Angående Giro-64.
Ett problem här är att en del av de stigningar som numera är klassiska och anses som hårda inte körts på girot på den tiden, så om man vill ha autenticitet är det inte speciellt bra att ta med stigningar som Mortirolo, Zoncolan, Gavia, ...
Om man kan leva med rent fiktiv bansträckning skulle jag dock kunna tänka mig att den berörda etappen är Bormio - Tre Cime di Lavaredo. Då skulle etappen starta med klättringen upp till Passo dello Stelvio, sen ha en lång lätt körning förbi Merano, Bolzano, Bressanone, Brunico, Dobbiaco och avsluta med stigningen upp till Tre Cime di Lavaredo/Rifugio Auronzo.
Stigningarna:
Etappen före det skulle kunna vara något i stil med: Tirano - Aprica - Edolo - Forno Allione - Passo Vivione - Dezzo di Scalve - Passo Presolana - Clusone - Colle di Zamba Alta - San Giovanni Bianco - Olmo al Brembo - Passo di San Marco. Ger en profil enligt (spikarna strax före och efter 160km är falska (orsakade av tunnlar).
Slutstigningens profil:
En risk är möjligen att den etappen är lite för hård jämfört med hur en riktig bansträckning skulle se ut. Har lite dålig koll på exakt hur hårda bergsetapperna var under den eran. Jag ska inte svära på i vilket skick vägarna var 1964.
Om man vill skulle man kunna köra sista etappen med start i Prato allo Stelvio och ta Passo dello Stelvio från den mer klassiska sidan (med 48 serpor) och sen åka ner via Bormio, Tirano, Sondrio, ner längs Como-sjön till Lecco och sen avsluta med Muro di Sormano som är galet brant och som jag vet var körbar på den tiden (det kördes backtävlingar där i början på 60-talet). Återstår då att ljuga ihop en etapp innan det.