Funderingar kring drivlinekonfigurationer, utväxlingar och maximalt spann

[kais01]

På min landsvägshoj har jag 4,42:1 (53:12) som högsta utväxling. Jag fick användning av den senast i förra veckan då jag låg och pressade 55 km/h i nedförsbacken vid Sagån mellan Enköping och Västerås.

Visa bilaga 702539

på en längre landsvägsrunda har man sällan ork eller är det ens smart utnyttja högre utväxlingar än säg 100 växeltum. man stumnar fort om man ändå gör det. annat är det vid kortare spurter som vid pendling. då kan det vara roligt ha tillgång till högre växlar än så.

växeltum är ett gammalt och envist kvarhängande mått på cyklars utväxling, och utgörs av storleken på fiktiva hjulet pedalerna tycks sitta på. mycket lätt räkna ut närmast i huvudet och trots det antikverade tum-måttet ett mer intuitivt och lättförståeligt sätt att uttrycka utväxling än meter per pedalvarv. t ex 26 tums hjul och lika stort fram- som bakdrev "26 växeltum". 4 ggr större framdrev t ex 48/12 "108 växeltum".

som jämförelse har en gammal höghjuling knappast mer än 60, för sen räcker inte benen ner till tramporna. en vanlig treväxlad hoj ligger på cirka 40-60-80. 80 är ett bra riktmärke för landsvägsåka på plan mark utan vind.

vid en spurt pelle i botten med pigga ben i just den nedförsbacken knappast nytta av mer än 120.

det är förresten trevligare att svänga in till höger ovanför backen och ta den parallella vägen via nykvarn?

 

[GoranS]

Jag kan förstå den teoretiska poängen med växeltum. Problemet är att det är ytterst få som använder det begreppet och använder man det inte har man ingen intuitiv känsla för det utan måste fundera på vad det innebär i en begreppsvärld man är mer bekant med.

 

[jonte987]

Aha, då blev det genast lite klarare. Tack! Det jag är ute efter är mao. en RD med så stor Total capacity som möjligt, för att kunna ta hand om så stor diff i kedjelängd som möjligt och därmed kunna få stort spann mellan högsta och lägsta växel?

Addendum: Just nu på min MTB har jag en RD med Total capacity på 45T (en Shimano RD-M760). Där finns alltså lite utrymme kvar för att skaffa en kassett med större spridning än den jag har (9/11-32). Jag funderar på om jag kan utnyttja det och ev. även ha ett vevparti med större klingor för att få upp topphastigheten utan att tulla allt för mycket på lägre växlar, exempelvis med konfigurationen nedan.

Visa bilaga 702534


Alltså med 9/11-34-kassett istället för nuvarande 9/11-32-kassett samt med 48-36-26-vevparti istället för nuvarande 44-32-22. En förutsättning är förstås att min FD klarar 48T, samt att de främre dreven inte tar i kedjestag eller liknande. Vet inte om det funkar. Får kolla upp det. Det skulle iaf. (teoretiskt) kunna ge mig en ganska trevlig konfiguration på nuvarande cykel.

Även om jag kanske inte bygger om min nuvarande cykel så vet jag iaf. ungefär vad det är jag söker om jag skulle skaffa en annan cykel.

En som klarar stor kassett OCH hög total kapictet. men visst 34T är mer än 32T.

Utan att egentligen begripa det så tycker jag fortfarande man borde kunna kringå total capacity genom att inte uttnytta alla växlar. Som jag skrev, om man undviker de 10 sämsta kombinationerna av 30?

 

[Kalle Kula]

En som klarar stor kassett OCH hög total kapictet. men visst 34T är mer än 32T.

Utan att egentligen begripa det så tycker jag fortfarande man borde kunna kringå total capacity genom att inte uttnytta alla växlar. Som jag skrev, om man undviker de 10 sämsta kombinationerna av 30?

Jag läser lite om total kapacitet för bakre växelföraren. Enligt tråden nedan så är tydligen den största totala kapaciteten för någon tillverkare (SRAM, Shimano, Campa) 45T. Vad som normalt benämns "long cage". Eller är det någon som vet om det finns RD med större total kapacitet?

https://bicycles.stackexchange.com/...culate-the-capacity-of-a-rear-derailleur#7265

Finns det någon tabell med olika RD från olika tillverkare som innehåller t.ex. hur stor kassett de klarar och vilken total kapacitet de har? Vore sjysst med en översikt.

Addendum: Hoppsan! Jag ser att tråden och svaret ovan var 12 år gammalt, så det har nog förändrats en del sedan dess.

Addendum 2: Intressant info på Sheldon Browns hemsida om t.ex. hur man kan tweaka en RD för att klara en större kassett, genom att t.ex. skaffa en längre B-skruv.

https://sheldonbrown.com/deakins/lowgears.html

Addendum 3: Apropå din fundering om att kringgå total capacity, så verkar du ha rätt.

"Shimano specs its equipment for neophyte riders, who may push levers until something happens. They can get into, and ride in, the small-small or large-large combinations without being aware that those are not good combinations. Therefore, for experienced riders (who don't ride in the 'small-small' gear combination), it is certainly possible significantly to exceed Shimano's recommendations and get by with a short- or medium- cage derailer shifting a 'mountain' cassette."

(Utdrag från samma hemsida hos Sheldon Brown, se addendum 2)

 

[Der Kaiser]

Om "total capacity" och komma undan med större omfång.
Ja, om man har 2 eller flera framdrev och sätter kedjan så kort att den inte klarar stora fram - minsta bak (eller t om stora fram -näst minsta bak) så kan man få större range. Men såklart också öppna sig för dumma misstag när man är trött som fan osv.

 

[kais01]

Jag kan förstå den teoretiska poängen med växeltum. Problemet är att det är ytterst få som använder det begreppet och använder man det inte har man ingen intuitiv känsla för det utan måste fundera på vad det innebär i en begreppsvärld man är mer bekant med.

det är öht väldigt få som tänker cykelutväxling i mer absoluta numeriska termer, skall vi gissa på 1 på 100 000? däremot kan de flesta siffran på växeln?

och procentuell förändring jämfört med det man redan har är något lite mer förekommande?

har för egen del i diskussioner med cykelkompisar aldrig hittills mött någon som verkar ha hum om vilka växlar de i mera absoluta termer har relativt sträcka per pedalvarv. t ex vilken utväxling uttryckt i de termerna man föredrar under olika givna förhållanden. kunnighet om växeltum är inte så utbredd den heller.

men nära nog.

växelomfång uttryckt i procent har betydligt fler koll på, men det intressanta är snarare i absoluta termer den växel som är den tyngsta man förmår öka sin fart med, respektiver den lägsta man behöver relativt de backar man skall uppför.

är man bekant med växeltum behöver man bara ta en helt kort flukt på fram- och bakdrev för att värdera cykelns förmåga därvidlag.

 

[Kalle Kula]

det är öht väldigt få som tänker cykelutväxling i mer absoluta numeriska termer, skall vi gissa på 1 på 100 000? däremot kan de flesta siffran på växeln?

och procentuell förändring jämfört med det man redan har är något lite mer förekommande?

har för egen del i diskussioner med cykelkompisar aldrig hittills mött någon som verkar ha hum om vilka växlar de i mera absoluta termer har relativt sträcka per pedalvarv. t ex vilken utväxling uttryckt i de termerna man föredrar under olika givna förhållanden. kunnighet om växeltum är inte så utbredd den heller.

men nära nog.

växelomfång uttryckt i procent har betydligt fler koll på, men det intressanta är snarare i absoluta termer den växel som är den tyngsta man förmår öka sin fart med, respektiver den lägsta man behöver relativt de backar man skall uppför.

är man bekant med växeltum behöver man bara ta en helt kort flukt på fram- och bakdrev för att värdera cykelns förmåga därvidlag.

Tar växeltum hänsyn till hur långa vevar man har? Med längre vevar blir det ju lättare att trampa då man får en större hävarm, men man får istället trampa "längre".

 

[GoranS]

det är öht väldigt få som tänker cykelutväxling i mer absoluta numeriska termer, skall vi gissa på 1 på 100 000? däremot kan de flesta siffran på växeln?

och procentuell förändring jämfört med det man redan har är något lite mer förekommande?

har för egen del i diskussioner med cykelkompisar aldrig hittills mött någon som verkar ha hum om vilka växlar de i mera absoluta termer har relativt sträcka per pedalvarv. t ex vilken utväxling uttryckt i de termerna man föredrar under olika givna förhållanden. kunnighet om växeltum är inte så utbredd den heller.

men nära nog.

växelomfång uttryckt i procent har betydligt fler koll på, men det intressanta är snarare i absoluta termer den växel som är den tyngsta man förmår öka sin fart med, respektiver den lägsta man behöver relativt de backar man skall uppför.

är man bekant med växeltum behöver man bara ta en helt kort flukt på fram- och bakdrev för att värdera cykelns förmåga därvidlag.

När jag frågat folk om vad de har för lättaste eller tyngsta utväxling har jag aldrig fått ett svar uttryckt i växeltum. Svar har typiskt varit i termer av kombinationer av minsta klinga fram och största bak resp. största klinga fram och minsta bak. Jag tror att det är den begreppsvärlden de flesta lever i och för de flesta fall duger det gott.

 

[Kalle Kula]

När jag frågat folk om vad de har för lättaste eller tyngsta utväxling har jag aldrig fått ett svar uttryckt i växeltum. Svar har typiskt varit i termer av kombinationer av minsta klinga fram och största bak resp. största klinga fram och minsta bak. Jag tror att det är den begreppsvärlden de flesta lever i och för de flesta fall duger det gott.

Det funkar väl så länge man jämför cyklar med samma hjuldiameter och längd på vevarna. Skiljer dessa sig åt så blir det genast mer komplicerat.

 

[jonte987]

Om "total capacity" och komma undan med större omfång.
Ja, om man har 2 eller flera framdrev och sätter kedjan så kort att den inte klarar stora fram - minsta bak (eller t om stora fram -näst minsta bak) så kan man få större range. Men såklart också öppna sig för dumma misstag när man är trött som fan osv.

Kanske lite för kort kedja men också lite för lång för att klara minsta minsta kanske. Om man nu MÅSTE göra det krångligt

 

[GoranS]

Det funkar väl så länge man jämför cyklar med samma hjuldiameter och längd på vevarna. Skiljer dessa sig åt så blir det genast mer komplicerat.

Som jag sa, i de flesta fall tror jag det duger gott och då inkluderar jag samma hjulstorlek. När jag cyklar har det jag cyklar med typiskt samma hjulstorlek som jag (håller mig på lvg).

Vevarmslängder känns som en annan femma. Ska man börja beakta t.ex. vilken kadens man klarar av att hålla beroende på vevarmslängd undrar jag om man inte kommer att behöva ta hänsyn till cyklisternas anatomi också.

 

[Kalle Kula]

Som jag sa, i de flesta fall tror jag det duger gott och då inkluderar jag samma hjulstorlek. När jag cyklar har det jag cyklar med typiskt samma hjulstorlek som jag (håller mig på lvg).

Vevarmslängder känns som en annan femma. Ska man börja beakta t.ex. vilken kadens man klarar av att hålla beroende på vevarmslängd undrar jag om man inte kommer att behöva ta hänsyn till cyklisternas anatomi också.

Sheldon Brown föreslog något han kallade Gain Ratios, som även inbegriper vevarmslängd. Intressant, tycker jag, men sannolikt ännu mer okänt än växeltum.

https://www.sheldonbrown.com/gain.html

 

[GoranS]

Blir lite av två olika diskussioner: (i) vad vore det "bästa" sättet att beskriva utväxling, (ii) vilket sätt gör att flest direkt förstår vad man menar (idag). Min invändning mot växeltum handlade om (ii).

 

[Kalle Kula]

Blir lite av två olika diskussioner: (i) vad vore det "bästa" sättet att beskriva utväxling, (ii) vilket sätt gör att flest direkt förstår vad man menar (idag). Min invändning mot växeltum handlade om (ii).

Det blir nog till att använda det ena (i) då jag funderar själv och det andra (ii) då jag ska diskutera med andra. ?

"Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip", som Ingemar Stenmark sa en gång i tiden.

 

[kais01]

Tar växeltum hänsyn till hur långa vevar man har? Med längre vevar blir det ju lättare att trampa då man får en större hävarm, men man får istället trampa "längre".

det tar inte hänsyn till det. men det hänger ändå ihop.

när grenen på cyklisterna tog slut vid 60 tum på höghjulingarna, sökte man öka utväxlingen eller vad man skall kalla det, med kortare vevarmar. lättare hinna runt då. en bonus var att man ytterligare kunde öka storleken på hjulet ett par tum?

hjulstorleken avgjorde mer eller mindre direkt hur snabb en cykel var, och när kedjedriften kom var det naturligt fortsätta i denna bana. en cykel med 28 tums hjul och dubbelt så stor krans fram jämfört med bak, är alltså jämnbördig med en höghjuling på 58 tum. 58 växeltum. edit; eller snarare 56?

kring 100 växeltum som blivit vanligt som högsta växel på kedjedrivna cyklar motsvarar alltså en höghjuling med drygt 2,5 meter stort drivhjul!

det har återkommande förekommmit trender med oftast kortare, ibland längre vevarmar. men i det stora hela är det konsensus på vuxna cyklar med 170-175 mm, så den faktorn har vanligtvis liten betydelse.

det har också yttre måttet på hjulstorleken haft, den man räknar på när det gäller utväxling, 26 tum på mtb och 26,5 på räser (inte 28!). vilket gör att gorans resonemang att folk helt kort räknar på vilka kuggar de kör på är fullt relevant när det gäller att förklara för någon hur snabb respektive klättrande en cykel är. det har förvisso under lång tid funnits 28 tums yttre diameter, men inte direkt på prestandainriktde cyklar där man nog bryr sig mer om att räkna på dessa saker.

har man en cykel med avvikande hjulstorlek t ex brompton, är växeltum ett bekvämt och rättframt sätt att få fram ett relevant jämförelstal. i våra dagar med större variation i rulldiameter på gravelcyklar, 29or och liknande är det på ett liknande sätt av intresse med jämförande siffror mer än antalet kuggar. att räkna fram sträcka per pedalvarv är ju inte så svårt egentligen, men innebär betydligt fler steg. och ger inte samma intuitiva intryck som växeltum.

synd att det är tum dock!

 

[GoranS]

hjulstorleken avgjorde mer eller mindre direkt hur snabb en cykel var, och när kedjedriften kom var det naturligt fortsätta i denna bana. en cykel med 28 tums hjul och dubbelt så stor krans fram jämfört med bak, är alltså jämnbördig med en höghjuling på 58 tum. 58 växeltum.

Missar jag något helt eller borde det inte vara 56?

 

[kais01]

jo??‍??

 

[Kalle Kula]

Troligtvis tar större minsta och mittendrev fram i kedjestaget. Titta hur mycket utrymme du har. Varje tand extra ger 2 mm extra radie.

Om du har tur kan du byta största drevet fram till ett större. Växling blir då lite sämre.

En annan lösning är större hjul, om du kan hitta billiga 27,5" begagnad.

EDIT: inser nu att större hjul bara ger 5% (samma som 46t isf 44t fram)

Jag kikade lite på hur mycket utrymme som finns kvar till kedjestaget. Enligt min bedömning så vore det inte omöjligt att få på ett vevparti med 53-42-30-drev. Det innersta/minsta drevet skulle bygga på med ca. 16 mm i radie, jämfört med det 22-drev som sitter på nu. Det yttersta/största drevet med ca. 18 mm jämfört med det 44-drev jag har nu.

Jag hittade ett exempel på ett vevparti med 53-42-30-drev. Det är ett Campagnolo Comp Triple.
https://velobase.com/ViewComponent.aspx?ID=0B7648AB-712C-499C-8D09-8C24BFE4077D

Jag försökte hitta specar på exakt vilken diameter dreven för detta veparti har men gick bet på det. Jag hittade istället någon allmän teknisk spec med mått för några olika drevstorlekar. Jag utgick från den tabellen och la till och drog ifrån 2 mm/tand.

https://www.campagnolo.com/on/demandware.static/-/Library-Sites-campagnoloLibrary/default/dw8b2e91e4/pdf/Tech_Man_frame_specifications _interface_Campagnolo_Rev00_02_23_ENG.pdf

Jag kom då fram till följande radie för de olika dreven:
53T: 109,5 mm
42T: 87,5 mm
30T: 63,5 mm

Jag mätte på ett ungefär med tumstocken från vevaxelns centrum på min hoj och tycker det ser ut som att dessa mått skulle funka, om än knappt, under förutsättning att dreven sitter på samma avstånd från cykelns centrumlinje som nu.

Det jag funderar på nu är vad i övrigt jag skulle behöva byta på cykeln för att kunna kränga på ett sådant vevparti. Uppenbart ett nytt vevlager med fyrkantsaxel, eftersom vevpartiet är för fyrkantsaxel. Skulle jag behöva byta växelväljare fram? Den jag har nu är en Shimano FD-M510 som klarar en skillnad på 22T mellan minsta och största drev. Diffen mellan 53 och 30 blir 23T. Om jag behöver byta, finns det någon Shimano som klarar 23T och skulle den i så fall kunna funka till Campa-drev?

Addendum: Jag hittade en tabell med diameter på olika drev med olika antal tänder. Mina antaganden ovan verkar stämma något så när bra. Det kan vara någon diff på ca. 1 mm på sin höjd.

https://www.wolftoothcomponents.com/pages/chainring-diameter-by-tooth-count

 

[kais01]

centrum på kedjenitarna är 13,7 mm från varandra, så deras diameter och radie är snabbt uträknat. läg på halva kedjans höjd och du har taggarnas radie nästan precis.

en sak att fundera över är om växeln kan placeras på lämplig höjd på ramen, och att öppningen i växelföraren i den positionen då täcker skillnaden i höjdläge på kedjan i sina båda ytterlägen.

slutligen bör mellanklingans radie ligga närmare stora klingan än lilla klingan, annars 'tar' inte kedjan på mellanklingan när man skall upp till den från lilla klingan.

 

[Kalle Kula]

...slutligen bör mellanklingans radie ligga närmare stora klingan än mellanklingan...

Skrivfel? Bör det inte vara "slutligen bör mellanklingans radie ligga närmare stora klingan än lilla klingan"?

 

[aben]

Det jag funderar på nu är vad i övrigt jag skulle behöva byta på cykeln för att kunna kränga på ett sådant vevparti. Uppenbart ett nytt vevlager med fyrkantsaxel, eftersom vevpartiet är för fyrkantsaxel. Skulle jag behöva byta växelväljare fram? Den jag har nu är en Shimano FD-M510 som klarar en skillnad på 22T mellan minsta och största drev. Diffen mellan 53 och 30 blir 23T. Om jag behöver byta, finns det någon Shimano som klarar 23T och skulle den i så fall kunna funka till Campa-drev?

Campagnolo brukar ha andra mått på både BCD och fyrkantsaxeln än standard, jag hade valt Shimano istället

 

[Kalle Kula]

Campagnolo brukar ha andra mått på både BCD och fyrkantsaxeln än standard, jag hade valt Shimano istället

Jag valde Campa mest för att det var det jag kunde hitta med dreven 53-42-30. Jag har inte sett till några vevpartier från Shimano med trippeldrev och 53 tänder på största drevet. Men jag tänker att det går väl säkert att bygga ihop ett eget vevparti med lösa drev om det skulle knipa. Problemet är väl bara att det förmodligen blir rätt kostsamt att bygga med lösa drev jämfört med att köpa ett komplett vevparti.

Addendum: Dessutom verkar det rätt dött med begagnade 3x-vevpartier på marknaden, iaf. på Happy. Jag kan inte hitta ett enda till salu, bara 1x och 2x. Kanske jag bör kolla på Tradera eller Blocket istället. Eller är det möjligen Yardsale-tråden som gäller för allt 3x?

Addendum 2: Det här hade möjligen kunnat vara något. "Ultegra FC-6703, glossy grey. Vevparti med tre drev fram 30/39/52." för 800 kr. Men det var 4 månader sedan.
https://happyride.se/annonser/ultegra-vevparti-3x-175mm.238712/

Addendum 3: Typ ett sånt här gammalt vevparti kunde man säkert få tag på rätt billigt och sedan byta ut några drev.

 

[nisseson]

Glöm inte att du vill öka spannet. Idag har du 2:1 som skillnad på största/minsta kransar fram, det är ovanligt med möjlighet till lika stor skillnad när man går upp i storlek. 53:30 som exempel är enbart 1,733:1. För att kompensera bak behöver du isf gå från 32 till 37 som största (lite ovanlig storlek, men matematiskt vad som krävs).

Jag tror det är svårt att få till så mycket mer än de där 618% som diskuterats tidigare.

 

[jonte987]

På elväxlar kan man växla genom hela registret m en knapp? Kan man programmera vilka växlar som ingår i sekvensen?

3x finns inte med el?

 

[darkforce]

Addendum 2: Det här hade möjligen kunnat vara något. "Ultegra FC-6703, glossy grey. Vevparti med tre drev fram 30/39/52." för 800 kr. Men det var 4 månader sedan.
https://happyride.se/annonser/ultegra-vevparti-3x-175mm.238712/

tycker du de är värt kostnaden så kan jag nog råkas veta av ett fc-6603 med 30/39/53 drev tror de var 172.5mm vevar

 

[Kalle Kula]

tycker du de är värt kostnaden så kan jag nog råkas veta av ett fc-6603 med 30/39/53 drev tror de var 172.5mm vevar

Tack för tips! Ska fundera på saken. Återkommer.

 

[Kalle Kula]

På elväxlar kan man växla genom hela registret m en knapp? Kan man programmera vilka växlar som ingår i sekvensen?

3x finns inte med el?

Jag har aldrig satt mig in i hur elväxlar funkar. Borde jag det?

 

[kais01]

Skrivfel? Bör det inte vara "slutligen bör mellanklingans radie ligga närmare stora klingan än lilla klingan"?

din spaning stänmer:) har ändrat..

 

[Kalle Kula]

Glöm inte att du vill öka spannet. Idag har du 2:1 som skillnad på största/minsta kransar fram, det är ovanligt med möjlighet till lika stor skillnad när man går upp i storlek. 53:30 som exempel är enbart 1,733:1. För att kompensera bak behöver du isf gå från 32 till 37 som största (lite ovanlig storlek, men matematiskt vad som krävs).

Jag tror det är svårt att få till så mycket mer än de där 618% som diskuterats tidigare.

Det kanske inte bara är spannet i % man behöver ta hänsyn till, utan även var spannet ligger. Ju lägre ned i hastighetsregistret man ligger, desto större blir väl det tillgängliga spannet i%, givet en viss total kapacitet, säg t.ex. 45T. Samtidigt har jag ju ingen nytta av att ha riktigt låga växlar, typ under 7-8 km/h m 90 rpm, även om det skulle göra att spannet i % kan ökas kraftigt. Tänker jag rätt eller fel? Jag får fundera mer och räkna på det efter 1-2 koppar kaffe, när hjärnan är med i matchen.

 

[kais01]

med 53/11 når du 125 växeltum. det kommer du inte rimligtvis ha nytta av mer än någon minut per år. men det kan ju vara kul att ha testat. fördelen är att du kan skippa 11t på kassetten. den bromsar mest.

gör du det vassa och kloka när du ändå håller på, fundera gärna på stt konvertera din kassett till 12t som minsta. då får du tätare växlar på toppen och 115 som högst. det räcker mer än väl.

tredelade vevpartier för mtb såldes även med 48 som störst. säljs återkommande på ebay i tyskland, där de tycks ha varit populära.

 

[jonte987]

Jag har aldrig satt mig in i hur elväxlar funkar. Borde jag det?

Nej

 

[Kalle Kula]

tycker du de är värt kostnaden så kan jag nog råkas veta av ett fc-6603 med 30/39/53 drev tror de var 172.5mm vevar

Jag ser nu att både FC-6603 och FC-6703 är för 3x10s-drivlinor och jag har bara 9s. Funkar 3x10s-vevpartier med 9s-kassetter?

Addendum: När jag tänker efter så är ju även det Campa-vevparti jag kikade på (Comp Triple) för 10s. Samma frågeställning för det mao.

Addendum 2: Är inte 10s-vevpartier gjorda för smalare kedjor än 9s-vevpartier? Innebär inte det tunnare drev samt mindre mellanrum mellan dreven? Även att det blir svårt att köra med en 9s-kedja på ett sådant vevparti, eller? Och en 10s-kedja blir väl svår att använda på en 9s-kassett?

Addendum 3: Jag läste på lite om kedjebredder. Som jag förstår det skulle en kedja som är 6,5-7,0 mm kunna funka både för 9s och 10s, under förutsättning att det inte är 10s Narrow. Jag har dock ingen koll på om något av 10s-vevpartierna är för Narrow.
https://en.wikipedia.org/wiki/Bicycle_chain#Chain_Width

Addendum 4: Inte lätt det här med kedjor för olika drivlinor. En djungel i sig. Det verkar som att Shimano FC-6603 (52-39-30) och FC-6703 (53-39-30) kräver en kedja motsv. Shimano CN-6600, samt att FC-6703, som jag förstått det är en senare generation av FC-6603, funkar bättre med Shimano-kedjan CN-6700 än med CN-6600. Dock har jag inte någonstans lyckats hitta ett mått på bredden hos dessa två kedjor, men som jag förstått det så är 6700 lite "klenare" än 6600. På en del ställen står det att CN-6600 är "super narrow", men om det innebär att den är 5,88 mm bred vet jag inte. Min gissning är iaf. att både CN-6600 och CN-6700 är 5,88 mm breda och därmed inte passar till 9s, som kräver minst 6,5 mm bredd. Någon som vet?

 

[nisseson]

Det kanske inte bara är spannet i % man behöver ta hänsyn till, utan även var spannet ligger. Ju lägre ned i hastighetsregistret man ligger, desto större blir väl det tillgängliga spannet i%, givet en viss total kapacitet, säg t.ex. 45T. Samtidigt har jag ju ingen nytta av att ha riktigt låga växlar, typ under 7-8 km/h m 90 rpm, även om det skulle göra att spannet i % kan ökas kraftigt. Tänker jag rätt eller fel? Jag får fundera mer och räkna på det efter 1-2 koppar kaffe, när hjärnan är med i matchen.

Nej spannet är inte det enda. Min approach för utväxlingsfundering är mer i stil med att
1. hitta ett hastighetsspann jag tycker är rimligt för cykelns tänkta användningsområde,
2. fundera ut vilket kadensspann kan jag tänka mig använda (brett för en do-it-all-cykel, smalt för en tempocykel)
3. sätta mig med https://www.gribble.org/cycling/power_v_speed.html och https://www.gear-calculator.com/ och labba fram och tillbaka. Och där inkludera att ytterlägena (särskilt uppåt) är inte så viktiga på en cykel som inte tävlas. Jag kan leva med att rulla nedför slutet av en backe per runda

Min poäng i ett tidigare inlägg ovan kvarstår: kan man vidga sin bekväma/effektiva kadens så gör det en större skillnad än de ändringar på marginalen man till slut behöver göra med tänder på kransar/kassetter. Att lära om och kunna trampa med 50 istället för 60 som lägsta kadens ger samma resultat som att ha behövt gå från 36T bak till 43T. Kan man gå ned till 40 istället för 60 i kadens motsvarar det att gå från 34T till 51T bak... Och då har man sluppit dels att bygga om cykeln, dels har man kvar en mycket mer tätstegad kassett.

För dig som vill få en högre maxhastighet vid rimlig kadens (inte behöva använda så mycket högre än 100) är det knepigare med ditt utgångsläge, 44T fram och 11T bak och 559mm-hjul. Men om du finner en lösning som flyttar hela spannet från 5-50km/t till säg 6-60km/t kanske det räcker? Behöver du någonsin cykla i 5km/t så kanske du kan sänka kadensen från 90 till 75 de enstaka gångerna?

 

[Berk]

Jag valde Campa mest för att det var det jag kunde hitta med dreven 53-42-30. Jag har inte sett till några vevpartier från Shimano med trippeldrev och 53 tänder på största drevet. Men jag tänker att det går väl säkert att bygga ihop ett eget vevparti med lösa drev om det skulle knipa. Problemet är väl bara att det förmodligen blir rätt kostsamt att bygga med lösa drev jämfört med att köpa ett komplett vevparti.

Addendum: Dessutom verkar det rätt dött med begagnade 3x-vevpartier på marknaden, iaf. på Happy. Jag kan inte hitta ett enda till salu, bara 1x och 2x. Kanske jag bör kolla på Tradera eller Blocket istället. Eller är det möjligen Yardsale-tråden som gäller för allt 3x?

Addendum 2: Det här hade möjligen kunnat vara något. "Ultegra FC-6703, glossy grey. Vevparti med tre drev fram 30/39/52." för 800 kr. Men det var 4 månader sedan.
https://happyride.se/annonser/ultegra-vevparti-3x-175mm.238712/

Addendum 3: Typ ett sånt här gammalt vevparti kunde man säkert få tag på rätt billigt och sedan byta ut några drev.

Visa bilaga 702710

Man kan köpa ett fin Tiagra 50/39/30 vevparti nytt:

https://www.bike24.com/p2125076.html?sku=499810

Jag vet inte vad för vevlager du har nu. Shimano HT II har som fördel att man kan lägga 1-2 mm distans på axeln om drev skulle komma för nära kedjestaget.

En 10-delat kedja borde funka med 9-delat kassett. Jag vet inte hur bra framväxeln kommer att funka.

 

[Pask]

Åk till Gnesta och köp en begagnad Giant för 1500 kr: https://www.blocket.se/annons/sodermanland/giant_once/1204998473 Flytta vevparti och ev även växlarna till din cykel. Sälj resten för av blocketfyndet för 500 spänn på Happy.

 

[aben]

En lite för lång kedja brukar inte ställa till det men att montera en lite för kort är närmast en dödssynd.

 

[Kalle Kula]

Man kan köpa ett fin Tiagra 50/39/30 vevparti nytt:

https://www.bike24.com/p2125076.html?sku=499810

Jag vet inte vad för vevlager du har nu. Shimano HT II har som fördel att man kan lägga 1-2 mm distans på axeln om drev skulle komma för nära kedjestaget.

En 10-delat kedja borde funka med 9-delat kassett. Jag vet inte hur bra framväxeln kommer att funka.

Jag har ett HT2-lager (BB MT-501). 68 mm BB.

 

[Kalle Kula]

Åk till Gnesta och köp en begagnad Giant för 1500 kr: https://www.blocket.se/annons/sodermanland/giant_once/1204998473 Flytta vevparti och ev även växlarna till din cykel. Sälj resten för av blocketfyndet för 500 spänn på Happy.

Den var fin. Nästan synd att slakta en så fin hoj och använda delar till mitt härke. Å andra sidan är den ramen troligen för liten för mig och dessutom har jag redan en lvg-räser. Undrar vad det är för komponenter.

Addendum: Jag gissar på Campagnolo Racing T 3x9-drivlina, med 50-53T på största drevet.

 

[Kalle Kula]

Jag såg en intressant annons på Blocket idag. Inlagd igår kväll. 500 kr för denna. Med 37-622-däck och 24-vxl. Slitet backdäck. Tyvärr var jag tvåa på bollen, trots att jag hörde av mig redan vid 9:30 i morse.

Det såg ut på bilden som att största drevet var ca. 50-53T. Hade tänkt att jag skulle kunna använda vevparti, vevlager, trampor, framväxel och växelreglage på min hoj, eller ev. använda Peak:en som allroundhoj. Någon som vet vad det är för modell? Ska försöka hålla utkik efter liknande i fortsättningen. 3x8s-vevparti borde funka även med min 9s-kassett och det borde ha gått att byta ett eller ett par drev om jag skulle velat ha annan storlek.

 

[Kalle Kula]

Jag var och rotade lite i gömmorna hos en LBS igår och hittade det här begagnade vevpartiet (verkar vara lite udda komponenter), som jag fick väldigt billigt. Paketpris på 150 kr, tillsammans med andra reservdelar, dvs. i princip gratis. Jag vet inte riktigt vad det är jag har fått, men tänkte det kan vara värt att prova. Det står "Shimano FC-M450" samt "Exage mountain" på högerveven/spindeln och Shimano på vänsterveven. 175 mm. Får skaffa ett billigt fyrkantslager t.ex. från Biltema e.d. att testa med, efter att jag tagit lite mått. Kanske en annan framväxel behövs också.

Dreven har 50-38-28T. De två mindre är osymmetriska. Jag har aldrig testat osymmetriska drev tidigare. Kan vara intressant att testa. Borde annars inte var något större problem att byta drev om jag skulle vilja, till skillnad från det nitade vevparti (Acera 44-32-22) jag har som sitter på hojen nu. Får ta reda på BCD.

Addendum: Sitter de osymmetriska dreven verkligen rätt? Jag tänker på vinkeln. Jag tycker man borde vilja ha stor radie på drevet då pedalerna står horisontellt (det är då man borde ha som mest hävstång och kraft) och liten radie då pedalerna står vertikalt. Här ser det ut att vara tvärtemot, tycker jag.

 

[C-dale]

En som klarar stor kassett OCH hög total kapictet. men visst 34T är mer än 32T.

Utan att egentligen begripa det så tycker jag fortfarande man borde kunna kringå total capacity genom att inte uttnytta alla växlar. Som jag skrev, om man undviker de 10 sämsta kombinationerna av 30?

Total kapacitet kan man strunta i , om man inte gillar att cykla på lilla-lilla. Ett krav är att växeln klarar den största klingan på kassetten.Men det finns förlängare för att fixa det.
Körde mycket mtb med 3-delad klinga och racerväxel med kort arm. Kedjelängd för att klara stora-stora vilket medförde att kedjan slackade på lilla-lilla men det var ändå körbart.
Men moderna 12-delade system är känsligare på alla sort o vis o inbjuder inte till så mycket labbande.

 

[MagerValp]

Addendum: Sitter de osymmetriska dreven verkligen rätt? Jag tänker på vinkeln. Jag tycker man borde vilja ha stor radie på drevet då pedalerna står horisontellt (det är då man borde ha som mest hävstång och kraft) och liten radie då pedalerna står vertikalt. Här ser det ut att vara tvärtemot, tycker jag.

Låter som Shimano Biopace. De sitter mycket riktigt 90° fel jämfört med moderna ovala drev och var som jag förstår lite av en flopp just med tanke på det du skriver.

 

[Kalle Kula]

Låter som Shimano Biopace. De sitter mycket riktigt 90° fel jämfört med moderna ovala drev och var som jag förstår lite av en flopp just med tanke på det du skriver.

Intressant läsning. Jag kände inte till historien om Biopace. Men det verkar ju som att iaf de två mindre dreven på mitt vevparti skulle kunna komma från ett Biopace-vevparti. De verkar ju iaf vara monterade som på bilden av Biopace-vevpartiet. Men som jag förstår det finns det väl inget som hindrar att man justerar vinkeln på drevet så att man lägger till eller drar ifrån 72 eller 144 grader. Bara att vrida dreven ett eller två pinnhål åt endera hållet.

Men det blir ju svårt att få till exakt 90 grader vridning från hur de satt monterade på mitt drev då jag skaffade det (iom. 5 bultar istället för 4). Det kanske inte heller är nödvändigt. Borde räcka med att vrida dreven ett pinnhål åt ena eller andra hållet för att få det mesta av effekten från ett "normalt" ovalt drev, så får jag radien som störst i närheten av då vevarna är i horisontellt läge istället för vertikalt. Får testa runt lite och se om jag märker skillnad.

 

[DarkMatter]

Intressant läsning. Jag kände inte till historien om Biopace. Men det verkar ju som att iaf de två mindre dreven på mitt vevparti skulle kunna komma från ett Biopace-vevparti. De verkar ju iaf vara monterade som på bilden av Biopace-vevpartiet. Men som jag förstår det finns det väl inget som hindrar att man justerar vinkeln på drevet så att man lägger till eller drar ifrån 72 eller 144 grader. Bara att vrida dreven ett eller två pinnhål åt endera hållet.

Men det blir ju svårt att få till exakt 90 grader vridning från hur de satt monterade på mitt drev då jag skaffade det (iom. 5 bultar istället för 4). Det kanske inte heller är nödvändigt. Borde räcka med att vrida dreven ett pinnhål åt ena eller andra hållet för att få det mesta av effekten från ett "normalt" ovalt drev, så får jag radien som störst i närheten av då vevarna är i horisontellt läge istället för vertikalt. Får testa runt lite och se om jag märker skillnad.

Har de symmetrisk placering av bultarna? Annars är det ju bara 0 eller 180 grader.

Hur påverkas växlingsramperna av att montera dem ”fel”?

 

[Kalle Kula]

Har de symmetrisk placering av bultarna? Annars är det ju bara 0 eller 180 grader.

Hur påverkas växlingsramperna av att montera dem ”fel”?

Jag antar att de är symmetriskt placerade, bl.a. eftersom största drevet är symmetriskt. Har inte kollat närmare ännu. Just nu ligger grejerna och badar i avfettningsmedel. Får kolla närmare senare, och provmontera några olika setuper.

Får fundera lite på dina andra fråga.