Var på väg hem en halvsen kväll i förra veckan. Vid Nordstans hållplats i Gbg pågår ett långtidsbygge med orange skyltning för cyklister. Kommer nu inte ihåg exakt hur det ser ut, men har för mig att det är en orange pil utan extra information. Anonym orange pil med betydelsen "hej cyklist, vi har minskat framkomligheten för dig, men den här pilen pekar åt det håll du skulle vilja åka". I dessa lägen brukar jag använda liberal tolkning av rödljus. Dessutom är det ganska lite motortrafik i området, så det är ganska enkelt att rulla övergångsstället oavsett vad ljusen visar. Vägarna runtomkring är såpass begränsande att det inte blir nån större trafikmängd helt enkelt.
Just denna afton stod en väktarbil still vid rödljuset när jag anlände. Stannade cykeln på trottoaren, track stand, med röd gubbe. Av någon outgrundlig anledning tänker jag att visst hinner jag sprätta över på rött innan bilen får grönt och hinner reagera. Vet ej varför. Kanske de liberala tankarna som förgiftat mig.
Plötsligt händer fyra saker samtidigt:
1) Det blir grönt för bilisten.
1) Jag, släpper bromsarna och trycker till på pedalerna.
1) Väktaren i sin bil, TUTAR och KÖR. Det gör han alltså samtidigt.
Ingen fara för mig egentligen. När jag såg det gröna ljuset så bromsade jag fast cykeln igen. Hann väl ta mig 10 cm framåt.
Men jag är förundrad över väktarens strategi. Eftersom han var så snabb på att tuta måste hen ha suttit och tittat på mig. Men kör ändå, istället för att avvakta vad jag gör. Folk gör ju misstag, som jag gjorde då. Men, kanske söker väktaren efter kollision, och tutar för att ha "gjort allt" för att undvika olycka.
Det är alltid cyklistens ansvar att undvika olycka, brukar jag tänka. Ingen annan gör det åt dom. Men det är ändå uppfriskande att få det bekräftat på detta sätt..
Stay safe out there, fellow cyclists!
