Första pendlingen för året, säsongen och även till nya arbetsplatsen!
Ruggigt skönt att slippa stadsgård, skeppsbron och strandvägen, men samtidigt fanns det en tjusning och storstadspuls med de stråken som inte riktigt ville infinna sig över Gullmarsplan och Årsta.
Över årstafältet mötte jag en Stravajagare med ett jäkla dropp, antagligen Supertramp. Jag hann inte se riktigt.
Och sen, på andra sidan Årstafältet körde jag såklart fel... Jag hamnade i Östberga istället för Solberga men frågade till slut en kille på väg till sin parkerade bil om hjälp.
-"Visst, häng på efter mig bara" kläcker han ur sig och jag fick tugga styrlinda på små villagator i en kilometer innan jag kom fram där jag kände igen mig och kunde rulla ner mot jobbet medan jag flämtade efter andan.