Själv är jag grinig nästan varje morgon, idag kanske särskilt, då någon under natten sett till att dra bort ögat för första dörrparet på Älvsjö, så för att komma igenom var det tvunget att någon från insidan kom fram och öppnade, tog ett jäkligt bra tag. Inte många tåg-pendlare överhuvudtaget och ingen som fattade att jag stod där och bankade på dörren... Börjar bli enormt trött på den där stationen och idiotlösningen för att komma över spåren. Full stopp gånger två, två gånger per dag. Inte konstigt att man blir på lite dåligt humör när man väl kommit igenom och det går fullt med folk på cykelbanan. Har väl någon gång lite väl ilsket frågat "vilken av de målade cyklarna de inte ser?" Nämligen pepprat av dem, ändå går de fyra i bredd...
Borde väl må bra av att vara lite mer harmonisk, njuta av hösten, de vackra färgerna och luften. Istället förbannar jag blöta sönderkörda löv som pepprar cykel. Bara det att jag oftast kommer iväg för sent och har därmed bråttom för att komma i tid, onödiga stopp och andra hinder i vägen medför därmed mertid som måste köras in, och då får man istället skäll av någon tant med jycke.
Undrar fortfarande vilken hastighet som är optimal? Väldigt många röster i media om att cyklister kör för fort, men vilken hastighet ska man då hålla?