Cykeltokigt barn = Gymnasiumval

Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag har ägnat mig åt mycket obskyra hobbys genom mina år, utan att behöva göra detta till ett gymnasieval. Om man vill plugga vidare gäller det att utbildningen ger behörighet till detta. Om man inte vill/kan plugga vidare är det nog rätt lämpligt att göra något i gymnasiet som ökar möjligheterna att försöja sig. Eller så får man ha täta föräldrar som kan försörja en misslyckad hemmasittare... Men om man får behörighet till universitet genom cykelgymansium kanske det är ett perfekt val! Det finns däremot viktigare saker att tänka på än att det ska vara jätteroligt i 3 år...
Man går inte i skolan för att ha roligt utan för att lära sig. Det gäller att göra jobbet, att anstränga sig och studera. Samt repetera. Repetition är kunskapens moder.

Vissa saker tycker dock vissa elever är roliga att lära sig. Detta ökar motivationen och framgång föder inte sällan framgång.

Det finns inte någon självklar motsättning mellan att plugga och att ha roligt, även om allehanda tyckare och politiker med hög svansföring tävlar i att framställa det så.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Man går inte i skolan för att ha roligt utan för att lära sig. Det gäller att göra jobbet, att anstränga sig och studera. Samt repetera. Repetition är kunskapens moder.

Vissa saker tycker dock vissa elever är roliga att lära sig. Detta ökar motivationen och framgång föder inte sällan framgång.

Det finns inte någon självklar motsättning mellan att plugga och att ha roligt, även om allehanda tyckare och politiker med hög svansföring tävlar i att framställa det så.
Jag vill inte påtala att det skulle vara en motsättning mellan att plugga och att ha roligt. Det är däremot extremt viktigt att titta på vad man faktiskt har att gå vidare med efter man har gjort en specialutbilding inom idrott. Jag utbildade mig inte inom det jag trodde skulle vara det roligaste jag visste och jag har ofta lite tråkigt på jobbet. Jag kunde däremot finansiera min träning genom studiemedel och nu tjänar jag tillräckligt med pengar för att ägna mig åt tokiga upptåg bäst jag vill. Mitt studieval var lite en kompromiss mellan vad jag trodde det skulle gå att arbeta med och hur kul det skulle vara. Det är ju viktigt att gymnasievalet inte helt är som att kissa på sig, varmt och skönt för stunden, men sedan blir det obehagligt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag vill inte påtala att det skulle vara en motsättning mellan att plugga och att ha roligt. Det är däremot extremt viktigt att titta på vad man faktiskt har att gå vidare med efter man har gjort en specialutbilding inom idrott. Jag utbildade mig inte inom det jag trodde skulle vara det roligaste jag visste och jag har ofta lite tråkigt på jobbet. Jag kunde däremot finansiera min träning genom studiemedel och nu tjänar jag tillräckligt med pengar för att ägna mig åt tokiga upptåg bäst jag vill. Mitt studieval var lite en kompromiss mellan vad jag trodde det skulle gå att arbeta med och hur kul det skulle vara. Det är ju viktigt att gymnasievalet inte helt är som att kissa på sig, varmt och skönt för stunden, men sedan blir det obehagligt.
Tråkigt att höra att du har tråkigt på arbetet. Jag har alltid haft lite svårt att förstå varför man nöjer sig med att arbeta med något som inte skänker en tillräckligt med glädje. Men så har jag gjort en massa saker i mitt liv också och har varken karriär eller mycket pengar.

Jag har aldrig stött på en elev som valt en utbildning för att de ska få möjligheter att slarva bort sin tid på roligt men meningslöst dravel. De första verkar ta det hela seriöst. De som inte gör det brukar ha större problem än det faktum att de går ett specialprogram.

Men nu är ju detta inget problem, eftersom man kan skaffa sig allmän behörighet på alla program (vad jag vet i alla fall).
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag kanske ger fel intryck här. Jag säljer min tid för pengar, det är inte det bästa jag vet i världen. Men pengarna ska in! Jag tror att jag har roligare jämfört med majoriteten av befolkningen, även på mitt arbete. Poängen är bara att det är värt att ställa sig frågan, "vad ska jag göra om 3 år?", när jman väljer linje på gymnasiet. Det kan inte utslutas ur valet.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag kanske ger fel intryck här. Jag säljer min tid för pengar, det är inte det bästa jag vet i världen. Men pengarna ska in! Jag tror att jag har roligare jämfört med majoriteten av befolkningen, även på mitt arbete. Poängen är bara att det är värt att ställa sig frågan, "vad ska jag göra om 3 år?", när jman väljer linje på gymnasiet. Det kan inte utslutas ur valet.
Det gör nästan alla ungdomar, men de har förstås inte alltid svaret. De flesta som inte alls har några planer, brukar gå tekniskt, naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program. Det är min bild i alla fall.

Mitt arbete är något av det roligaste jag vet. Det säger jag helt ärligt.
 
Senast redigerad av en moderator:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag förstår inte riktigt. Har man förutsättningar att läsa matte C så ska man givetvis göra det. Hade jofa ångrat sig och bestämt sig för att försörja sig på att lattja och spela gitarr så ser jag inte hur godkänt betyg i matte C skulle kunna stoppat honom.

De allra flesta har dessutom förutsättningar och det är bättre att de får höra det än att det är onödigt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag förstår inte riktigt. Har man förutsättningar att läsa matte C så ska man givetvis göra det. Hade jofa ångrat sig och bestämt sig för att försörja sig på att lattja och spela gitarr så ser jag inte hur godkänt betyg i matte C skulle kunna stoppat honom.

De allra flesta har dessutom förutsättningar och det är bättre att de får höra det än att det är onödigt.
Du menar att du fortfarande inte förstår? Kursen var totalt onödig för mig. Jag skulle ha prioriterat att läsa något som hade gett mig någon nytta. Du måste prioritera vettu, du har en viss mängd poäng du kan ta. Det gäller att välja rätt. Jag valde fel. Det var synd.

Härligt att du tror att musiker ”lattjar”. Säg det till min kamrat C-H som efter estetiskt gymnasium läste fem år på Guildhall och sedan försörjde sig som operasångare. Min gissning är att du har lattjat mer än han under livet. Det har de flesta. 😂
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Du menar att du fortfarande inte förstår? Kursen var totalt onödig för mig. Jag skulle ha prioriterat att läsa något som hade gett mig någon nytta. Du måste prioritera vettu, du har en viss mängd poäng du kan ta. Det gäller att välja rätt. Jag valde fel.

Härligt att du tror att musiker ”lattjar”. 😂

Kan man inte välja fler poäng i Sverige?

I Nederländerna kan man (eller kunde man, åtminstone). Jag valde matematik A och B, för att jag tyckte om matematik. Men det var ett dumt val. Matematik A var trivial när man redan tog matematik B. Det hade var bättre att läsa något annat ämne.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Det gör nästan alla ungdomar, men de har förstås inte alltid svaret. De flesta som inte alls har några planer, brukar gå tekniskt, naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program. Det är min bild i alla fall.

Mitt arbete är något av det roligaste jag vet. Det säger jag helt ärligt.
Att ditt arbete är något av det roligaste du vet är något jag förmodligen vill beklaga. Jag tror inte förklaringen är att ditt arbete är så underbart, utan snarare att du har misslyckats med att hitta något som är roligare jämfört med att arbeta.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Att ditt arbete är något av det roligaste du vet är något jag förmodligen vill beklaga. Jag tror inte förklaringen är att ditt arbete är så underbart, utan snarare att du har misslyckats med att hitta något som är roligare jämfört med att arbeta.
Haha, det var det dummaste jag hört! Om du inte skojar förstås.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Haha, det var det dummaste jag hört! Om du inte skojar förstås.
Jag är seriös som cancer. Det roligaste jag vet väljer jag bland alla möjliga aktiviteter. Det jag arbetar med väljer jag bland en delmängd av detta, som består av aktiviteter av detta som någon vill betala mig för. Det är en mycket liten delmängd av alla aktiviteter jag ska tänka mig. Att just det roligaste jag vet skulle vara något som någon vill betala mig (väl) för vore extremt osannolikt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Shots fired!

Hade hoppats på en givande tråd eftersom jag har en grabb som hintat om att han skulle vilja gå den vägen. Men han går i sjuan, så vi har tid att fundera.

Men det är som vanligt här i tråden. Samma gamla samma vanliga.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag är seriös som cancer. Det roligaste jag vet väljer jag bland alla möjliga aktiviteter. Det jag arbetar med väljer jag bland en delmängd av detta, som består av aktiviteter av detta som någon vill betala mig för. Det är en mycket liten delmängd av alla aktiviteter jag ska tänka mig. Att just det roligaste jag vet skulle vara något som någon vill betala mig (väl) för vore extremt osannolikt.
Jag har tur. Uppenbarligen. Älskar att undervisa, älskar mitt arbete. Ger oerhört mycket tillbaka.

Du ska nog vara lite försiktig med att utgå från dig själv när du bedömer andras lycka, så att säga.
 
Senast redigerad av en moderator:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Problemet i sammanhanget är ju att vi inte vet något om TS sons kompetenser, ambitioner och glädjeämnen i livet, utöver cyklingen.

Att just cyklingen kommer blomstra på eyt cykelgymnasium kan man ju utgå från, förutsatt att det är den prestationsmässiga delen av cykling som han värdesätter. Är det allmän cykelglädje och upptäckarlust så är det väl rent krasst ett jobb med bra lön och inga barn som gäller.

Själv är jag i den klassiska dilemmat tid - pengar - fysik.

När jag var ung hade jag tid och fysik för att upptäcka världen på cykel, men inte pengar. Nu i medelåldern har jag pengar och tillräcklig fysik, men inte tid. Och den dagen barnen växer upp kan jsg nog inte räkna med att fysiken ger möjlighet till riktigt den typ av cykling som jag drömmer om.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Se till att ungen klarar sig efter gymnasiet så är väl allt lugnt? Men gör det!
Var det mig du skrev till nu?

Du behöver nog inte oroa dig. Av flera skäl. Ett är att man har allmän behörighet efter RIG/NIU/LIU med möjligheter till särskild (jag har inte kollat alla varianter i detalj).

Så bry dig du inte om min pojk, utan härja vidare du med de andra som inte heller har koll på hur gymnasieskolan fungerar nuförtiden.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Var det mig du skrev till nu?

Du behöver nog inte oroa dig. Av flera skäl. Ett är att man har allmän behörighet efter RIG/NIU/LIU med möjligheter till särskild (jag har inte kollat alla varianter i detalj).

Så bry dig du inte om min pojk, utan härja vidare du med de andra som inte heller har koll på hur gymnasieskolan fungerar nuförtiden.
Ja, okunskapen är monumental i det hänseendet.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag har tur. Uppenbarligen. Älskar att undervisa, älskar mitt arbete. Ger oerhört mycket tillbaka.

Du ska nog vara lite försiktig med att utgå från dig själv när du bedömer andra lycka, så att säga.
Nja, jag har nog en relativt klar bild över hur det fungerar. Just nu är mina favoritaktiviteter att klättra långturer på klippa och is, cykla ned för berg, umgås med mina vänner och liknanande. Så jag skulle kunna bli bergsguide eller någon from av cykelguide och ha detta som arbete. Båda skulle dock vara mycket sämre betalt jämfört med vad jag arbetar med, eller som att vara arbetslös från mitt arbete. Men det är ju guld om det bästa du vet är att undervisa. Jag skulle kunna tänka mig att undervisa, men att detta skulle vara det roligaste jag kan förställa mig verkar lite långt borta...
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Skrämmande attityd att det är att härja att man inte tycker matematik är onödigt eller att allmän behörig är måttstocken som gäller.

Jag förstår att riktig akademisk utbildning inte är på tapeten men ni kan ju ändå tipsa era barn om att det inte är så dumt att hålla alla dörrar öppna tills man vet vad vad man vill bli.

Märklig vändning i tråden och jag kan inte annat än att tro att spriten kommit fram så jag tackar för mig.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Skrämmande attityd att det är att härja att man inte tycker matematik är onödigt eller att allmän behörig är måttstocken som gäller.

Jag förstår att riktig akademisk utbildning inte är på tapeten men ni kan ju ändå tipsa era barn om att det inte är så dumt att hålla alla dörrar öppna tills man vet vad vad man vill bli.

Märklig vändning i tråden och jag kan inte annat än att tro att spriten kommit fram så jag tackar för mig.
Nejmen, ledsen att du tar illa vid dig att jag säger ifrån. Förlåt, antar jag.

Poängen är att den här tråden inte skulle handla om matematik. Den skulle inte heller handla om allmän eller särskild behörighet. Hade du och resten av gänget brytt er om att kolla upp hur det fungerar nuförtiden med gymnasiet hade ni upptäckt att det inte är som förr. Spoiler alert: Det ena utesluter inte det andra.

Men det är tuppfäktning som vanligt. Baserat på lite eget löst tyckande och 25-50år gamla egna erfarenheter.

Jag hoppas fortfarande att vi kan få lite mer tips och erfarenheter i sakfrågan. Vad ska man tänka på om ens barn är intresserad av att cykla på skoltid? Hur fungerar det? Vilka skolor är bra?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Nejmen, ledsen att du tar illa vid dig att jag säger ifrån. Förlåt, antar jag.

Poängen är att den här tråden inte skulle handla om matematik. Den skulle inte heller handla om allmän eller särskild behörighet. Hade du och resten av gänget brytt er om att kolla upp hur det fungerar nuförtiden med gymnasiet hade ni upptäckt att det inte är som förr. Spoiler alert: Det ena utesluter inte det andra.

Men det är tuppfäktning som vanligt. Baserat på lite eget löst tyckande och 25-50år gamla egna erfarenheter.

Jag hoppas fortfarande att vi kan få lite mer tips och erfarenheter i sakfrågan. Vad ska man tänka på om ens barn är intresserad av att cykla på skoltid? Hur fungerar det? Vilka skolor är bra?
+1

Tänker att de som vet något om dagens skola, till exempel vi som arbetar i den, kan råda TS på ett bättre sätt än resten av herrarna.

Så TS får gärna höra av sig i PM om det är något jag eller andra yrkesverksamma kan hjälpa till med.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Skrämmande attityd att det är att härja att man inte tycker matematik är onödigt eller att allmän behörig är måttstocken som gäller.

Jag förstår att riktig akademisk utbildning inte är på tapeten men ni kan ju ändå tipsa era barn om att det inte är så dumt att hålla alla dörrar öppna tills man vet vad vad man vill bli.

Märklig vändning i tråden och jag kan inte annat än att tro att spriten kommit fram så jag tackar för mig.
”Riktig akademisk utbildning” 😂
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Nja, jag har nog en relativt klar bild över hur det fungerar. Just nu är mina favoritaktiviteter att klättra långturer på klippa och is, cykla ned för berg, umgås med mina vänner och liknanande. Så jag skulle kunna bli bergsguide eller någon from av cykelguide och ha detta som arbete. Båda skulle dock vara mycket sämre betalt jämfört med vad jag arbetar med, eller som att vara arbetslös från mitt arbete. Men det är ju guld om det bästa du vet är att undervisa. Jag skulle kunna tänka mig att undervisa, men att detta skulle vara det roligaste jag kan förställa mig verkar lite långt borta...
Det är något av det bästa jag vet. Jag tycker om många saker. Och du vet förstås ingenting om mig eller vad jag har för definition av lycka eller tillfredsställelse.

Jag kan bara beklaga att du inte hittat ett arbete du (i alla fall oftast) tycker är roligt. Det är lite naivt att utgå från att alla har det som du, det vill säga att alla arbetar primärt för att få pengar till sin fritid.

Jag tycker att det låter ganska sorgligt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Nja, jag har nog en relativt klar bild över hur det fungerar. Just nu är mina favoritaktiviteter att klättra långturer på klippa och is, cykla ned för berg, umgås med mina vänner och liknanande. Så jag skulle kunna bli bergsguide eller någon from av cykelguide och ha detta som arbete. Båda skulle dock vara mycket sämre betalt jämfört med vad jag arbetar med, eller som att vara arbetslös från mitt arbete. Men det är ju guld om det bästa du vet är att undervisa. Jag skulle kunna tänka mig att undervisa, men att detta skulle vara det roligaste jag kan förställa mig verkar lite långt borta...
Äh, det är en bra grej att inte bli bergsguide, i bästa fall klättrar man massa lätta turer skitsnabbt (och säkrar sen nybörjare), men åtminstone för en 20 år sen var det mesta av jobbet skidguidningar.
Nu kan du klättra vad du vill och behöver inte ägna de bästa dagarna åt klienter, även om du förstås missar massa bra dagar för att du sitter på jobbet.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag drog slutsatsen att satsa på bergsguide troligen inte var värt den extrema insats det kräver för att lyckas. Det är mycket lättare att bli en sketen kemist och då tjänar man bättre.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Det är det här jag också är ute efter. Att kolla igenom hela utbildningen, vad får man för examen, vad vill man i livet utöver cyklingen?

Om du får en examen som plåtslagare men absolut inte vill jobba med det är det ju massa tid man slösar bort i skolan. Om det då finns en annan utbildning/skola/lösning där man kan kombinera intresset för cykling med gymnasieutbildning så är det väl bra att utforska detta iaf?
Plåtslagare? Då är d Plåthögskolan man ska gå!
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Tack, så härligt att många har olika åsikter!

För att styra tråden lite åt det jag undrade över så ändrar jag min frågeställning lite:

Är det någon som har eller känner barn som går på RIG/NIU/LIU just nu? Och vad tycker dom (och ni?)

Trevlig helg!!! ☀️
Cyklar ibland med ungdomar som går på idrotts gymnasiet i Falun. De verkar trivas iallfall. Dock tror jag att man överskattar hur mycket idrott det verkligen är ”extra” utöver ett vanligt gymnasieprogram.

Mitt tips är att bara ta något bra nära hemmet. Pendla till en annan stad för skola varje dag är ju något som kommer hindra en att utöva sin sport.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Grabben var helt förtvivlad vid läggdags häromveckan. Fröken hade berättat att han måste skaffa jobb, pengar och ett hus. Det störde hans sömn sa han. Jag sa att han kan bo hos oss ett tag och då somnade han.
Han är 9.
Men å andra sidan så kan jag tycka det inte demonstreras vad man faktiskt behöver tjäna för får ”allt”. Känns som man behöver göra en övning med ungarna vad de vill ha möjlighet att göra i framtiden och sedan visa vad det faktiskt kostar. Visa att valet att gå på en ”tråkigare” linje kanske på sikt betyder man kan äga sin bostad, köra en nyish bil, ha en fin cykel osv.

Edit: 9 är lite tidigt men vid 15….
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Men å andra sidan så kan jag tycka det inte demonstreras vad man faktiskt behöver tjäna för får ”allt”. Känns som man behöver göra en övning med ungarna vad de vill ha möjlighet att göra i framtiden och sedan visa vad det faktiskt kostar. Visa att valet att gå på en ”tråkigare” linje kanske på sikt betyder man kan äga sin bostad, köra en nyish bil, ha en fin cykel osv.

Edit: 9 är lite tidigt men vid 15….
Håller med. Bra att bli medveten. Sedan kan man välja att gå en annan väg än 8-17, billån och dyr sprit för att dämpa ångesten över sitt andefattiga arbete. 😉
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Man kan också se det som att man inte behöver förverkliga sig själv genom sitt arbete. Man arbetar för att försörja sig. Om man kan göra något som andra uppskattar och är villiga att betala väl för så kommer det nog i sig kännas väldigt bra. Det är också väldigt skönt att slippa stress över ekonomi. När jag var liten drömde jag aldrig om att reda ut myndighetskrav för läkemedelstillverkning, men det har varit långt över förväntan även om det inte är superroligt. Jag har ingen längtan efter att arbeta med en hobby mot dålig ersättning.

Det kommer inte vara kul att bli 19 och inse att man inte kan försörja sig och flytta hemifrån. Det känns väldigt vanligt idag att folk lever som barn tills dom är över 25…
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Cyklar ibland med ungdomar som går på idrotts gymnasiet i Falun. De verkar trivas iallfall. Dock tror jag att man överskattar hur mycket idrott det verkligen är ”extra” utöver ett vanligt gymnasieprogram.

Mitt tips är att bara ta något bra nära hemmet. Pendla till en annan stad för skola varje dag är ju något som kommer hindra en att utöva sin sport.
Grejen med elitsatsning är att själva idrotten kräver mycket flexibilitet från skolans sida för att det skall funka, framför allt med resor.
Om skolan/klubben har en välfungerande verksamhet och bra mottagande är avstånd inget problem. Därför bör man i första hand söka RIG där kraven på omhändertagande är högre.
 
Senast ändrad:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Bra att tänka på är också att i samma stund som hobbyn blir jobb är risken stor att glädjen blir ungefär som ett jobb. "Jo, det är kul och jag är bra på det". Men man kanske tappar den där riktiga glädjen?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Grejen med elitsatsning är att själva idrotten kräver mycket flexibilitet från skolans sida för att det skall funka, framför allt med resor.
Om skolan/klubben har en välfungerande verksamhet och bra mottagande är avstånd inget problem. Därför bör man i första hand söka RIG där kraven på omhändertagande är högre.
Jag tror t ex Hagströmska har 9tim/v schemalag idrott sen tränas resten utanför skoltid.
Låter ju rimligt.

Fasen vad bra man blir, om man lägger ner den tiden under tre år, samtidigt som man är i en miljö med folk som har samma mål.
Jag tror inte man ångrar den tiden senare i livet. Gymnasieämnen kan man läsa in senare om man nu skulle behöva det, men idrottsgymnasium kan man inte gå senare.

Däremot är det säkert jobbigt/dyrt att flytta hemifrån så tidigt, men det går nog över på ett par veckor för barnet, men inte för föräldrarna.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag tror t ex Hagströmska har 9tim/v schemalag idrott sen tränas resten utanför skoltid.
Låter ju rimligt.

Fasen vad bra man blir, om man lägger ner den tiden under tre år, samtidigt som man är i en miljö med folk som har samma mål.
Jag tror inte man ångrar den tiden senare i livet. Gymnasieämnen kan man läsa in senare om man nu skulle behöva det, men idrottsgymnasium kan man inte gå senare.

Däremot är det säkert jobbigt/dyrt att flytta hemifrån så tidigt, men det går nog över på ett par veckor för barnet, men inte för föräldrarna.
Visst kanske är kul men finns flera aspekter. Först är de flesta medaljörer personer som inte gått på RIG eller liknande. Så bevisligen går det utmärkt att prestera på elit nivå utan att gå en sådan linje. Gillar man cykla och vill leva på det så är det nog bättre att köpa en gopro och starta en YT kanal. Antalet som kan leva på cykelsporten är svindlande lite. Även på elitnivå så har många ett vanligt jobb för att de ska gå runt.

Sedan kanske man ska ransaka sig själv om man älskar att cykla eller tävla. Älska du cykla så kanske gå ett vanligt program. Sikta på en flexibel utbildning som gör det möjligt att jobba remote. Sedan har har ekonomi att resa världen runt och cykla i många år innan det är dags för Villa/Vovve/Volvo.

Känner flera som gjort exakt så (dock inte alla inom cykling men andra hobbys)
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag tror t ex Hagströmska har 9tim/v schemalag idrott sen tränas resten utanför skoltid.
Låter ju rimligt.

Fasen vad bra man blir, om man lägger ner den tiden under tre år, samtidigt som man är i en miljö med folk som har samma mål.
Jag tror inte man ångrar den tiden senare i livet. Gymnasieämnen kan man läsa in senare om man nu skulle behöva det, men idrottsgymnasium kan man inte gå senare.

Däremot är det säkert jobbigt/dyrt att flytta hemifrån så tidigt, men det går nog över på ett par veckor för barnet, men inte för föräldrarna.
Vilka kurser mer än den gymnasiegemensamma Idrott och hälsa 1 har dem då, för att få ihop 9h/vecka?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Man kan också se det som att man inte behöver förverkliga sig själv genom sitt arbete. Man arbetar för att försörja sig. Om man kan göra något som andra uppskattar och är villiga att betala väl för så kommer det nog i sig kännas väldigt bra. Det är också väldigt skönt att slippa stress över ekonomi. När jag var liten drömde jag aldrig om att reda ut myndighetskrav för läkemedelstillverkning, men det har varit långt över förväntan även om det inte är superroligt. Jag har ingen längtan efter att arbeta med en hobby mot dålig ersättning.

Det kommer inte vara kul att bli 19 och inse att man inte kan försörja sig och flytta hemifrån. Det känns väldigt vanligt idag att folk lever som barn tills dom är över 25…
Man behöver inte förverkliga sig själv genom sitt arbete, men det är förstås bra om det är så.

När jag var liten drömde jag inte om att bli någonting alls, jag har inte haft några visioner överhuvudtaget, men har alltid följt mitt hjärta när jag fått en känsla för något. Det innebär också att jag aldrig har drömt om att arbeta med min hobby, men det har ändå råkat bli så vid några tillfällen. Att jag råkat hitta hem och trivs så väldigt bra som lärare är nog mest en lycklig slump.

Självklart kommer det vara svårt för många att försörja sig och flytta hemifrån vid 19 års ålder, om de inte går ett yrkesprogram. Det gäller nog i väldigt hög grad de som läser för att fortsätta läsa.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag läste ett idrottsprogram med fysiologi, näringslära och dedikerad träningstid osv på schemat.

Var rätt nöjd att jag såg till att ha full behörighet så att jag kunde hoppa på en civilingenjörsutbildning tio år efter studenten.

Att jag inte mindes jättemycket av gymnasiematten efter att åkt snowboard och rest i ett decennium är en helt annan grej. Det löste sig
 
Tillbaka
Topp