Antar att det är fram? Så vad kör ni bak?Har för mig jag körde 0.65 fram o 0.85 bar bak när jag körde helstelt i Hellas för några år sedan.
en kul spekulation. men det bygger ju på att känslan av hårdhet och studsighet i däcket är avhängigt av yttertrycket, men eftersom trycket inne i det slutna däcket är vad det är, är jag inte säker på att det skulle kännas sas direkt proportionellt hårdare under det att man t ex lyfte det till rymden. kör man väldigt lågt tryck bör det bli en tydligare skillnad?
Trycket inne i däcket påverkas inte (nämnvärt) av trycket utanför eftersom däcket inte är (nämnvärt) töjbart.
8 psi fram och 12 bak, med 2,6" fram och bak på fälgar med 35 mm innerbredd. Inga däckinlägg även om behovet är nära rätt ofta. Hoppa eller droppa är om det alls förekommer så lågt att genomslagsrisken är betydligt mindre än när man cyklar genom en stenkista.
www.bike-magazin.de
Eftersom dom inte har en noggrannetsspecifikation så kan det vara hur som helst. Att en mätare visar 0.2 bar för lite betyder inte att nästa gör det.Här är en, gammal, test av några:
Topeak Smart Gauge D2, som jag antar är den som Makten använder, visar 0.2 bar för låg tryck vid låg tryck. Så då skulle makten köra med 0.75 bar fram isf 0.55 bar.
4 Messgeräte für den richtigen Reifendruck
Der richtige Luftdruck in Mountainbike-Reifen entscheidet über Grip, Durchschlagschutz und Traktion. Luftdruckmesser helfen beim exakten Einstellen. Wir haben vier Modelle auf Genauigkeit getestet.
Gamla SKS Airchecker get alltid 0.15 bar för låg tryck. Men jag tror att jag har läst att nya versionen, som jag använder, ger mindre fel. Men hittar ingenting om det just nu, förutom en recension på Bike24 från en fatbiker som har mättat med en kalibrerad testvertyg och som säger att noggrannheten är "mycket bra".
Absoluttrycket i däcket lär väl inte påverkas nämnvärt, men ändras atmosfärstrycket så ändras differenstrycket mellan atmosfär och däck. Alltså blir däcket hårdare eller mjukare beroende på atmosfärstrycket, även om absoluttrycket inuti är konstant. Men huruvida det märks på väg nedför ett berg är en annan femma.
Hmmm, kanske det! Borde i så fall ha större betydelse ju lägre tryck man kör. Intressant fysikaliskt problem att klura på om inte annat. :-)
litar inte heller på den; inkonsekventa och konstigt låga värden.
Varför tror du däcket blir mjukt när din mätare visar 0 psi? I själva verket är ju trycket 14,5 psi inuti däcket, alltså en atmosfär. Det blir ju inte vakuum när du tömmer det, utan det blir atmosfärtryck.
Jag förstår inte din poäng. Mätaren visar övertrycket, ja. Men inte relativt det som är runtom utan relativt normalt lufttryck; 1 atmosfär. Varför skulle trycket i däcket ändras för att trycket utanför gör det, så länge det inte överstiger trycket inne i däcket? Däcket är som sagt i princip ej tänjbart (så lite att det inte bör ha någon betydelse). Vore det tänjbart hade det varit en helt annan femma. Bevisas lätt genom att mäta däckets storlek vid 1 och 2 bar (övertryck jämfört med 1 atmosfär). Skillnaden är försumbar.
Precis. Absoluttrycket lär inte påverkas nämnvärt. Möjligen litegrann eftersom däcket antagligen kan töjas en gnutta.
Tänker du pga casingens styvhet? Är inte säker på att jag förstår ditt resonemang.
Nej, på grund av casingens oförmåga att töja sig. Men jag blir helt slut i huvudet av att försöka lista ut om jag tänker rätt eller inte. ? Hade en fin teori som kollapsade när jag insåg att när man trycker på en punkt på däcket så är det inte bara trycket innanför just den punkten man måste övervinna, utan man drar i resten av stommen så att däcket tillåts bukta inåt. Alltså beror skiten även på däckets tvärsnittsarea och det blev superkrångligt. ? Det vet ju alla att ett stort däck känns mycket hårdare än en smalt däck om båda är lika hårt pumpade, vilket beror på just detta. Större tvärsnittsarea = högre dragspänning i stommen vid ett givet tryck.
Det låter logiskt, ja. Frågan är vad som händer när det är större skillnad än 0 i initialt tryck. Du måste övervinna kraften som trycket i däcket utövar på stommen för att deformera det inåt. Till din hjälp har du förvisso trycket utanför, men detta tryck "drar" inte i stommens yta åt alla håll och kanter, som trycket innanför gör. Det hade varit betydligt enklare om man bara tittade på en plan yta med olika tryck på respektive sida. Men nu har vi istället en ickeelastisk väv som är böjlig men som inte kan sträckas (nämnvärt).
Den här kanalen är något av det bästa som klämts fram på youtube. Jag hoppas och tror att den inspirerar många unga till allmän nyfikenhet på fysik och matematik.
Ja, precis vad jag försöker säga. Det är övertrycket vi känner och mäter. Eller differenstrycket mellan insida och utsida.
Ja stommen sträcks ju i och med övertrycket, och trycker man på en punkt måste man ju dels motverka kraften ifrån trycket och även då antagligen kraften som den sträckta stommen orsakar. Vad det nu blir. Men här slår man knut på hjärnan och kapaciteten räcker inte riktigt till känns det som.
Trycket utanför beter sig som trycket innanför, det fördelas jämnt över hela däcket. Det som händer är ju att trycket inuti som orsakar drag i stommen motverkas av trycket utifrån, som på exakt samma sätt orsakar en en motkraft utifrån. Trycket inne "drar" jämnt och fint i stommen, trycket ute "trycker" jämnt och fint i stommen. Se det som en plan yta som är böjd
.
Där sa du nåt. Så är det nog, och då blev det åtminstone lite mindre superkomplicerat. ?Ja stommen sträcks ju i och med övertrycket, och trycker man på en punkt måste man ju dels motverka kraften ifrån trycket och även då antagligen kraften som den sträckta stommen orsakar. Vad det nu blir. Men här slår man knut på hjärnan och kapaciteten räcker inte riktigt till känns det som.
Trycket utanför beter sig som trycket innanför, det fördelas jämnt över hela däcket. Det som händer är ju att trycket inuti som orsakar drag i stommen motverkas av trycket utifrån, som på exakt samma sätt orsakar en en motkraft utifrån. Trycket inne "drar" jämnt och fint i stommen, trycket ute "trycker" jämnt och fint i stommen. Se det som en plan yta som är böjd
60TPI innebär färre men grövre trådar i stommen, vilket ger plats för mer utfyllnad av gummi emellan. Det borde alltså generellt vara mer väldämpat men också tyngre och förmodligen stadigare. Sen tillkommer eventuella andra förstärkningar såsom EXO och EXO+ som agerar ytterligare förstyvning och kanske ökar dämpningen.
Rekon är ju lätt och i 2,8” skiljer endast 30g mellan 60tpi och 120tpi men det kanske då samtidigt betyder att det inte skiljer så mycket i dämpning. Dissektor 2,6” i 60tpi verkar ju vara bra och kanske får bli nästa däck istället. Får nog sova på saken tills i vår ändå, just nu rullar den på dubb.
Thaťs what we do here!!
Hur gör man det okomplicerat då? För mig är däcken det viktigaste på hela cykeln. Ändå är det smått omöjligt att läsa sig till hur ett däck känns. Man måste prova och till synes likvärdiga däck kan kännas helt olika.
Om du menar EXO+ så är jag så nöjd med vanliga EXO. ? Har ett DHF 2,6" EXO+ fram på HT:n och det är klart mindre dämpat än de mindre EXO-däcken (2,3-2,5"). Men om man ändrar till 60 TPI så lär det bli tyngre, och det är tungt nog redan. ?
Maxxis hemsida är uppdaterad med de nya däcken. Kollade DHF i 2,5” och 2,6” och det står exakt samma vikt som gamla, 120 tpi versionen. Väl lika.
