakorta som satt på racers på 30-talet) men jag ska inte ha väskor och lampor och grejer. Därför ingen randonneurhoj.

Jag är 175 cm ”lång” och väger 73 kilo.

Denna borde vara några cm för stor för dig men ramen skulle kunna vara en bra grund till ditt projekt / för någon som har ungefärliga liknande krav
 
Lättaste stålramarna?
Hur mycket väger en äldre (60-/70-tal) racerram egentligen? Omkring två kilo? Tre? En sådan måste jag väl kunna bygga på?

Jag har läst igenom alla inlägg och trög som jag är fattar jag inte riktigt vad som gör det omöjligt att få till. Är det att jag inte vill ha kolfiberkomponenter? Eller är ramen för tung från början? Jag förstod på tidigare inlägg att ramen kanske ändå är en ganska liten del av den totala vikten.
Det stora problemet är att nästan alla lvg-ramar från åttiotalet och framåt inte tar så breda däck. Kan du acceptera en något lugnare ram så är det lättare då finns det touringramar från den tiden som uppfyller alla dina kriterier, av fabrikat som Miyata, Nishiki, Dawes och ett antal andra.

Alternativet är att som sagt att försöka hitta en fin sjuttiotalare men geometrin är lite annorlunda med en flack sadelrörsvinkel, långa kedjestag men ganska brant styrrör och kort avstånd mellan framhjul och pedal, åtminstone var Crescent så.
 
Lättaste stålramarna?
Hur mycket väger en äldre (60-/70-tal) racerram egentligen? Omkring två kilo? Tre? En sådan måste jag väl kunna bygga på?

Jag har läst igenom alla inlägg och trög som jag är fattar jag inte riktigt vad som gör det omöjligt att få till. Är det att jag inte vill ha kolfiberkomponenter? Eller är ramen för tung från början? Jag förstod på tidigare inlägg att ramen kanske ändå är en ganska liten del av den totala vikten.
Det är din önskan om 35 mm däck som ställer till det. Det finner du inte på gamla landsvägsramar utan du måste i så fall titta på crossar eller touringcyklar, och då försvinner en del andra egenskaper som du efterfrågar. Omöjligt är det säkert inte
 
Lättaste stålramarna?
Det är din önskan om 35 mm däck som ställer till det. Det finner du inte på gamla landsvägsramar utan du måste i så fall titta på crossar eller touringcyklar, och då försvinner en del andra egenskaper som du efterfrågar. Omöjligt är det säkert inte
Därför som jag säger, för 3'e gången. crimpa skiten. Bara fördelar. Förutom att ramen är lite förstörd kanske...
 
Tillbaka
Topp