Är lite sen in i tråden men hoppas att jag inte är för sen.
Det vanliga happy-bruset är nog inget att göra åt men jag antar att du har skinn på näsan och kan bortse från det värsta larvet.
Du kommer nog aldrig bli rik på att bara lackera cykelramar. Däremot skulle du med rätt ingångsvärden snabbt få en trogen kundkrets. Tillräckligt för att sticka mellan med och för att jämna ut arbetsbelastningen.
Dina första och största konkurrenter är (som du givetvis redan vet) cyklisterna själva. Alla tror att de kan lackera. Tröskeln är så att säga låg. Ett par burkar från Biltema så är det klart. Att skillnaden mellan ett ”rattle can paint job” och en riktig lackering är milsvid förstår bara en liten del av den potentiella kundkretsen. Sedan har du ytterligare en del som förstår det men som nöjer sig med sprayburk för att det täcker deras behov. Inget fel med det. Alla har inte behov av en riktig lackering.
Personligen har jag lackerat mina bilar, båtar, motorcyklar, mopeder och cyklar, själv genom hela livet. Det är oerhört tillfredsställande att göra det och man har kontroll över slutresultatet. Att kunna säga att man helt och komplett har renoverat något själv ger en fantastisk tillfredsställelse.
Med det sagt vill jag påstå att det finns ett behov av en lackerare i Sverige - som har kunskapen och färdigheterna att lackera cykelramar. Dels och givetvis alla försäkringsskador, bättringar och hel-lackeringar på moderna cyklar, dels (och min poäng) ett litet men ändå/och i stället lukrativt segment med gamla stålramar.
Klassiska stålramar ställer några speciella krav i jämförelse med moderna carbon-/alu-ramar. De har små detaljer som inte får ”flyta ut i lack”. Det vill säga att lacken måste vara tunt lagd men ändå täcka. Nästan osvikligt när gamla klassiska stålramar har lackerats om är att de ser ut som ”färg-blobbar”. Muffar etc. har tappat all definition och stringens (tänk tjock pulverlack).
En lackerare som kan lägga tunt och jämnt kan till och med få en internationell kundkrets. En som kan maska av kromade muffar, etc. så att det blir ett bra slutresultat. Lägger man till det kunskapen om att randa muffar och utföra så kallad ”box lining” - samt om man har känsla för att placera dekaler på rätt ställe (efter ritning eller förlaga) så finns det, vågar jag påstå, oändliga möjligheter att ta betalt.
Som jag nämnde har jag alltid lackerat själv. Därmed vet jag vilken tid det tar om det ska bli bra och rätt. För- och underarbete står för åtminstone 80 procent av resultatet. Med det sagt skulle jag vara villig att betala 5-6000 för en bra enfärgslackering med rätt placerade dekaler (under klarlacken). Det skulle vara en befrielse och helt galet trevligt. Jag vet vad som krävs och/men orkar inte uppbåda den entusiasmen längre.
Jag har åtminstone sex cykelramar som behöver lackeras. Och fyra mopeder. PM: a om du är intresserad.
Exempel:
Nykromad Bianchi Specialissima från cirka 1964.
Så här ser min andra 60-tals Bianchi Specialissima ut - den var i ett skick som gjorde att jag valde att INTE lackera om.