jimmy.fuhr@live.se
Medlem
Diskussion: MTB för barn och unga på MX-banor?
Efter omstarten av diverse serier efter sommaruppehållet satte jag mig ner och funderade ett varv på om det inte skulle gå att göra många av landets olika cuper och serier för XC-tävlingar för barn och unga både enklare och lättare.
Jag har två ungar på sju och tio år, och de senaste fem åren har vi kört det mesta som går att köra på cykel. Det innefattar enduro, gravel, landsväg, BMX, downhill, XC och en hel del annat.
Vad är då problemet – och hur gör vi det bättre?
Just nu har jag framför allt funderat på XC-delen, efter en vecka med lite för många frågetecken kring olika tävlingar.
Vi har, som sagt, sett ganska många av landets XC-serier och cuper för barn och unga, och uppläggen påminner ofta väldigt mycket om varandra.
Det är olika ålderskategorier, en kortare bana som körs ett eller flera varv och möjligtvis en längre slinga för de äldre barnen. Ofta används den längre banan även för motionsklasserna för vuxna.
Problemen, från vår horisont, är ofta ungefär desamma:
Det här innebär ofta att barn och unga blir osäkra på vad de faktiskt ska göra, vart de ska köra och vilka de tävlar med eller mot.
Är ett annat upplägg ens tänkbart?
Min fundering, utifrån den här problematiken, är om man inte skulle kunna använda fler av landets MX-banor för att arrangera XC-tävlingar för framför allt barn och unga.
Inte för att ersätta traditionell XC.
Men som ett alternativ.
MX-banorna har redan mycket av det som arrangörer annars måste skapa från grunden:
Det behöver inte heller innebära att man bara skickar ut barnen på en vanlig MX-bana och hoppas på det bästa. Hopp, djupa spår och andra delar skulle naturligtvis kunna med enkla medel kunna anpassas för cykel. Med några enkla förändringar borde det gå att skapa banor med kurvor, gupp, nivåskillnader och tekniska partier som fungerar bra för MTB.
Men det finns naturligtvis nackdelar
En MX-bana är inte automatiskt en bra XC-bana.
De är ofta bredare och flackare, och underlaget och kurvtypen kan göra banorna snabbare och mindre varierade än traditionella XC-banor.
Man tappar också en del av det som många av oss älskar med XC: de svepande stigarna, naturen och känslan av att faktiskt vara ute i skogen.
Sedan finns det naturligtvis frågor kring tillgänglighet, kostnader, slitage, försäkringar och hur olika anläggningar skulle kunna användas.
Men för barn och ungdomar är frågan kanske ändå värd att ställa:
Måste den perfekta XC-banan för barn och unga alltid vara den mest natursköna och ”riktiga” XC-banan?
Eller är det viktigare att den är rolig, trygg, överskådlig och enkel att arrangera så att vi får fler utövare som vågar tävla och fler arrangörer som mäktar med att arrangera tävlingar.
Om man dessutom tittar på utvecklingen internationellt, inte minst på stora mästerskap, går XC redan mot allt mer arenaliknande upplägg med byggda och tydliga banor som körs flera varv.
Jag säger inte att alla XC-tävlingar ska flyttas till MX-banor.
Men jag undrar om vi inte skulle kunna göra framför allt barn- och ungdomstävlingarna betydligt enklare för arrangörer, funktionärer, föräldrar och framför allt de unga cyklisterna genom att tänka lite annorlunda.
Vad tror ni?
Jag är naturligtvis inte den första personen att fundera på detta och det kanske finns någon här som redan har tänk i samma riktining och som sagt att bara byta plats för tävlingen löser inte problem som är listade ovan men om ett enlare upplägg för banam och tävlingsområdet kan frigöra tid från arrengören så kanske den tiden kan läggas på en del av ovanstående bekymmer. Samt att ett tydligt upplägg tack vare en överskådlig bana kanske kan få fler att vilja prova på att tävla?
Så, skulle MX-banor kunna vara ett bra komplement för XC-tävlingar för barn och unga?
Eller missar jag något helt uppenbart?
Jag har två ungar på sju och tio år, och de senaste fem åren har vi kört det mesta som går att köra på cykel. Det innefattar enduro, gravel, landsväg, BMX, downhill, XC och en hel del annat.
Vad är då problemet – och hur gör vi det bättre?
Just nu har jag framför allt funderat på XC-delen, efter en vecka med lite för många frågetecken kring olika tävlingar.
Vi har, som sagt, sett ganska många av landets XC-serier och cuper för barn och unga, och uppläggen påminner ofta väldigt mycket om varandra.
Det är olika ålderskategorier, en kortare bana som körs ett eller flera varv och möjligtvis en längre slinga för de äldre barnen. Ofta används den längre banan även för motionsklasserna för vuxna.
Problemen, från vår horisont, är ofta ungefär desamma:
- Information om tävlingen kommer sent.
- Den arrangerande föreningen ställs inför en lång rad utmaningar med funktionärer, bansträckning, tillstånd, logistik och annat.
- När man väl kommer till tävlingen stämmer informationen från inbjudan ibland dåligt överens med upplägget på plats.
- Bansträckningen kan vara en annan än den som presenterats.
- Loppet är längre eller kortare än vad som angavs.
- Åldersklasser ändras.
- Funktionärerna på plats har ibland väldigt lite information om vad som gäller.
- Förvirring uppstår kring vem som ska starta i vilken grupp, när starten går, vilken bana som ska köras och hur många varv som gäller.
Det här innebär ofta att barn och unga blir osäkra på vad de faktiskt ska göra, vart de ska köra och vilka de tävlar med eller mot.
Är ett annat upplägg ens tänkbart?
Min fundering, utifrån den här problematiken, är om man inte skulle kunna använda fler av landets MX-banor för att arrangera XC-tävlingar för framför allt barn och unga.
Inte för att ersätta traditionell XC.
Men som ett alternativ.
MX-banorna har redan mycket av det som arrangörer annars måste skapa från grunden:
- Befintliga banor och arenor.
- Många anläggningar runt om i landet.
- Enkel logistik till och från tävlingsområdet.
- Parkering.
- Toaletter, café och ibland duschar.
- Publikplatser.
- Tydligt avgränsade och överskådliga tävlingsområden.
- Mindre risk för att andra utövare plötsligt befinner sig på banan.
- Enklare möjligheter att tydligt märka upp bansträckningen.
- Föräldrar, ledare och publik kan följa större delar av loppet.
- Det blir enklare att snabbt komma fram om någon kraschar, får tekniska problem eller behöver hjälp.
Det behöver inte heller innebära att man bara skickar ut barnen på en vanlig MX-bana och hoppas på det bästa. Hopp, djupa spår och andra delar skulle naturligtvis kunna med enkla medel kunna anpassas för cykel. Med några enkla förändringar borde det gå att skapa banor med kurvor, gupp, nivåskillnader och tekniska partier som fungerar bra för MTB.
Men det finns naturligtvis nackdelar
En MX-bana är inte automatiskt en bra XC-bana.
De är ofta bredare och flackare, och underlaget och kurvtypen kan göra banorna snabbare och mindre varierade än traditionella XC-banor.
Man tappar också en del av det som många av oss älskar med XC: de svepande stigarna, naturen och känslan av att faktiskt vara ute i skogen.
Sedan finns det naturligtvis frågor kring tillgänglighet, kostnader, slitage, försäkringar och hur olika anläggningar skulle kunna användas.
Men för barn och ungdomar är frågan kanske ändå värd att ställa:
Måste den perfekta XC-banan för barn och unga alltid vara den mest natursköna och ”riktiga” XC-banan?
Eller är det viktigare att den är rolig, trygg, överskådlig och enkel att arrangera så att vi får fler utövare som vågar tävla och fler arrangörer som mäktar med att arrangera tävlingar.
Om man dessutom tittar på utvecklingen internationellt, inte minst på stora mästerskap, går XC redan mot allt mer arenaliknande upplägg med byggda och tydliga banor som körs flera varv.
Jag säger inte att alla XC-tävlingar ska flyttas till MX-banor.
Men jag undrar om vi inte skulle kunna göra framför allt barn- och ungdomstävlingarna betydligt enklare för arrangörer, funktionärer, föräldrar och framför allt de unga cyklisterna genom att tänka lite annorlunda.
Vad tror ni?
Jag är naturligtvis inte den första personen att fundera på detta och det kanske finns någon här som redan har tänk i samma riktining och som sagt att bara byta plats för tävlingen löser inte problem som är listade ovan men om ett enlare upplägg för banam och tävlingsområdet kan frigöra tid från arrengören så kanske den tiden kan läggas på en del av ovanstående bekymmer. Samt att ett tydligt upplägg tack vare en överskådlig bana kanske kan få fler att vilja prova på att tävla?
Så, skulle MX-banor kunna vara ett bra komplement för XC-tävlingar för barn och unga?
Eller missar jag något helt uppenbart?
