JPL skrev:
-------------------------------------------------------
> Veloce:
>
> Först och främst är det väl så att det är
> betydligt vanligare för allvarliga komplikationer
> vid 35+ jmf med 20-år åldern. Även om det inte
> är "vanligt". Sedan är det väl som så att
> självinsikten kommer med åldern, när man är 20
> är ju inget farligt...då kan man ju i regel ta
> en handgranat i bröstet bara man flexar lite med
> musklerna.... ;)
>
> Framförallt är det nog mest självinsikten om
> att ta det lite easy som gör att man frågar sej
> själv och omgivningen någon gång extra.
Vi är nog egentligen av samma åsikt. Är ju inget fel att fråga en gång extra heller. Men man ska inte oroa sig utan utnyttja självinsikten och erfarenheten till att finna lösningar.
Det där med komplikationerna är fler efter 35 är jag egentligen lite tveksam till. Inte till det i sak men att de skulle ha en biologisk och åldersrelaterad orsak. Ser man på alla över 30 som ska börja med att göra en klassiker, gå ner i vikt eller komma i form så går de ut alldeles för hårt. Deras helt otränade kroppar har inte en chans att hänga med. Klart det blir skador. Sedan saknas ofta tid för återhämtning. Vilka småbarnsföräldrar har tid att återhämta sig överhuvudtaget och inte bara efter träning. Det är bara upp till och med tonåren man egentligen har tid till det. Kroppen kommer ha svårt att tillgodogöra sig träning och lättare att drabbas av infektioner av stressen kroppen lever med.
Då jag har barn som lagsportar kan jag konstatera att väldigt många redan i de yngre tonåren tränar med olika stöd. Antingen såna där blå grejer eller så är de tejpade. Totalt vansinne! De håller på att öva upp färdigheter i sin idrott och en grundfysik men är tydligen redan utslitna. Det man gör är att sätta på olika stöd istället för att ändra träningen så att deras kroppar har den fysik som krävs för idrotten ifråga.
Kroppen är inte kaos utan en ganska välordnad styr och regler konstruktion. När den fungerar som den ska reagerar den långsamt på förändring. Om man får snabba signaler från kroppen är något fel och man behöver komma på vad innan man fortsätter. Exempel på det är snabbt föränderlig puls, plötslig smärta, normal smärta men den kommer fortare än vanligt och interna saker som illamående/svettning.
Kroppen kan däremot fungera länge på en låg ansträngningsnivå utan att skadas. Att hålla igång den på låg nivå trots problem vid hög ansträngning är därför oftast inte något problem utan bara vad den är byggd för.
Cykla mycket, träna lite.
