dubbdäck på hösten

  • Trådstartare Trådstartare Orv
  • Start datum Start datum
dubbdäck på hösten
Jag tror inte att någon sagt att skogsmaskinerna förstör skogen, däremot att de ger betyligt mer/större spår/skador i skogen än vad cykling gör.

Skogsmakiner förstör däremot ofta stigarna i skogen. Det kan vara helt omöjligt att hitta tillbaka till en stig efter att en avverkningsmaskin tagit sig fram.
 
dubbdäck på hösten
lemonad skrev:


> På den första stigen tror jag det hade fixat sig
> genom att dra den någon meter åt vänster så
> avrinningen hade funkat. Dessutom skulle den
> dragits "diagonalt" över hällen för att minska
> lutningen och därmed erosionen. Kanske med ett
> litet "nick" längs diagonalen så att avrinningen
> blir mer kontrollerad. Något så här kanske?
> (igen, jag är glad amatör och absolut ingen
> expert!)

Kanske? Men hällen är en del av en längsgående häll med en svacka på hitsidan. Det kan också hända, att du bara skulle flyttat surhålet åt vänster och att du ändå skulle tvingats spånga för att undvika fula spår. Dessutom skulle stigen luta om du drog den i en böj så där, eftersom det är klippa under, och här tror jag det är lite som med rötter. Det är bättre att komma rakt på än från sidan.

Erosion är knappast en faktor i Lunsen. Drar man en stig över en häll försvinner vegetation och humuslager. Så enkelt är det.

Men visst skulle man kunna dra stigen annorlunda. Då tror jag att man skulle dra om den helt och hållet så att man undvek svackan.
 
dubbdäck på hösten
FS skrev:
-------------------------------------------------------
> Och att gallra innebär att ta bort träd
> som står för nära varandra, dvs ge utrymme för
> kvarvarande träd att växa bättre. Gallra
> innebär inte att ta bort 50 träd av 100.

Ok, det jag menar är att man ska fälla selektivt, inte rubbet som man gör vid kalhyggen.

> Och de här med floran tycker jag du ska tänka
> efter, om du sänkte näsan lite och tittade ner i
> marken skulle du se att floran snabbt brer ut sig
> och får fotfäste på den ny "skövlade" jorden.
> Ett exempel är kantarellen som gärna sitter i
> mark där mäniskan på nått vis har rört om.

De kalhyggen jag har direkt erfarenhet av ligger i Berthåga, Nåsten och Lunsen utanför Uppsala. I samtliga fall har miljön förfulats, och naturupplevelsen och framkomligheten förstörts eller nedsatts.

> Så lägg ner snacket om att skogsmaskiner förstör skogen!!!.

Förstör är kanske för drastiskt. Men det är ingen tvekan om att skogsmaskinerna har en mycket stor inverkan. Jag är inte motståndare till skogsbruket. Det jag säger är att skogar nära tätort borde fredas från kalhyggen. Det betyder inte att jag är mot avverkning. Snarare skulle jag förorda att man avverkar selektivt.

Delar av Lunsen är naturskyddsområde med förbud att ens bryta en kvist. Detsamma gäller Nåsten. Men bara några hundra meter från naturskyddsområdena finns enorma kalhyggen. Som jag ser saken borde den som avverkar vara skyldig i) att bevara skogens karaktär av skog (lämna varannat träd el ngt motsvarande), och ii) att trygga framkomligheten efter avverkningen genom att rensa bråten från stigarna. Uppfylls dessa kriterier är jag positiv till skogsbruk även i områden nära stan.
 
dubbdäck på hösten
FS skrev:
-------------------------------------------------------
> Och de här med floran tycker jag du ska tänka
> efter, om du sänkte näsan lite och tittade ner i
> marken skulle du se att floran snabbt brer ut sig
> och får fotfäste på den ny "skövlade" jorden.
> Ett exempel är kantarellen som gärna sitter i
> mark där mäniskan på nått vis har rört om.

Nu är jag absolut ingen mykolog men jag vet i alla fall att fruktkropparna bara är en liten liten del av en mycket större organism. Därför känns, för mig, just kantareller som ett av de sämre exemplen i det här avseendet. Kantarellenmycel lever väl i symbios med (de förut existerande) träden? När man kalhuggit så blir förökning genom mycel inte längre en bra metod och svampen offrar istället en oproportionerlig mängd energi på att skjuta upp fruktkroppar i ett försök att förflytta sig en längre sträcka genom sporförökning. Skogsbränder är nog definitivt att föredra när det gäller svamp, det skadar inte alls lika mycket.

[strike]Därmed inte sagt att du inte kan ha rätt i övrigt.[/strike]

Edit: Nja, förresten, jag tar nog kantarellanalogin som ett tecken på att du inte har rätt i övrigt ;)
 
Senast redigerad av en moderator:
dubbdäck på hösten
Per skrev:
-------------------------------------------------------
> Dessutom skulle
> stigen luta om du drog den i en böj så där,
> eftersom det är klippa under, och här tror jag
> det är lite som med rötter. Det är bättre att
> komma rakt på än från sidan.

Kanske inte applicerbart i just det här fallet men ändå. Stigen skall faktiskt luta, det är en annan läxa jag lärt mig. Alltid 5% utåt, förutom i specialfall som berms och switchbacks där avrinningen hanteras på andra sätt. Fast som du säger, man skulle dragit den där sträckan på ett annat sätt helt enkelt. Det var dock roligare att spåna med utgångspunkt av det man såg på bilden :)
 
dubbdäck på hösten
lemonad skrev:
-------------------------------------------------------
> Det var dock roligare att spåna med utgångspunkt av det
> man såg på bilden :)

Jag förstår precis. Stigarna i Lunsen är inte dragna med beaktande av ekologiska värden. De flesta anlades med AMS-pengar på sjuttiotalet och skulle man ha anlagt dem idag skulle de nog delvis ha dragits annorlunda med tanke på humuslager, etc.

Just erosion är knappast en faktor runt Uppsala. Det är så platt att jorden inte rinner iväg. Det största problemet är alla surhål. När det är vått, blir vissa högt frekventerade stigar, söndergådda och sönderkörda. Ekologiskt tror jag inte det är någon större katastof men psykologiskt ser väldigt fult ut med massvis av hjulspår. Det borde jobbas med vissa stigar, nya spänger borde anläggas, etc. Men på det hela taget får man säga att kommunen är mkt MTB-vänlig. Ett tag var det mindre så, t ex i Nåsten anlade de spängerna med stora glipor mellan planken just för att försvåra cykling. I Lunsen är däremot alla nya spänger utmärkta konstruktioner, ingen riska att halka ned med hjul mellan planken.
 
dubbdäck på hösten
Brakastruten skrev:
-------------------------------------------------------
> Alltså, det där Lunsenområdet.. Vad är den
> verkliga bakgrunden? Hur kommer det sig att så
> uppvuxen barrskog står halvdränkt i vatten? Hur
> långa perioder?

Kommunen har inrättat ett naturreservat och i reservatsbildningen ingick att man skulle återställa våtmarker. Det har man gjort genom att blockera utflödet från de utdikningar som har gjorts i skogen tidigare. Till följd därav har vissa områden som tidigare var torra, läs utdikade, ställts under vatten.

På det hela taget måste man säga, även om jag uttryckte mig lite syrligt, att kommunen har gjort ett strålande jobb. De nya våtmarkerna har spångats med utomordentligt väl byggda spänger. De är faktiskt så välbyggda att man ibland längtar efter de gamla som var betydligt mer tekniskt krävande.

Lunsenled2d.JPG


Gammal spång

Lunsenled8a.JPG


Ny spång
 
dubbdäck på hösten
Ok, då får vi hoppas att det funkar!
Trevligt när de försöker.. Såg ju mer katastrofartat ut på första fotot. :-)

Lite OT:
Vi har ett område här utanför Umeå (Lerfallet), som rasat p.g.a. peristaltiskt vatten, dvs. underjordiskt vatten trycks uppåt, delvis beronede av jordlagrens kornstorlek och olika tyngd. På 50-talet anlade man betesmark där, så nu mera har marken spolats bort! Kvar är lite svart pinnskog a´la rysslands testområden, med taggråden djupt in i stammarna, och små bubblante lerkratrar med små lerkoner uppochnervända i kraterhålen! Som att gå på härdande spackel.
Fastnar man, behövs det kompisar att dra upp en igen!
Tyvär, har jag inget foto på detta månlandskap.. Men nästa år kanske!
 
dubbdäck på hösten
jonzén (fd burner) skrev:
-------------------------------------------------------
> per: vet du vad som händer om man tar ner
> varannat träd och det sen blir mycket vind?

dom kan inte luta sig mot varandra när de blåser och ramlar i kull ;)

> kalhyggen är bra för den biologiska mångfalden för att de gynnar djur
> och växter som annars bara brukar finnas på områden där skogen brunnit.

Jag visste att skogsbränder är bra för skogen, för mångfalden, däremot visste jag inte att kalhyggen är bra för den. Har aldrig tänkt i de banorna, inte minst för att kalhyggen brukar föregå en utpräglad monokultur, en granplantage.

I USA är det faktiskt ganska vanligt att man låter skogsbränder brinna under kontrollerade former just för förnyelsens skull. Var i Jackson i somras nordost om stan brann det till den grad att man fick tårar i ögonen av röken fastän branden var flera svenska mil bort.
 
dubbdäck på hösten
jonzén (fd burner) skrev:
-------------------------------------------------------
> per: ungefär så. när det blir färre träd blir
> det mindre som stoppar vinden och varje enskilt
> träd får mer vind på sig än de är vana vid.
> då kollapsar rotsystemet och träden faller.

Träd är också konfronterade med ett Fångens dilemma (precis som cyklisterna inför valet att använda dubbdäck). Kollektivt skulle varje träd tjäna på att alla andra var kortare - mindre resurser behövde användas för att bilda material till en lång stam, transportera näringsämnen till en krona högt upp etc... Den ensidiga fördelen att växa lite högre än andra medför dock att alla träd växer mot ett suboptimalt maximum. The Tradegy of the Commons är ett annat uttryck för samma sak. How bad, how sad ...
 
dubbdäck på hösten
Ja, eller som att bestämma sig för att splitta notan när man är ett antal ute och äter middag. Eftersom alla vet att kostnaden delas, tenderar var och en ta lite dyrare rätt än vad som är optimalt för plånboken för att inte drabbas av att betala extra för andra och själv dra en nitlott. Alltså går var och från midagen med ett för plånboken suboptmalt utfall. Diners Dilemma.
 

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp