Bästa landsvägscyklingen i Sverige?

Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Eftersom det verkar spårat ur till en lokalpatriotisk tråd så måste jag sålunda propagera att Tossebergsklätten är bästa backen. Stjärnstopp. Så, nu har jag sagt det...
Jag har inte cyklat några riktiga backar i Sverige förutom Tossebergsklätten och det är iaf ett berg med Svenska mått. Snitt på 10% i 2km har jag för mig.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
21-22% sista knäppen innan man når toppen. Sist jag och sambon körde så var det nylagd asfalt. Har sett både svenska och norska landslag köra rullskidsintervaller uppför Tossebergsklätten. Magnifik utsikt på toppen och som sagt: man kan (eller åtminstone kunde man för några år sedan) köpa nävgröt med fläsk och lingon efter utförd klättring...
Ohhh lockande, bucket list på den. Nära det brantaste jag testat, och som fetto-motionär tycker jag att det är ganska utmanande kombinationsmässigt ben+teknik när det är åt det där hållet. Och att bocka av en sådan i Sverige känns ju nästa som ett måste.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Ohhh lockande, bucket list på den. Nära det brantaste jag testat, och som fetto-motionär tycker jag att det är ganska utmanande kombinationsmässigt ben+teknik när det är åt det där hållet. Och att bocka av en sådan i Sverige känns ju nästa som ett måste.

Det finns en del fina cykelvägar i närheten också. Ffa på östra sidan av Frykensjöarna. Om man gillar plattåkning så är ju Klarälvsbanan fin (går på gammal spårvall som asfalterats). Jag skulle inte rekommendera E45 eller 61:an då det är mycket och tung trafik. Sommartid är det många vinglande husvagnar på de vägarna. Har man lite bredare däck så öppnas en närmast oändlig grusvägsvärld.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
För min del är upp till runt 20% relativt hanterbart om underlaget är bra och jag "bara" ska ta mig upp, d.v.s. att jag cyklar ungefär så långsamt jag kan. Då funkar det att ta ett halvt pedalvarv åt gången och få någon slags mikrovilofas där främre vevarmen är lite uppåtriktad. Sen flyttar jag över vikten till den pedalen och låter gravitationen göra jobbet. Monte Zoncolan (från Ovaro) som ju är skapligt brant under 5-6 km kom jag uppför utan att vara uppe på riktigt högbelastning någon gång, vare sig konditionsmässigt eller muskulärt.

Blir det brantare måste jag börja jobba mer aktivt och det sliter mer muskulärt. Dessutom kommer jag i något läge till att konditionen inte räcker och mjölksyran börjar ackumuleras. Avslutningsbacken de hade på VM i Innsbruck som väl sades ha en maxlutning på 27-28% var en sådan backe där jag i det brantaste partiet hade en belastning som gjorde att benen blev surare och surare trots att jag väsentligen cyklade så långsamt jag kunde. Lyckligtvis var det riktigt branta partiet inte längre än att jag kom förbi det innan benen sa stopp.

Om underlaget blir sånt att jag måste sitta ner har jag mkt svårare. Dels får man ju tänka sig för så att man inte lyfter framhjulet från backen och dels kan jag inte cykla lika långsamt som jag kan stående.
 
Senast ändrad:
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Nej, jag är från andra änden av öa.

Hammaro_eniro.png
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
jag gillar Bergslagen, fint och kuperat, mycket sjöar, cyklat en hel del i Lindesbergs trakten.
Jag var i Småland (Virserum) i somras det var kanon och lite bilar, finns skapliga backar där oxå.
20210721_180036.jpg

En favorit som är superfin men kort ,ca 3 mil är runt Nordingrå (Höga Kusten), starta vid kyrkan.
20200801_132901.jpg
 
Senast ändrad:
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
jag gillar Bergslagen, fint och kuperat, mycket sjöar, cyklat en hel del i Lindesbergs trakten.
Jag var i Småland (Virserum) i somras det var kanon och lite bilar, finns skapliga backar där oxå.

En favorit som är superfin men kort ,ca 3 mil är runt Nordingrå (Höga Kusten), starta vid kyrkan.
Stravalänk, eller ngn annan form av GPX, tack.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Snackar man svenska motlut, så finns ju i norr Gällivare/Dundret: 5,3 km snitt 7% (max 15-20% men sista biten flackar ut) och Arjeplog/Gáldesbuovdda 3,45 km snitt 9%. På grus finns sen ytterligare några ganska bitiga.

Annars finns väl mer spännande asfaltcykling i landet än här uppe. Gillar själv norra Skåne och Roslagen. Fina grusvägar med väldigt lite trafik däremot, det finns det massor av i norra delen.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Runt Rydaholm (Värnamo) finns fina lågtrafikerade landsvägar (bara man undviker vägen mellan Växjö-Värnamo). Mest utländska turister dvs få husvagnar (även om husbilarna naturligtvis hittat dit en del). Jag tycker den småländska glesbygden är mysig…
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Billingen? Never heard of it mate. Halland är bäst. ?

Jag tycker att frågan, som Carl Bildt skulle ha sagt, är fel ställd. Kanske ska man fråga efter bra ställen istället? Alla har ju olika saker de letar efter. Det finns inget som är bäst. Jag gillar Ydre. Backigt men vackert.

Skulle jag välja ett ställe att cykla på skulle jag välja Halland, där jag bor. Som ett Sverige i miniatyr. Rör mig helst inte för långt från saltvattnet. Vill kunna bada i samband med cykling, om jag ska hålla på att trampa i flera dagar.
Just Ydre så är en grushoj mer värt tycker jag. Finns så enormt mycket fin, kuperad grusväg i kommunen. De små asfaltsvägarna övergår rätt så ofta till grusväg, så då är det trevligt med en grushoj. De ”stora” asfaltsvägarna genom området är väl inte kanonskoj att trampa på. Ofta tung trafik och en hel del med ganska så tung gasfot, speciellt den från Tranås genom Hestra till Österbymo.
Sedan så finns det en del guldkorn till asfaltsavsnitt i kommunen.
En riktig favorit är om man tar sig från Rydsnäs via 134 och svänger upp på 551 och trampar till avtagsvägen till Bockamålen och över till Asby.
Från Asby kan man köra mot Marek och där fortsätta mot Tullerum.
Österbymo - Svinhult - Ingatorp är lite lattjo också om man gillar att krypa ihop utförs.
 
Senast ändrad:
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Runt Alunda, Uppsala finns det en hel del trevlig landsvägscykling.
Små vägar med bra asfalt. Gillar de småkuperade delarna, där terrängen är lite böljande och småkrokiga vägar. Tycker den terrängen lockar till att hålla farten uppe, trampar gärna på lite extra ”uppförs” för att få med sig farten över krönet.
Ett trevligt parti är t.ex. från Haberga mot Ingvasta och över mot Dyvlinge.
 
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
I Siljanstrakten så gillar jag att cykla upp från Utby eller Rättvik mot Söderås på valfri liten väg, genvägen över Bäck är alltid trevlig med sina sluttande sidor och bäcken som rinner bredvid.
Från Söderås fortsätta på gamla landsvägen till Mårtanberg (på sina ställen riktigt dålig asfalt, men noll trafik), korsa riksvägen mot Getsarvet, tillbaka ut på riksvägen några hundra meter för att svänga mot Risholn, norr Lindberg, Risa, Torrberg, Lima och ut på Sågmyravägen mot Hälla och svänga av förbi Rönnäs.
Svänga vänster i Helgnäs och köra över Rexbo förbi Valsan ner till Smedsbo.

IMG_0208.jpeg
 
Senast ändrad:
Bästa landsvägscyklingen i Sverige?
Just Ydre så är en grushoj mer värt tycker jag. Finns så enormt mycket fin, kuperad grusväg i kommunen. De små asfaltsvägarna övergår rätt så ofta till grusväg, så då är det trevligt med en grushoj. De ”stora” asfaltsvägarna genom området är väl inte kanonskoj att trampa på. Ofta tung trafik och en hel del med ganska så tung gasfot, speciellt den från Tranås genom Hestra till Österbymo.
Sedan så finns det en del guldkorn till asfaltsavsnitt i kommunen.
En riktig favorit är om man tar sig från Rydsnäs via 134 och svänger upp på 551 och trampar till avtagsvägen till Bockamålen och över till Asby.
Från Asby kan man köra mot Marek och där fortsätta mot Tullerum.
Österbymo - Svinhult - Ingatorp är lite lattjo också om man gillar att krypa ihop utförs.
Rydsnäs är ju något slags grusvägscentrum. Många fina vägar runtomkring där.
 
Tillbaka
Topp