[RR] Med gruscykel i Alperna - 3150 m över havet och diverse trevliga pass. Nu med alla bilder!
Några av de bästa bilderna finns i inlägg #11.
Dag 1, resedag
Även mycket bra resor kan innehålla diverse strul. Väl framme i Turin fick vi veta att Hertz Italien helt hade ändrat försäkringsvillkoren sen förra året. Bilen skulle bli mer än dubbelt så dyr om vi ville ha "normala" försäkringsvillkor. Vi valde därför att ha 3000 euro i självrisk, både för skada och stöld. Vi visste sen tidigare att det inte går att lita på besiktningsprotokollen och kollade därför bilen noga. Då upptäckte vi en takskada som inte fanns noterad. Det hade definitivt blivit dyrt och vi hade inte kunnat bevisa att vi inte var vållande. Japp, Hertz som ska vara seriösa. Inte första gången det händer hos dem.
Dag 2, cykelmontering, praktiskt och smygstart på Col du Jandri
Jag kände lite på Jandri och den kurva jag två dagar senare skulle vurpa i.
Dag 3, Col du Galbier
Det är ett favoritpass. Danskarna påhejade under Touren.
Härliga vyer och serpentiner.
Den okände cyklisten.
För Touren-älskare. Notera texten...
Dag 4, Col du Jandri - 3152 m över havet
Resans huvudmål. Vi hade moddat cyklarna med 11-40 kassetter inför det här. Ena killen stod över. Höjdprofilen är inte att leka med, i synnerhet när den inkluderar ramper på 20-25% och bitvis inte helt lättcyklat grus.
Vi visste att det skulle bli torrt, dammigt och tufft.
Det var trångt att möta arbetsfordonen. De var hänsynsfulla, men drog oundvikligen upp moln av fin sand.
Det fanns dock några sjöar och ett dike med rinnande vatten. Det senare blev räddningen för polaren som inte, likt jag gjorde, hade bälgat i sig massor av vatten inför starten.
Torrt och dammigt. Cyklingen var så krävande att det var svårt att titta på omgivningen. MTB-vana var en fördel både uppför och utför. Här var vi på väg mot den övre delen och flera riktigt jobbiga stigningar. Spann bakhjulet var man rökt, det gick inte att komma igång igen. Trots 11-40 kassett blev det lite pushbike i omgångar.
Upp kom vi till slut...
Jag hade precis bytt från Eggbeaters till XT-pedaler och ställt utlösningsmekanismen lite för hårt för den här typen av cykling. Nesligt med en SPD-vurpa. Värre var att jag ramlade på kameran och lamellerna då inte ville röra sig längre.
Lyckades dock fixa provisoriskt och senare på kvällen permanent. Det är ett tufft liv att vara kamera på våra resor...
Dammig cyklist
Dammigare cyklist
Dammig cykel. En, enligt vissa här, ocykelbar White LTD av 22 års modell.
Osäker på hur många foton som kan bifogas och hur man kommer åt sparade utkast, så jag slutar för dagen. Fortsättningen kommer att innehålla bl a Col Agnel och Col d'Izoard, så vackra bilder utlovas.
Edit: språkfel
Dag 1, resedag
Även mycket bra resor kan innehålla diverse strul. Väl framme i Turin fick vi veta att Hertz Italien helt hade ändrat försäkringsvillkoren sen förra året. Bilen skulle bli mer än dubbelt så dyr om vi ville ha "normala" försäkringsvillkor. Vi valde därför att ha 3000 euro i självrisk, både för skada och stöld. Vi visste sen tidigare att det inte går att lita på besiktningsprotokollen och kollade därför bilen noga. Då upptäckte vi en takskada som inte fanns noterad. Det hade definitivt blivit dyrt och vi hade inte kunnat bevisa att vi inte var vållande. Japp, Hertz som ska vara seriösa. Inte första gången det händer hos dem.
Dag 2, cykelmontering, praktiskt och smygstart på Col du Jandri
Jag kände lite på Jandri och den kurva jag två dagar senare skulle vurpa i.
Dag 3, Col du Galbier
Det är ett favoritpass. Danskarna påhejade under Touren.
Härliga vyer och serpentiner.
Den okände cyklisten.
För Touren-älskare. Notera texten...
Dag 4, Col du Jandri - 3152 m över havet
Resans huvudmål. Vi hade moddat cyklarna med 11-40 kassetter inför det här. Ena killen stod över. Höjdprofilen är inte att leka med, i synnerhet när den inkluderar ramper på 20-25% och bitvis inte helt lättcyklat grus.
Vi visste att det skulle bli torrt, dammigt och tufft.
Det var trångt att möta arbetsfordonen. De var hänsynsfulla, men drog oundvikligen upp moln av fin sand.
Det fanns dock några sjöar och ett dike med rinnande vatten. Det senare blev räddningen för polaren som inte, likt jag gjorde, hade bälgat i sig massor av vatten inför starten.
Torrt och dammigt. Cyklingen var så krävande att det var svårt att titta på omgivningen. MTB-vana var en fördel både uppför och utför. Här var vi på väg mot den övre delen och flera riktigt jobbiga stigningar. Spann bakhjulet var man rökt, det gick inte att komma igång igen. Trots 11-40 kassett blev det lite pushbike i omgångar.
Upp kom vi till slut...
Jag hade precis bytt från Eggbeaters till XT-pedaler och ställt utlösningsmekanismen lite för hårt för den här typen av cykling. Nesligt med en SPD-vurpa. Värre var att jag ramlade på kameran och lamellerna då inte ville röra sig längre.
Lyckades dock fixa provisoriskt och senare på kvällen permanent. Det är ett tufft liv att vara kamera på våra resor...
Dammig cyklist
Dammigare cyklist
Dammig cykel. En, enligt vissa här, ocykelbar White LTD av 22 års modell.
Osäker på hur många foton som kan bifogas och hur man kommer åt sparade utkast, så jag slutar för dagen. Fortsättningen kommer att innehålla bl a Col Agnel och Col d'Izoard, så vackra bilder utlovas.
Edit: språkfel
Senast ändrad:

