Alla lär sig cykla, förr eller senare.
Det är inget märkvärdigt.
Men när men ser det hända; alltså just precis den där sekunden när dom små glinen för första gången bara flyter iväg som den självklaraste sak i värden, ja - då fattar man att det är en mäktigt kvantsprång, kanske det mäktigaste man någonsin gör.
Här en några dagar gamal bild där vi ser "henlin":s dotter trampa iväg på sin första egna tur utan stödhjul. (Min son springer framför och kommer med mycket hjälpsamma tillrop av typen: "Kör as-snabbt!", "Prova att slira!" och "Nu vill jag faktiskt ha tillbaka min cykel ...")
/jonas