Hej igen, alla i tråden!
Jag tycker att de senaste inläggen har bäring på en frågeställning som jag då och då funderar över, och även snuddade vid i ett tidigare inlägg: Är privatbilism egentligen acceptabel alls ur säkerhetssynpunkt? Är det inte att sila mygg och svälja elefanter när man håller på att finlira med optimering av fartgränser för att finna "rätt" kompromiss mellan trafikflödeskapacitet, restid, förarvakenhetsgrad, genomsnittlig förarreaktionstid, väggrepp etc., när man samtidigt vet att man egentligen bara finputsar på ett system som medför ganska hög sannolikhet för urfördjävligt skitäckliga olyckor?
Därmed påstår jag inte på något rabiat flowerpower-sätt att privatbilismen borde läggas ner - det går nog inte utan gigantiska omstruktureringar av samhället (i och för sig ett intressant ingenjörs- och samhällsplaneringsproblem) - men ibland undrar jag vad fackföreningarna skulle säga om en industriarbetsplats med säkerhetsnivå och säkerhetspolicy liknande den vi har i vägtrafiken.
Jag tror, att de flesta människor (jag själv inräknad, det erkänns motvilligt) inte har potential för att träna sig till den förarskicklighet som jag anser egentligen krävs för att köra bil någorlunda säkert i dagens trafikmiljö. Om vi därför ska ha privatbilism, måste vi kanske finna oss i att förarens valfrihet i själva fordonsmanövreringen inskränks kraftigt och tas över av automatik, t.ex. avståndsradar, väderstyrd toppfartsbegränsing, styrslingor eller rent av mekaniska styrskenor på huvud- och motorvägarna (t.ex. ett slags vägräcke som bilarna fäller ut en släpsko runt, detta vägräcke skulle även kunna innehålla kontaktskena för eldrift), helt enhetlig hastighet för alla fordon (inga omkörningar), etc., etc. Detta är ett scenario som har likheter med det sätt på vilket järnvägstrafik sköts, och järnvägsolyckor är ju rätt sällsynta. Trots att järnvägsfordon inte kan väja, trots att järnvägsfordons bromsförmåga knappt ens är ett skämt.
Visst, scenariot ovan skulle ta bort all körglädje (körningen bleve väl ungefär lika rolig som att att åka tåg ...) och det fåtal som verkligen kan köra bil skulle kanske uppleva det som en personlig förolämpning mot den egna förmågan till ansvarstagande, situationsbedömning och manöverskicklighet. (Många som bara TROR att de kan köra bil skulle säkert också känna sig kränkta, men de kan gärna ha det ...) Men det är kanske värt det, om det skulle göra vägtrafiken lika säker som järnvägstrafiken? Vi skulle ju i alla fall ha kvar det som jag personligen tycker är det viktigaste med privatbilism: den mycket stora logistiska friheten.
Jag vet att jag med ovanstånde fundering kring genomreglerad bilism med minimala ansvars- och skicklighetskrav på förarna/privatpersonerna delvis talar emot mig själv. Jag har ju tidigare i denna tråd uttryckt misstro mot myndigheters kompetens och mot hur vi som individer trubbas av genom att leva i ett genomreglerat och säkerhetsbältat samhälle där vi aldrig tränas och växer genom att själva tvingas bedöma och hantera risker. Det hindrar dock inte, tycker jag, att man leker med tanken på hur ett KOMPETENT reglerat samhälle skulle kunna se ut, och huruvida vi vill ha ett sådant samhälle.
/Janne
