Första ½långa turen med SPD...

Stefan_Nhn

Ny medlem
Första ½långa turen med SPD...
...blev ca 2 mil med ett antal stopp för att träna på att komma ur pedalerna. ENDAST EN (1) VURPA blev det vid en av testerna :D Stannade liite för tidigt innan jag hann få föttrna ur pedalerna. Hade det funnits någon skogshuggare i närheten så hade man väl hört honom skrika "TIIIMMEER" :D Första tanken när jag vurpade var hur många som såg mig vurpa!?!?!? Sedan upp fort och trampa vidare som om inget hänt.
Efter vurpan så blev man väl kanske lite överdrivet försiktig och vred ur i GOD tid innan man stannade.
Körde endast asfalt, grusväg och lite mjuk sand vid denna premiärtur. Dock räknar jag att det kommer bli fler vurpor (skvalra inte för min sambo bara).
Hur gick det för er vid premiären med SPD?

Sedan en liten fråga angående rundtramp. Jag rundtrampar (så gott det nu går) endast när jag sitter, men undrar om det går att rundtrampa stående också? Tänkte främst då i lite brantare uppförsbackar där man måste/bör stå upp för att behålla farten.
 
Första ½långa turen med SPD...
Jepp jag vurpade:)i ..............pannrummet.Tränade på hantera klossarna i i vintras när jag sneglade på min cykel (första racern) Då var jag bara tvungen att sitta upp och testa (varje kväll) En kväll välte jag med ett brak svårt att balansera en stillastående cykel samt klicka i och ur.Trampa! ja det fick jag göra baklänges
sen har jag inte ännu vurpat i verkligheten utanför källaren alltså.Det är skitskoj att cykla!
hälsn jonas 35 år.
(obs det är killen i berättelsen som har skrivit inlägget)
 
Första ½långa turen med SPD...
Ja, vi har väl alla (?) gjort någon spd-vurpa när vi var nya på det hela...
Jag cyklade uppför en stig som blev brantare och brantare, till slut tog farten slut och jag misslyckades kapitalt med att ta mig lös. Jag rasar åt sidan och fortsätter rulla så att jag till slut ligger på rygg, med cykeln rakt upp i luften (fortfarande fastklickad). När jag tagit mig upp ser jag att det står en häst med en flicka på ca 10 meter bort. Ridå!
 
Första ½långa turen med SPD...
Första gången övade jag i hallen, jag trampade i och ur och snurrade runt en bra stund. Sedan tänkte jag att nu kan jag det här och försökte kliva av, och glömde givetevis att klicka ur. Jag stöp som en fura i hallen.
 
Första ½långa turen med SPD...
När jag precis hade börjat med skor så gjorde jag ett stort misstag när jag försökte att stå lite nonchalant med ena skon fastklickad. Det hela slutade med att jag helt enkelt glömde bort att jag satt fast med den ena foten så när jag skulle använda den så satt den fast och jag välte rakt in i en buske.
Nu står jag med båda fötterna på marken! :P
 
Första ½långa turen med SPD...
Förstår inte hur ni lyckas (eller jo, jag förstår, ni har för hårt inställda pedaler). Har faktiskt aldrig ramlat pga SPD.
 
Första ½långa turen med SPD...
Hehe, jag gjorde min första spd-vurpa inne i Stockholm när jag hade fått pedalerna monterade på verkstad för några år sedan. Jag trodde inte att det var några problem så jag satte helt enkelt igång att cykla utan att veta hur man skulle göra (knappt) för att komma ur. När jag närmade mig ett rödlyse märkte jag att det inte gick att ställa ner foten i gatan. Följaktligen tappade jag alltså balansen....mot cyklisten som stod bredvid. Han förstod ganska fort vad det var frågan om och stöttade upp mig. Då fick jag ur foten. Sedan övade jag några gånger och efter ett tag började jag fatta hur man skulle göra.
 
Första ½långa turen med SPD...
Jag gjorde en SPD-vurpa idag och då har jag kört med SPD i snart 3 år och innan det med gamla goa clips.
 
Första ½långa turen med SPD...
min första spd tur var 500 meter på asfalt för att känna lite hur det kändes, jag klickade i och ur två gånger. sedan körde jag 2 mil i skogen utan att ramla! däremot ramlade jag i förrgår alla gånger fick vänster knä ta smällen. det gjorde ont., hehe
 
Första ½långa turen med SPD...
Jag har SPD-fallit två gånger, båda gångerna med publik. Första gången på väg hem från cykloteket, vid ett rödljus på fridhemsplan i stockholm. Andra gången var en dag senare på slottsbacken (man stannar snabbt när det är uppför) framför en vältalig publik av tyska turister samt min mor.
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
Min första SPD-vurpa blev aldrig av... Hade kommit ca 1km när vi stannade för att hälsa på min kompis sambo som kom gående. Jag klickade ur vänstern i god tid, när jag stannade föll cykeln åt höger... men innan jag fattade vad som hänt stod jag med höger fot på marken. Senare samma kväll blev det ett halvdussin SPD-vurpor (i skogen, låg fart, "vägrade ut mig" inför hinder, stannade, föll omkull)

/ Jonas
 
Första ½långa turen med SPD...
Jo i början blev det några mindre vurpor, främst i uppförsbackar när farten tar slut och balansen felar då faller man fort i sidled.

Har även varit sååå nära att göra det vid ett rödljus, men hann precis få tag i stolpen och klarade mig med ett nödrop, turligt nog för där var det publik så bara spela oberörd och låtsas att det var meningen att stå och luta (ca 45 gr vinkel) mot stolpen sen trampa iväg fort när det blev grönt.

Jag var iaf snabbast i starten vid det rödljuset ;-)

Kör fortfarande med pedalerna väldigt löst ställda för att minimera risken för SPD vurpor, och ännu har dem aldrig klickat ur oavsiktligt så jag behåller nuvarande inställning.


Bosse
 
Första ½långa turen med SPD...
Ingen SPD-vurpa här inte! Lite extra försiktig första vändan, men sen dess har jag blivit kaxigare på hojen med SPD än utan... :)

Känns mycket bättre att sitta fast i cykeln än hela tiden halka av och sådär. Nackdelen är att man efter att ha börjat rundtrampa börjar utnyttja detta i stan när man spurtar iväg snabbast vid trafikljus... Det kan göra jäkligt ont när pedalen släpper om man råkar vrida foten lite. Dessutom ser man väl helt idiot ut när man halkar av pedalerna på det sättet... Men det räknas väl inte som SPD vurpa? Brukar inte ens stanna pga det fenomenet. Bara att hålla god min trots att det gör on lite överallt och fortsätta som om inget hade hänt. :D
 
Första ½långa turen med SPD...
Min första SPD-vurpa var när jag tränat att klickar ur o några gånger hemma på gräsmattan o kände mig mogen för en runda på mågra mil, stannar vid en stopplikt efter ca 15 km o klickar ur ena foten o står kaxigt med högerfoten fast i pedalen, börjar tippat åt höger o har då totalt glömt bort att jag sitter fast o dråsar i backen med ett brak. Det bästa av allt var att det stodn en bil vid stopplikten också o hela familjen "svensson" rusade ut o undrade hur det hade gått.. ja om man kunnat sjunka genom jorden så hade jag definitivt gjort det då..
 
Första ½långa turen med SPD...
Min första lite längre skogsrunda med SPD-pedaler innehöll ett oräkneligt antal SPD-vurpor. Jag var nära att ge upp. Den vurpa som fick störst konsekvenser var på en färist. Jag klickade ur i god tid, körde fram och upp lite på färisten för att därefter sätta i fötterna för att "gå över" färisten med cykeln "mellan benen". Färisten var något hög och brant (ni som cyklar i Genarp känner till att vissa av färistarna borta i Risen är lite besvärliga...) och gles mellan spjälorna. Nåväl, ovan som jag var, hade jag lyckats klicka i fötterna igen så när jag skulle sätta i fötterna så, tja, vurpade jag. Cykeln for iväg någon meter åt ett håll och jag åt andra hållet. Bakväxelörat blev alldeles snett, största klingan blev som ett taco-skal samt ett antal hack i det ena innerbenet på framgaffeln, själv klarade jag mig ganska oskadd (vad jag kommer ihåg).

Efter premiärturen var jag noggrannare med att verkligen klicka ur i tid och sen dess har det nog inte blivit så många SPD-vurpor. Det som irriterar mig är att när det är riktigt stökigt eller riktigt brant vill man ju gärna vara iklickad för då har man bäst styrka och man riskerar inte att halka av, samtidigt är det då man är mest benägen att klicka ur i förebyggande syfte. Fast jag märker att ju bättre man blir, ju svårare saker klarar man iklickad. Nu väntar jag förstås bara på att göra den där hiskeliga vurpan som händer när jag ska göra något riktigt svårt och missbedömer när/om jag ska klicka ur...

Hur som helst, nu skulle jag inte vilja köra utan SPD, de är helt oumbärliga.
 
Första ½långa turen med SPD...
Yep man vurpar fint i början ;) Först tränade jag i Linköpings trädgårdsförening mitt i smeten på gräsplan.... det gick ju fint. Man "klicka" ur i god tid. Sedan drog jag iväg till en polare och hans sambo.... plötsligt när man skulle stanna framför dem så var det INTE i god tid. Man föll pladask och dom titta på en som om man vore helt borta!

Nerifrån sa jag... tjena! jag har nya pedaler... och sen ett aj.. och lite stön.

Vurpa nummer två var värst... jag klickar ur vänster pedal och stannar cykeln. Sätter ner vänster fot och sitter fortfarande fast med högern i "startläge" Tjejerna runt Linköpings å började lätta på övre plagg så efter mycket tittande så blev jag trött i vänster ben och skulle sätta ner höger.... paniken slog ut och jag kunde inte klicka ur pedalen... än en gång pladask ner i asfalten. Tjejerna titta bort när jag genast reste mig upp.... Så nuförtiden så klickar jag ur skorna och vilar bägge benen direkt ;)

Ja, SPD skor är underbara att rundtrampa i stökig terräng.. det bara mal på! ;) Känns som att trycka in 4x4 när man drar med sig pedalerna... och kämpar sig upp!

Lycka till! Man lär sig med tiden... hehe

PS. När man plötsligt slungas framåt av en sten/rot som sätter stopp... så brukar fötterna vridas ut "automatiskt" och det tycker jag är underbar känsla... att stå där med benen i backen! Men se till att hålla emot med armarna tills du fått ner benen ;) DS.
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
Min första SPD-vurpa kom efter att jag lyckats överleva mitt första riktiga pass med nya cykeln och SPD.

Hemma igen vid huset, nöjd över hur bra SPD funkat och att jag inte ramlat nån enda gång, trampar jag på lite extra de sista metrarna och testar hur snabbt jag kan stanna framför porten. Bromsarna tar fint och jag stannar snabbt. Men såklart har jag glömt att klicka ur! Står och panikvrider och sliter med fötterna i nån tiondels sekund innan gravitationen tycker att nu får det vara nog och kastar mig i backen. Skrammlet får grannarna att undra vad som pågår och titta ut. Jag försöker spela oberörd och springer snabbt in i huset och upp till lägenheten... :)
 
Första ½långa turen med SPD...
Muerto skrev:
-------------------------------------------------------
> Ingen SPD-vurpa här inte! Lite extra försiktig
> första vändan, men sen dess har jag blivit
> kaxigare på hojen med SPD än utan... :)
>
> Känns mycket bättre att sitta fast i cykeln än
> hela tiden halka av och sådär. Nackdelen är att
> man efter att ha börjat rundtrampa börjar utnyttja
> detta i stan när man spurtar iväg snabbast vid
> trafikljus... Det kan göra jäkligt ont när pedalen
> släpper om man råkar vrida foten lite. Dessutom
> ser man väl helt idiot ut när man halkar av
> pedalerna på det sättet... Men det räknas väl inte
> som SPD vurpa? Brukar inte ens stanna pga det
> fenomenet. Bara att hålla god min trots att det
> gör on lite överallt och fortsätta som om inget
> hade hänt. :D
>
> --------
> Wanted: 50 girls for stripping machine operators
> in factory. We do not tear your clothing with
> machinery. We do it carefully by hand.


Känner igen det där! ;)
 
Första ½långa turen med SPD...
Vad skönt att läsa dessa historier om SPD vurpor.

Har hittils bara ramlat i stan. Nya cykeln, nya hjälmen, sjukt bra låt i lurarna. Ska cykla upp för världens minsta trottoarkant från sidan, får inget fäste what so ever och glider och faller åt höger i mindre än 3kmh. Båda fötterna sitter fast. Mitt på Avenyn.

Jag slår i knät och får styret på armen vilket ger mig ett av de fulaste blåmärkena jag haft och slår i nerven på knät.

Naturligtvis stannar den troligen tyska turisten som cyklar på något rostigt åbäke och frågar om det gick bra. Klart det gick bra... jag ska bara gömma mig lite och slicka såret jag fick i självkänslan.

I skogen är det ändå okej att ramla. Asfalt går fetbort om man inte gör något som skulle kunna blivit jävligt coolt.


Shick - Jag kan cykla. Egentligen.
 
Första ½långa turen med SPD...
Jag var nog lite övermodig när jag skulle "köra in spd:erna". Drog ut till Västerhaninge och körde skogsstigar vid Hahnvedens ip. Lite för tekniska för att lära sig köra med spd kanske, men jag kom hem helskinnad trots ett otal omkullkörningar.
Denna premiär tur kommer jag aldrig att glömma!

Jag var vansinnigt arg på mig själv för att jag ramlade så mycket så jag låg och svor i blåbärsriset efter ytterligare en vurpa, när en äldre man kom förbi och undrade om det inte var bättre att INTE sitta fast i pedalerna vid skogskörning.

Ja, vad svarar man då???
Men nu går det bättre, även om det fortfarande blir några vurpor...
 
Första ½långa turen med SPD...
Hmmm, det verkar ofrånkomligt att man kommer att få blåmärken från cykling även i framtiden!!!

Enda skavankerna jag känner av från gårdagens vurpa är lite ömmande i triceps- och axelmusklerna. Annars så klarade utan stukningar, blåmärken och skrapsår.
 
Första ½långa turen med SPD...
Första turen med spd så var jag alldeles för rädd och tänkte för mycket på dem. Ingen vurpa första turen.
Andra turen, tvärstopp. Timmmmbbbbber och plask. I skogens enda vattenpöl.


nu har jag till och med spd på min cykla-till-jobbet-cykel...
 
Första ½långa turen med SPD...
Stefan_Nhn skrev:
-------------------------------------------------------
> Hmmm, det verkar ofrånkomligt att man kommer att
> få blåmärken från cykling även i framtiden!!!
>
> Enda skavankerna jag känner av från gårdagens
> vurpa är lite ömmande i triceps- och
> axelmusklerna. Annars så klarade utan stukningar,
> blåmärken och skrapsår.
>
Grannpojken har tjatat hela sommaren om att få långa mina SPDpedaler. Till slut fick han låna pedaler och skor av mig. Jag beskrev för honom att det var viktigt att han tränade lite innan så att han inte skulle göra illa sig. Det gjorde han - men för lite. Efter någon dag vurpade han så att han stukade handleden. Nu vill han lämna tillbaka skor och pedaler och att jag monterar tillbaka plattisarna han hade innan.:-(

 
Första ½långa turen med SPD...
Ja, en del måste lära sig den hårda vägen :D Även jag hör till den kategorin.
Hoppas att han testar igen om ett tag.

Johan S skrev:
-------------------------------------------------------
> Grannpojken har tjatat hela sommaren om att få
> långa mina SPDpedaler. Till slut fick han låna
> pedaler och skor av mig. Jag beskrev för honom att
> det var viktigt att han tränade lite innan så att
> han inte skulle göra illa sig. Det gjorde han -
> men för lite. Efter någon dag vurpade han så att
> han stukade handleden. Nu vill han lämna tillbaka
> skor och pedaler och att jag monterar tillbaka
> plattisarna han hade innan.:-(
>
>
>
> -----------------------------
> /Johan
>
>
>
> x(ht) l x- M++ H+ V++ Mt++ Mu+ Pt++ S----


 
Första ½långa turen med SPD...
Får trösta alla nybörjare att det tar inte lång tid innan "SPD-reflexen" sitter i ryggmärgen. Foten lossnar väldigt fort när man väl lärt sig vrida ut hälen varje gång man ska loss. Finns bara fördelar med SPD i skogen. Har kört en hel del med flatties nu i sommar, men i skogen och när det går uppför så finns inget bättre än att sitta fast i pedalerna. Undantaget är när man kör North Shore stigar med en massa smala trix, då känns det lite säkrare med flatties... :-)

/Leo
 
Första ½långa turen med SPD...
Försök inte öva bakhjulskörning med SPD. Det går o e r h ö r t fort när man passerar "övre dödläget" så att säga... Men det är väl bara jag som är så dum...
 
Första ½långa turen med SPD...
Min första skogstur med SPD på över kanske 2 mil blev Finnmarksturen, som också var den femte riktiga cykelturen med SPD. Det gick ju bra och jag håller fortfarande nollan :D

Går också rätt bra att åka på bakan med spd också, bara man har sadeln freeride-lågt. Kommer nästan lika långt som när jag kör utan spd. Har vant mig vid att ha ett finger på bakbromsen, som måste användas lite oftare när jag försöker med spd :)

Något som jag märkte av, speciellt under Finnmarksturen, var att jag har cleatsen lite för långt fram på skon på långa turer.
I dom sista nedförsbackarna på FMT var jag tvungen att klicka ur och ha spdpedalen placerad under hålfoten för att det blev för jobbigt. Blir ju inte så trött på korta turer, och jag tror jag får bättre kraft när jag har cleatsen som jag har nu.
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
lachamello skrev:
-------------------------------------------------------
> Försök inte öva bakhjulskörning med SPD. Det går o
> e r h ö r t fort när man passerar "övre dödläget"
> så att säga... Men det är väl bara jag som är så
> dum...

Inga problem, jag lärde mig faktiskt att köra på bakhjulet med SPD! Så länge du har ett par fingrar på bakbromsen så tippar du _aldrig_ över baklänges, jag lovar(ok, du får vara lite reaktionssnabb också då.. :-). Numera sitter bakhjulskörningen rätt bra och det är inte så ofta bromsen behövs men den är bra att nudda lite då och då för att komma ner igen. Det är en liten myt att det skulle vara "värre" att lära sig cykla på bakhjulet med SPD, det går lika fort att hamna på ryggen med ett par flatties och använder man inte bakbromsen då heller så tror jag inte du hinner få ner fötterna.

/Leo
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
neodym skrev:
-------------------------------------------------------

> ... Blir ju
> inte så trött på korta turer, och jag tror jag får
> bättre kraft när jag har cleatsen som jag har nu.
>

Här har vi underlag för en riktigt lång tråd: "Cleatsens placering under foten"... Huhhh...
 
Första ½långa turen med SPD...
Gjorde min första SPD vurpa på många år för någon månad sedan, har kört med SPD sedan -98 tror jag. Var ute på en tur med racer´n och telefonen ringde, jag tog fram telefonen ur fickan och fick syn på en busshållplats där jag kunde stanna. På busshållplatsen fans det en betongsugga som jag kunde sätta ena foten på utan att klicka ur den andra(fråga mig inte varför jag skulle göra så, men det verkade vara en bra idé just då). Simultan förmågan var tydligen inte på topp när jag samtidigt skulle svara och klicka ur foten, jag svarade och föll handlöst rakt över betongsuggan:-(. Fick lite fina skrapsår och telefonen blev kantstött, dessutom undrade både personen som ringde och antagligen alla de som åkte förbi i sina bilar vad jag höll på med.

Annars så är det som flera redan har nämnt att man får urklicket invant och det sitter i ryggmärgen efter ett tag.
 
Första ½långa turen med SPD...
Alla nya manövrar som man inte behärskar fullt ut i början innebär oftast att man utsätter sig för fara, det kan lika gärna vara körning brant nerför, köra bland vassa stora stenar, bromsa hårt på halt underlag, ja vadsomhelst. Detsamma gäller bakhjulskörning, när man väl lär sig det så är det inte farligare än att cykla rakt fram på två hjul. Det gäller dock veta sina begränsningar och inte chansa för mycket. Men visst, man beslutar själv vad man vill och inte vill lära sig.

/Leo
 
Första ½långa turen med SPD...
Vart 2 vurpor för mig på premiärturen med spd. Första var på en mack inne i stan. Hade cyklad drygt 1.5mil utan att stanna och då var ju spd:n så klart bortblåst i skallen. Såg ganska fint ut tror jag när jag stannade och helt sonikt välte... Säkert många som skrattade, men de får man väl bjuda på.

Andra var efter en stig så där var det bara en som såg det, å han såg första vurpan också.

Problemet för mig med spd (förutom att jag glömmer dom i tid å otid) är att mina fötter är för mycket utvinklade så jag får bryta nästan onormalt mycket för att komma loss.
Så jag la faktiskt av med spd, skaffade ett par trampor med kanongrepp istället...
 
Första ½långa turen med SPD...
Aahh... första spd-vurpan...
Testade pedalerna första gången på väg över till en kompis, cyklade genom samhället där han bodde,i samma samhälle bodde också en hon som man var kär i (händelsen utspelade sig 1997).
Honkom gående på gatan (inte jobbandes för er som tror det), jag tänkte glida upp lite oh säga hej. Glider upp, saktar in, stannar, rycker frenetisk med benen i alla riktningar och faller som en fura i backen..
Sade helt ogenerat.
- En sagitarius lombardia och höll upp en liten blomma (namnet är enmix mellan tvåblommor, eller en mask och enblomma).
 
Första ½långa turen med SPD...
Lyckades också få till min första spd vurpa igår! Skulle ut på en tur i skogen och hade precis börjat cykla på spåret när jag kom att jag hade glömt att sätta på mina handskar som låg i ryggan. Satan tänkte jag och stannade tvärt för att ta ut dom när jag kom på de....shit jag sitter ju fast! Sliter lite med högerfoten för att komma loss men lyckas ej, står och balanserar en sekund och kollar åt höger och ser där att det bara är mjukt och skönt gräs så jag låter mig falla! Måste sett helt sjukt ut, faller åt höger som en fura! Tur att det va inne i skogen och inte nån annanstans där det kunde ha vart mkt folk :)

Kan nämna att turen gick bra utan vidare missöden sen!
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
Jag har gjort en enda spd-vurpa. Jag var ute och cyklade med en kompis som bara tyckte det verkade jobbigt med spd och så mitt på en platt rak och fin stig så la jag mig. vet egentligen inte varför eller vad jag skulle göra men tappade balansen. Men sen dess har cyklingen gått bra, vet iofs inte om jag har så bra rundtramp men ska öva på det mer.
 
Första ½långa turen med SPD...
Har faktiskt mer problem med rundtramp sittandes, stående i en backe eller nåt kommer det naturligt.
Har bara SPDat i några månader och har ingen fin vurpa än...
Men det klassiska när man är för trött, för mycket pilsner osv. gör ju att det blir fina vinglingar vid stopp ibland innan de två små grå träffas däruppe och informerar kroppen om att vrida foten :)

Dock får jag säga att utan SPD hade jag inte kunna cykla längre, åtminstonde inte utan svordomar som skrämt skiten ur sjöbusar.
 
Första ½långa turen med SPD...
vågar man fråga vad ni menar med rundtramp? eller är det en fråga som är för dum? :)
 
Senast redigerad av en moderator:
Första ½långa turen med SPD...
När man sitter fast i pedalen som med spd så finns den fina möjligheten att 'dra' pedalen uppåt oxå och inte bara trampa ner pedalen som man gör med plattisar. Så har jag uppfattat det iaf. Det gör man för att få ut mer kraft, tror jag. Jag brukar inte få till det. Iaf inte i små knixiga uppförsbackar, då slutar det med att jag försöker trampa med båda fötterna samtidigt. Jag tar i som bara den men inget händer.

Angående min fösta spd vurpa så gjorde jag som många nadra. Jag körde in på en grusplan med många traktordärcksspår på. Planderade min körning och klickade ut högerpedalen lutade migf åt höger och bromsade. Men Jag hamnade på ett däcksspår och fick för mkt vikt å vänster och välte. Lyckades få fina märken på högerbenet efter största klingan fram. Hade dem i flera veckor, såg ut som en tatuering nästan. Svarta kugghjulsmärken på vaden...
 
Första ½långa turen med SPD...
Första och enda kraschen med SPD var på en cykelbana, påväg in i en rondell.
Cykelbanan avdelad med ett fint vitt streck, ngt man pedagogiskt nog bytt ut mot gatsten
när man närmade sig rondellen. I samband med att jag vred på huvudet för att kontrollera
att det inte kom ngn farande bakifrån innan jag körde igenom rondellen, missade jag
naturligtvis gatstenen, körde emot kanten med framhjulet, vurpar och studsar via
en bit gräsmatta ut i ett buskage. Tur att det inte var allt för många i närheten.
Sedan dess är det flatties med rejäla skruva i som gäller. Aldrig halkat av,
bara att hoppa om ngt inte går som man tänkt, dessutom får man mycket snyggare
skador på smalbenen om man slår emot pedalerna när man råkar springa upp för en
backe istället för att cykla :-)

/K2
 
Tillbaka
Topp