Hann med en ytterligare en lite längre tur innan det var dags för att åka hem igen och denna måste vara en mina favoritrundor på Gran Canaria. Körde denna runda första gången när jag var här senast, i februari och då fick Paul D, Gunter och Ane agera vägvisare. Rutten startar i Maspalomas och går sedan via San Bartolome, Tejeda, Cruz de Tejeda, San Matteo och hem via Telde, Ingenio, Vecindario och Maspalomas. Enligt Google Maps är den 15,7 mil och innehåller ett inte alltför pjåkigt antal höjdmeter.
Edit: Ser nu att rutten på kartan inte stämmer 100% med den jag körde men orkar ute göra om.
Alltid skönt att komma iväg tidigt på morgonen. Det är något särkilt när man ser solen lysa upp bergen på avstånd. En annan fördel med cykla i iväg hemifrån tidigt är ju att man inte riskerar att känna sig kokt redan under de första stigningarna. Hade också tur med med vädret. Temperaturen var lägre än tidigare dagar, inte mycket vind och det var tidvis lite molnigt senare under dagen.
Kände tidigt att jag hade hyfsade ben och att distansen inte skulle bli några större problem. Hade en cyklist cirka 50 meter bakom hela vägen från San Fernando och ända till San Barolome och fick här och var trycka på lite extra för att han inte skulle komma ikapp. Det var den enda cyklist jag såg tills de sista milen på hemvägen.
Var egentligen sugen på att äta pasta hos Antonio i Tejeda (som förra gången jag körde rutten). Antonio spelade den late receptionisten den första Sällskapsresanfilmen och har sedan länge drivit restaurangen La Perdiz i Tejeda. Men jag vågade inte chansa på att det var i öppet under rådande omständigheter. Så istället blev det en rejäl macka med Serranoskinka och getost och ett bakverk med "crema" och nötter på torget i San Bartolome. Lite trist att behöva dela bakverket med två förbannat envisa getingar dock.
Sedan rullade jag vidare, blev en del klättring upp till Cruz Grande och fram till avfarten mot Roque Bentaiga innan den något skakiga utförslöpan ner till Tejeda. Där träffade jag också den spanske cyklist som jag haft i släptåg upp till San Bartolome och vi snackade lite vägval.
Och som jag misstänkte hade Antonio tillfälligt stängt sin restaurang La Perdiz i Tejeda.
Tejeda och Roque Bentaiga i bakgrunden.
Ett par kilometer norr om Tejeda valdes väg 608 mot La Culata då jag tycker den är trevligare än huvudvägen mot Cruz de Tejeda och är en av mina absoluta favoritklättringar på ön. Lagom brant och påminner lite om en allé med gröna träd som som följer sluttningen. Men det blev denna gång lite av en besvikelse. Landskapet var väldigt "torrt" och det verkar som att det hade brunnit i området rätt nyligen också.
Bild från i våras på väg 608 då det förelåg relativt kraftig Calima.
Vid Cruz de Tejeda var lejonparten av klättringen avklarad och det firades med färskpressad apelsinjuice och cola. Landsskapsbilder blev det ont om denna dag, framförallt på grund av att jag glömt ladda mobilen och ville spara på batterier då jag var osäker (helt obefogat skulle det visa sig) på vägen hem från Telde.
Fika numero dos intogs i Cruz de Tejeda.
Denna tok mötte jag när jag var på väg upp till Cruz de Tejeda. Skateboard, tittande på mobil, backpackerrygga och munskydd.
Efter Cruz de Tejeda är det en vacker utförskörning mot San Matteo. Mycket grönare och mer växtlighet här. Här har man också lite olika valmöjligheter vad gäller vägval. Jag tog den något längre vägen som går förbi Arinez och Utiaca. I San Matteo tar sedan klättringen vid igen. Varken särskilt långt eller brant men väldigt fint och kände mig fortsatt stark. Därpå går det åter utför ner till Telde och östkusten på böljande fina vägar. Vägarna här är också lite mer trafikerade då byarna breder ut sig ända upp mot Las Palmas. I Aguimes hade tröttheten ändå börjat komma ikapp, men sista biten hem till Maspalomas rullade ändå på ganska lätt.
www.svd.se
