[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
- Trådstartare nypan
- Start datum
nieves
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Tack till alla påhejare och framförallt till mhenry (Martin) för det goda sällskapet, det var en rolig helg att spendera tillsammans på fina vägar. Tack Åsa & Henrik för alla underbara banor, ni är bäst! Jag håller tummarna för er och JLarsson så att ni klarar er hem helskinnade så att vi kan ses i Paris.
Fjärdebrunn
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Sitter i Larssons bil. Lite krokig. 60 mil är en bit och ett äventyr.
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> Ok. I tjällmo. Eker av. Hjul går inte att rikta.
> Nån i närheten som har ett 10delat bakhjul att
> låna ut?
Det här borde väl ge mig lite bra Karma till PBP?
Hade precis kommit tillbaka till Norrköping efter att ha cyklat till Motala för att supporta en kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog igång happy för att kolla 60-milatråden och såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd att omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo och bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min sambo att det var någon bra idé med tanke på hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det löste sig ändå och Larsson fick sin efterlängtade SR.
Stort Grattis!
-------------------------------------------------------
> Ok. I tjällmo. Eker av. Hjul går inte att rikta.
> Nån i närheten som har ett 10delat bakhjul att
> låna ut?
Det här borde väl ge mig lite bra Karma till PBP?
Hade precis kommit tillbaka till Norrköping efter att ha cyklat till Motala för att supporta en kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog igång happy för att kolla 60-milatråden och såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd att omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo och bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min sambo att det var någon bra idé med tanke på hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det löste sig ändå och Larsson fick sin efterlängtade SR.
Stort Grattis!
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
S.Englund skrev:
-------------------------------------------------------
> Hade precis kommit tillbaka till Norrköping efter
> att ha cyklat till Motala för att supporta en
> kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog
> igång happy för att kolla 60-milatråden och
> såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd att
> omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo och
> bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min
> sambo att det var någon bra idé med tanke på
> hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det
> löste sig ändå och Larsson fick sin
> efterlängtade SR.
>
> Stort Grattis!
Tack! Grymt många som aktiverade sina kontaktnät och helt plötsligt plingade till i chatten. 15 minuter senare hade jag ett perfekt bakhjul levererat till mig, helt rörd.
-------------------------------------------------------
> Hade precis kommit tillbaka till Norrköping efter
> att ha cyklat till Motala för att supporta en
> kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog
> igång happy för att kolla 60-milatråden och
> såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd att
> omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo och
> bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min
> sambo att det var någon bra idé med tanke på
> hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det
> löste sig ändå och Larsson fick sin
> efterlängtade SR.
>
> Stort Grattis!
Tack! Grymt många som aktiverade sina kontaktnät och helt plötsligt plingade till i chatten. 15 minuter senare hade jag ett perfekt bakhjul levererat till mig, helt rörd.
nieves
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> S.Englund skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
>
> > Hade precis kommit tillbaka till Norrköping
> efter
> > att ha cyklat till Motala för att supporta en
> > kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog
> > igång happy för att kolla 60-milatråden och
> > såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd
> att
> > omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo
> och
> > bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min
> > sambo att det var någon bra idé med tanke på
> > hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det
> > löste sig ändå och Larsson fick sin
> > efterlängtade SR.
> >
> > Stort Grattis!
>
> Tack! Grymt många som aktiverade sina kontaktnät
> och helt plötsligt plingade till i chatten. 15
> minuter senare hade jag ett perfekt bakhjul
> levererat till mig, helt rörd.
Vilka hjältar! Stor styrka på happys deltagare, årets serviceman!
-------------------------------------------------------
> S.Englund skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
>
> > Hade precis kommit tillbaka till Norrköping
> efter
> > att ha cyklat till Motala för att supporta en
> > kompis som körde tri-VM. Kom ur duschen, slog
> > igång happy för att kolla 60-milatråden och
> > såg att Larsson behövde ett hjul. Var beredd
> att
> > omedelbart åka de cirka 7 milen till Tjällmo
> och
> > bistå med ett av mina hjul. Nu tyckte inte min
> > sambo att det var någon bra idé med tanke på
> > hur bonkad jag var efter motalaturen. Tur det
> > löste sig ändå och Larsson fick sin
> > efterlängtade SR.
> >
> > Stort Grattis!
>
> Tack! Grymt många som aktiverade sina kontaktnät
> och helt plötsligt plingade till i chatten. 15
> minuter senare hade jag ett perfekt bakhjul
> levererat till mig, helt rörd.
Vilka hjältar! Stor styrka på happys deltagare, årets serviceman!
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Jag kan väl också bidra lite nu när jag vaknat och vilat ut på jobbet.
Lördagen började med att jag lyckades snooza bort två alarmsignaler så att jag missade frukosten och fick cykla i 30+ i fem kilometer till pendeltåget. Inte direkt den starten som jag hade önskat, men när jag sprang ner för trappan på perrongen rullade tåget precis in. På macken i Östertälje tryckte jag i mig en trekantsmacka och en proteindryck. Vi var väl runt tio startande och efter utdelning av stämpelkort och instruktioner av Åsa bar det iväg. En halv minut senare hörde jag en massa rop bakom mig. Jag hade tydligen tappat stämpelkortet; det måste väl vara något slags av rekord?
Jag skrattade lite småstolt för mig själv och cyklade sen ikapp Mika. Han hade en plan för sub-24 och jag tänkte att jag kunde hänga med så länge jag orkade. Vi småsnackade lite om 100-milaren och PBP. Första stoppet blev vid färjan över Skanssundet och vi var alldeles för tidiga. Resten av randonnörerna också. Jag och Mika trampade på i vårt sub-24-tempo i det fina vädret. I Gnesta blev det snabbstopp för stämpling och vatten. Jag blev nästan lite nostalgisk när jag mindes hur jag fick frossa där under den regniga 40-milaren medan jag försökte småprata med Anton som såg helt förstörd ut när han trädde på sig en tillklippt sopsäck.
När vi började närma oss Eskilstuna började jag bli trött och kände att jag behövde äta. Mika stuvade om lite i schemat och i stället för ett snabbstopp blev det matpaus. Macka, juice, två Gainomax, chips och godis - motvinden hade satt sina spår. Och nog fortsatte den när vi vände av söderut. Det var knappast den värsta motvinden jag varit med om, men den var ändå svår att bortse från. Innan Vingåker blev jag hungrig igen och här började vi väl inse att sub-24 inte skulle hålla. Pauserna blev längre än planerat och rullsnittet lite för lågt. Vägarna var dock helt fantastiska och jag slogs av hur få bilar det var. Det kom ett par skurar och regnjackan åkte på bara för att tas av tio minuter senare.
Till Tjällmo kom vi klockan fem och allt såg stängt ut så vi knäppte en groupie med kiosken. En barnfamilj som passerade oss skulle iväg till ett kafé och köpa glass. "Ja, jäklar vad gott!" utbrast jag och fick en förskräckt blick av dottern i dagisåldern. Trots att kafét egentligen hade stängt lyckades vi köpa varsin glass och läsk av de trevliga tanterna. Familjen hade fått sällskap i form av en kusin och dennes pappa. Då blev det min tur att bli förskräckt. Pojken hade kissat på sig och därefter sprungit och gömt sig av skam, vilket pappan smått road delgav oss alla.
Nästa stopp var i Skänninge. Hamburgertallrik på den soliga uteserveringen. Nu hade vi ingen brådska med någonting så vi cyklade sakta därifrån och hoppades att den otursförföljde JLarsson skulle få tag i ett dugligt hjul (grymt jobbat av alla inblandade!). Ombergs beryktade stigning började närma sig och när den väl kom blev jag nästan lite besviken. Besviken blev jag däremot inte på Rasta i Ödeshög där jag lyckades få tag på min favoritproteinbar och en toscasnäcka. När vi cyklade därifrån var det mörkt och kyligt. Alla extrakläder åkte på: underställströja, buff, långa handskar, regnjacka, skoöverdrag och reflexväst. Så fort vi stannade började jag huttra. Nu cyklade vi på samma vägar som hundramilaren fast åt motsatt håll. Den fina grusvägen vid Tjurtorp var alldeles för kort, men vi slapp vildsvin, grävlingar och andra orosmoment. Mika började bli trött. Jag var fortfarande ganska pigg i huvudet men intog lite koffein i förebyggande syfte.
Vi rullade in på McDonald's i Linköping klockan ett på natten. Kroppen uppskattade inte alls maten. På väg ut ur stan började jag må illa och dessutom bli rejält sömnig. 18 mil kvar och jag ville bara sova. Mika var lika trött men vi kämpade vidare i mörkret. Jag behövde kissa hela tiden och varje gång vi stannade för det började jag frysa. För att hålla mig vaken testade jag att grymta och örfila mig själv lite lätt. Det är oklart om det hade någon effekt. Här klagade vi nog rätt mycket på allt möjligt, men minnet sviker mig när jag försöker komma ihåg på vad. Jag minns dock att jag trots allt tyckte att hela situationen var rätt komisk.
Runt Norrköping tror jag att det vände för mig. Natt blev morgon och trötthet blev övertrötthet. Mika behövde verkligen sova så vi slog oss ner på en lastpall och satte klockan på en kvart. Han satt lutad mot en annan lastpall och jag låg i fosterställning. Vilken skillnad det gjorde!
Nån timme senare ville Mika lägga sig och sova i den solvarma vägrenen. Jag orkade inte påpeka att det var en mindre bra idé så jag stod vakt i fem minuter. Det kom inte en bil. Vid stämplingen i Nyköpingsbro var det dags igen. Energiintag (ingen aning om vilken form det hade) och två gånger fem minuters sömn för Mika. Jag var för pigg; koffeinet kanske peakade?
Nästa stämpling kombinerades med glass i solkenet. Det var vi värda efter att tre-fyra gånger ha inbillat oss att nästa backe måste vara den sega backen precis innan den sista kontrollen på macken i Sillekrog. Vetskapen om att det bara var fyra mil kvar gav en extra skjuts och helt plötsligt var vi framme på Statoil i Östertälje. Eller nej, det var fanimej riktigt sega backar som jag aldrig tidigare lagt märke till hela vägen dit. Men skillnaden mot tidigare var enorm, så jag tänker glömma dem.
Sista stämpeln fick vi tjugo i tolv på söndagen. Efter 29 timmar och 25 minuter. Sub-24 sprack relativt tidigt, men vad gör det när man haft det bästa av sällskap, fint väder och en riktigt vidrig nattcykling. Väl hemma somnade jag i badet, sov fem timmar på rätt ställe och gick på restaurang där jag såklart passade på att nicka till lite. Sen blev det ytterligare tio timmar sömn.
Lördagen började med att jag lyckades snooza bort två alarmsignaler så att jag missade frukosten och fick cykla i 30+ i fem kilometer till pendeltåget. Inte direkt den starten som jag hade önskat, men när jag sprang ner för trappan på perrongen rullade tåget precis in. På macken i Östertälje tryckte jag i mig en trekantsmacka och en proteindryck. Vi var väl runt tio startande och efter utdelning av stämpelkort och instruktioner av Åsa bar det iväg. En halv minut senare hörde jag en massa rop bakom mig. Jag hade tydligen tappat stämpelkortet; det måste väl vara något slags av rekord?
Jag skrattade lite småstolt för mig själv och cyklade sen ikapp Mika. Han hade en plan för sub-24 och jag tänkte att jag kunde hänga med så länge jag orkade. Vi småsnackade lite om 100-milaren och PBP. Första stoppet blev vid färjan över Skanssundet och vi var alldeles för tidiga. Resten av randonnörerna också. Jag och Mika trampade på i vårt sub-24-tempo i det fina vädret. I Gnesta blev det snabbstopp för stämpling och vatten. Jag blev nästan lite nostalgisk när jag mindes hur jag fick frossa där under den regniga 40-milaren medan jag försökte småprata med Anton som såg helt förstörd ut när han trädde på sig en tillklippt sopsäck.
När vi började närma oss Eskilstuna började jag bli trött och kände att jag behövde äta. Mika stuvade om lite i schemat och i stället för ett snabbstopp blev det matpaus. Macka, juice, två Gainomax, chips och godis - motvinden hade satt sina spår. Och nog fortsatte den när vi vände av söderut. Det var knappast den värsta motvinden jag varit med om, men den var ändå svår att bortse från. Innan Vingåker blev jag hungrig igen och här började vi väl inse att sub-24 inte skulle hålla. Pauserna blev längre än planerat och rullsnittet lite för lågt. Vägarna var dock helt fantastiska och jag slogs av hur få bilar det var. Det kom ett par skurar och regnjackan åkte på bara för att tas av tio minuter senare.
Till Tjällmo kom vi klockan fem och allt såg stängt ut så vi knäppte en groupie med kiosken. En barnfamilj som passerade oss skulle iväg till ett kafé och köpa glass. "Ja, jäklar vad gott!" utbrast jag och fick en förskräckt blick av dottern i dagisåldern. Trots att kafét egentligen hade stängt lyckades vi köpa varsin glass och läsk av de trevliga tanterna. Familjen hade fått sällskap i form av en kusin och dennes pappa. Då blev det min tur att bli förskräckt. Pojken hade kissat på sig och därefter sprungit och gömt sig av skam, vilket pappan smått road delgav oss alla.
Nästa stopp var i Skänninge. Hamburgertallrik på den soliga uteserveringen. Nu hade vi ingen brådska med någonting så vi cyklade sakta därifrån och hoppades att den otursförföljde JLarsson skulle få tag i ett dugligt hjul (grymt jobbat av alla inblandade!). Ombergs beryktade stigning började närma sig och när den väl kom blev jag nästan lite besviken. Besviken blev jag däremot inte på Rasta i Ödeshög där jag lyckades få tag på min favoritproteinbar och en toscasnäcka. När vi cyklade därifrån var det mörkt och kyligt. Alla extrakläder åkte på: underställströja, buff, långa handskar, regnjacka, skoöverdrag och reflexväst. Så fort vi stannade började jag huttra. Nu cyklade vi på samma vägar som hundramilaren fast åt motsatt håll. Den fina grusvägen vid Tjurtorp var alldeles för kort, men vi slapp vildsvin, grävlingar och andra orosmoment. Mika började bli trött. Jag var fortfarande ganska pigg i huvudet men intog lite koffein i förebyggande syfte.
Vi rullade in på McDonald's i Linköping klockan ett på natten. Kroppen uppskattade inte alls maten. På väg ut ur stan började jag må illa och dessutom bli rejält sömnig. 18 mil kvar och jag ville bara sova. Mika var lika trött men vi kämpade vidare i mörkret. Jag behövde kissa hela tiden och varje gång vi stannade för det började jag frysa. För att hålla mig vaken testade jag att grymta och örfila mig själv lite lätt. Det är oklart om det hade någon effekt. Här klagade vi nog rätt mycket på allt möjligt, men minnet sviker mig när jag försöker komma ihåg på vad. Jag minns dock att jag trots allt tyckte att hela situationen var rätt komisk.
Runt Norrköping tror jag att det vände för mig. Natt blev morgon och trötthet blev övertrötthet. Mika behövde verkligen sova så vi slog oss ner på en lastpall och satte klockan på en kvart. Han satt lutad mot en annan lastpall och jag låg i fosterställning. Vilken skillnad det gjorde!
Nån timme senare ville Mika lägga sig och sova i den solvarma vägrenen. Jag orkade inte påpeka att det var en mindre bra idé så jag stod vakt i fem minuter. Det kom inte en bil. Vid stämplingen i Nyköpingsbro var det dags igen. Energiintag (ingen aning om vilken form det hade) och två gånger fem minuters sömn för Mika. Jag var för pigg; koffeinet kanske peakade?
Nästa stämpling kombinerades med glass i solkenet. Det var vi värda efter att tre-fyra gånger ha inbillat oss att nästa backe måste vara den sega backen precis innan den sista kontrollen på macken i Sillekrog. Vetskapen om att det bara var fyra mil kvar gav en extra skjuts och helt plötsligt var vi framme på Statoil i Östertälje. Eller nej, det var fanimej riktigt sega backar som jag aldrig tidigare lagt märke till hela vägen dit. Men skillnaden mot tidigare var enorm, så jag tänker glömma dem.
Sista stämpeln fick vi tjugo i tolv på söndagen. Efter 29 timmar och 25 minuter. Sub-24 sprack relativt tidigt, men vad gör det när man haft det bästa av sällskap, fint väder och en riktigt vidrig nattcykling. Väl hemma somnade jag i badet, sov fem timmar på rätt ställe och gick på restaurang där jag såklart passade på att nicka till lite. Sen blev det ytterligare tio timmar sömn.
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
mhenry skrev:
-------------------------------------------------------
> en massa bra saker
Jag hade hoppats att köra med Oscar på runt 28h men det blev mycket mer, min trötthet, alla backar, motvinden första 30, min trötthet igen, alla backar igen satte effektivt stopp för det.
Men det måste vara den vackraste banan av dom alla. Tack McD i Linköping för att ni har dygnet runt-öppet.
-------------------------------------------------------
> en massa bra saker
Jag hade hoppats att köra med Oscar på runt 28h men det blev mycket mer, min trötthet, alla backar, motvinden första 30, min trötthet igen, alla backar igen satte effektivt stopp för det.
Men det måste vara den vackraste banan av dom alla. Tack McD i Linköping för att ni har dygnet runt-öppet.
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag hade hoppats att köra med Oscar på runt 28h
> men det blev mycket mer, min trötthet, alla
> backar, motvinden första 30, min trötthet igen,
> alla backar igen satte effektivt stopp för det.
>
> Men det måste vara den vackraste banan av dom
> alla. Tack McD i Linköping för att ni har dygnet
> runt-öppet.
Banan är verkligen jättefin. Du har ju (som någon redan har konstaterat) årets pannben så vad gör några timmar hit eller dit. :)
-------------------------------------------------------
> Jag hade hoppats att köra med Oscar på runt 28h
> men det blev mycket mer, min trötthet, alla
> backar, motvinden första 30, min trötthet igen,
> alla backar igen satte effektivt stopp för det.
>
> Men det måste vara den vackraste banan av dom
> alla. Tack McD i Linköping för att ni har dygnet
> runt-öppet.
Banan är verkligen jättefin. Du har ju (som någon redan har konstaterat) årets pannben så vad gör några timmar hit eller dit. :)
Fjärdebrunn
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Här kommer då en liten RR från mitt håll. Mest för att skriva av mig lite av de upplevelser en sådan här resa för med sig första gången en gubbstrutt kör den. Många bilder finns på fejjan men här finns det fler som fattar :)
Jag fick ju som bekant kliva av mina super randonneur ambitioner när hälsenan gav upp efter Barkarbys 30-milare. Därför var denna 60-milare upplagd efter målen
- Genomförande non-stop
- Lagad mat var 6:e timme
- Trevlig samvaro med herr Larsson ,dvs JLarsson
Loppet skulle därför genomföras med utgångspunkt i Jonas tempo. Han kör för övrigt inget annat tempo än sitt över 60 mil eller mer, vilket iofs verkar vettigt.
Jag laddade med en jäkla massa jobb och lite mindre cykling veckan innan. Pendlaröket trimmades med borttagna skärmar, väska på styret och en jäkla massa batterier (3 olika). Kvällen innan blev det ordentlig pasta och jäkligt dålig nattsömn. Det senare en dålig ovana jag lagt mig till med inför stora övningar...
Fick gå upp i ottan, 04:00 för att cykla mina 12 km till Stockholm Södra och tåget 05:19. Vid 04:40 cyklade jag förbi Lännerstasundet och Duvnäsviken i morgonsol.
Upplevelserik tågresa när ett gäng, misslyckade?, stekare klev på tåget vid Älvsjö med fortsatt festande med hög musik och bira hela resan ner till Södertälje...
Starten var helt odramatisk. Åsa skötte inregistreringen galant. Jag förstod att jag verkligen var rookie i det här sammanhanget. De 12-14 startande hade några starter sedan tidigare.
Vi stävade ut på kända vägar mot Nynäs. Det blev lite surr när Jonas glatt meddelade när ett snitt på 26 var påbjudet för att hinna med Skanssundet-färjan. Randomänniskor vill nog inte hetsa upp sig sådär direkt från start. Alla hann dock med.
Som de erfarna randonneurer församlingen var klev alla iväg i eget tempo efter färjan. Efter en liten stund hade vi dock klumpat ihop oss.
mhenry och nieves försvann som två blixtar.
Vägen mot Gnesta och första stämpling var riktigt fin.
Efter Gnesta splittrades klungan något och ett mindre gäng med Åsa, Henrik, Mark och Thomas och vi tuffade på genom sörmlandsskogarna i motvinden mot Eskilstuna. Jag fick sedvanlig åthutning för att ha dragit på i backarna när jag låg i förning.
Väl i Eskilstuna dissade Larsson och jag mackens utbud och följde strategin med lagade mål mat via ett besök på pizzerian över gatan. Öl och pizza kändes lagom stabilt.
Eftersom de övriga i gänget snabbfikade kom vi iväg sist och körde ensamma till S:t Görans land och kontrollen i Vingåker. Hela tiden på bedövande vackra småvägar genom ett Sverige man bara får se på randolopp eller när man har kört totalt fel. Och så motvinden...
Julitta Gård
Väl i Vingåker och snabbfikan samlade vi ihop delar av gänget igen för färd mot nästa kontroll i Tjällmo. Efter den blev vi en kvartett med Mark och Thomas.
4 mil från kontrollen i Skänninge och ett par från Borensberg säger piong från Larssons bakhjul som skevade och började gnälla utan en eker. Ridå...
Under ivrigt facebookande försökte Larsson lokalisera ett hjul. Vi släppte de andra två och haltade mot Borensberg där det skulle finnas ett Gästgiveri. Vid det här laget var Jonas i ett sådant tillstånd man kan bli när man är på väg att tappa PBP-starten innan det har börjat. Han bad då sin väsentligt bättre hälft, Katti, att sätta sig i bilen för 3 tim bilåka med ett reservhjul.
Väl i Borensberg sa det dock plong i telefonen när en local med cykelhjul hörde av sig. Vi stämde möte med Lena och tog bord på Gästgiveriet. Efter lånet var Larsson såhär glad.
I takt med solnedgången steg vi ur skogen och ut på de östgötska kornbodarna. De små vägarna var nu hel magiskt vackra.
Kontrollen i Skänninge var stängd så etappen söderut blev lång. Vi stannade på den lilla vägen efter Borgshamn, tände lampor och drog på västar inför klättringen upp på Omberg. Den var tuff. Strava reggade ca 90 höjdmeter i en backe där. Banan går på en liten turistväg längs kanten mot Vättern.
På macken i Ödeshög satt Mark och snackade med de lokala lördagsfyllona. Tjejerna som jobbar där var helt fantastiska när det tände upp köket och fixade både köttbullar och pyttipanna. Jonas fick nu bara i sig delar av sin middag och slocknade i en fåtölj. Han var lite på nergång kan man säga.
Efter att ha stannat över en timme samt startat upp med varsin red bull för att skaka liv i kroppen fortsatte vi. De skrovliga kostigarna vi kört på sedan Vagnhärad började ta ut sin rätt. Klockan var en bit efter 2.
Vi släppte Mark efter en knapp mil, av 6, fram mot Linköping när Jonas fick soppatorsk. Det tog oss ca 3,5 timmar att cykla 6 mil...
Väl i Linköping hade det ljusnat igen. Klockan var 05:30 när vi klev in på donken, käkade och somnade. Jag sov 45 min på en soffa, vaknade med ett ryck över att jag trodde vi hade försovit oss och låste upp cyklarna utanför. Vi kom iväg vid 7.
Nu var det sol och värme, gamla E4, frukost i Norrköping och så min lilla ångest över Kolmården och gamla E4 Nyköping-Vagnhärad. Det brann och värkte om mitt arsle. Sitter inte bra på sadeln längre, den värkte efter första timmen och så hade jag skavt upp sittknölarna. Som tur var fick jag ta ur Larsons stora tub med Idominsalva. Inga foton här, jag lovar.
Backarna togs dock enligt Larsons randostrategi att bara spinna, aldrig ta i. (Jag tog dock i som fan och så masserade jag röven en stund på toppen)
Stämpling i Nyköpingsbro och Sillekrog utan dramatik. Min GPS fick hicka och la av. Sista milen drog vi på lite för att bränna ur det sista. Vi hann upp Mark på infarten och stämplade in 16:20 efter 34 timmar och konstaterade att det blev en rätt lång cykeltur.
Tack Åsa och Henrik för ett utmärkt arrangemang, grisigt skakiga vägar och ett sceneri jag inte velat vara utan.
När kör vi igen?
Jag fick ju som bekant kliva av mina super randonneur ambitioner när hälsenan gav upp efter Barkarbys 30-milare. Därför var denna 60-milare upplagd efter målen
- Genomförande non-stop
- Lagad mat var 6:e timme
- Trevlig samvaro med herr Larsson ,dvs JLarsson
Loppet skulle därför genomföras med utgångspunkt i Jonas tempo. Han kör för övrigt inget annat tempo än sitt över 60 mil eller mer, vilket iofs verkar vettigt.
Jag laddade med en jäkla massa jobb och lite mindre cykling veckan innan. Pendlaröket trimmades med borttagna skärmar, väska på styret och en jäkla massa batterier (3 olika). Kvällen innan blev det ordentlig pasta och jäkligt dålig nattsömn. Det senare en dålig ovana jag lagt mig till med inför stora övningar...
Fick gå upp i ottan, 04:00 för att cykla mina 12 km till Stockholm Södra och tåget 05:19. Vid 04:40 cyklade jag förbi Lännerstasundet och Duvnäsviken i morgonsol.
Upplevelserik tågresa när ett gäng, misslyckade?, stekare klev på tåget vid Älvsjö med fortsatt festande med hög musik och bira hela resan ner till Södertälje...
Starten var helt odramatisk. Åsa skötte inregistreringen galant. Jag förstod att jag verkligen var rookie i det här sammanhanget. De 12-14 startande hade några starter sedan tidigare.
Vi stävade ut på kända vägar mot Nynäs. Det blev lite surr när Jonas glatt meddelade när ett snitt på 26 var påbjudet för att hinna med Skanssundet-färjan. Randomänniskor vill nog inte hetsa upp sig sådär direkt från start. Alla hann dock med.
Som de erfarna randonneurer församlingen var klev alla iväg i eget tempo efter färjan. Efter en liten stund hade vi dock klumpat ihop oss.
mhenry och nieves försvann som två blixtar.
Vägen mot Gnesta och första stämpling var riktigt fin.
Efter Gnesta splittrades klungan något och ett mindre gäng med Åsa, Henrik, Mark och Thomas och vi tuffade på genom sörmlandsskogarna i motvinden mot Eskilstuna. Jag fick sedvanlig åthutning för att ha dragit på i backarna när jag låg i förning.
Väl i Eskilstuna dissade Larsson och jag mackens utbud och följde strategin med lagade mål mat via ett besök på pizzerian över gatan. Öl och pizza kändes lagom stabilt.
Eftersom de övriga i gänget snabbfikade kom vi iväg sist och körde ensamma till S:t Görans land och kontrollen i Vingåker. Hela tiden på bedövande vackra småvägar genom ett Sverige man bara får se på randolopp eller när man har kört totalt fel. Och så motvinden...
Julitta Gård
Väl i Vingåker och snabbfikan samlade vi ihop delar av gänget igen för färd mot nästa kontroll i Tjällmo. Efter den blev vi en kvartett med Mark och Thomas.
4 mil från kontrollen i Skänninge och ett par från Borensberg säger piong från Larssons bakhjul som skevade och började gnälla utan en eker. Ridå...
Under ivrigt facebookande försökte Larsson lokalisera ett hjul. Vi släppte de andra två och haltade mot Borensberg där det skulle finnas ett Gästgiveri. Vid det här laget var Jonas i ett sådant tillstånd man kan bli när man är på väg att tappa PBP-starten innan det har börjat. Han bad då sin väsentligt bättre hälft, Katti, att sätta sig i bilen för 3 tim bilåka med ett reservhjul.
Väl i Borensberg sa det dock plong i telefonen när en local med cykelhjul hörde av sig. Vi stämde möte med Lena och tog bord på Gästgiveriet. Efter lånet var Larsson såhär glad.
I takt med solnedgången steg vi ur skogen och ut på de östgötska kornbodarna. De små vägarna var nu hel magiskt vackra.
Kontrollen i Skänninge var stängd så etappen söderut blev lång. Vi stannade på den lilla vägen efter Borgshamn, tände lampor och drog på västar inför klättringen upp på Omberg. Den var tuff. Strava reggade ca 90 höjdmeter i en backe där. Banan går på en liten turistväg längs kanten mot Vättern.
På macken i Ödeshög satt Mark och snackade med de lokala lördagsfyllona. Tjejerna som jobbar där var helt fantastiska när det tände upp köket och fixade både köttbullar och pyttipanna. Jonas fick nu bara i sig delar av sin middag och slocknade i en fåtölj. Han var lite på nergång kan man säga.
Efter att ha stannat över en timme samt startat upp med varsin red bull för att skaka liv i kroppen fortsatte vi. De skrovliga kostigarna vi kört på sedan Vagnhärad började ta ut sin rätt. Klockan var en bit efter 2.
Vi släppte Mark efter en knapp mil, av 6, fram mot Linköping när Jonas fick soppatorsk. Det tog oss ca 3,5 timmar att cykla 6 mil...
Väl i Linköping hade det ljusnat igen. Klockan var 05:30 när vi klev in på donken, käkade och somnade. Jag sov 45 min på en soffa, vaknade med ett ryck över att jag trodde vi hade försovit oss och låste upp cyklarna utanför. Vi kom iväg vid 7.
Nu var det sol och värme, gamla E4, frukost i Norrköping och så min lilla ångest över Kolmården och gamla E4 Nyköping-Vagnhärad. Det brann och värkte om mitt arsle. Sitter inte bra på sadeln längre, den värkte efter första timmen och så hade jag skavt upp sittknölarna. Som tur var fick jag ta ur Larsons stora tub med Idominsalva. Inga foton här, jag lovar.
Backarna togs dock enligt Larsons randostrategi att bara spinna, aldrig ta i. (Jag tog dock i som fan och så masserade jag röven en stund på toppen)
Stämpling i Nyköpingsbro och Sillekrog utan dramatik. Min GPS fick hicka och la av. Sista milen drog vi på lite för att bränna ur det sista. Vi hann upp Mark på infarten och stämplade in 16:20 efter 34 timmar och konstaterade att det blev en rätt lång cykeltur.
Tack Åsa och Henrik för ett utmärkt arrangemang, grisigt skakiga vägar och ett sceneri jag inte velat vara utan.
När kör vi igen?
Senast ändrad:
Fjärdebrunn
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
nieves skrev:
-------------------------------------------------------
> Bra RR, jättefina bilder som väl speglar
> tillvaron på en 60 milare, bara solsken & god mat
> :)
Tack, det blir så när resan får helga målet
Att cykla den banan sub-24 verkar hårt. Med vinden vi hade i Lördags, väldigt hårt. Skrovliga små asfalterade grusvägar som tar ur krafter och skakar sönder händer. Får se om jag testar någon gång.
-------------------------------------------------------
> Bra RR, jättefina bilder som väl speglar
> tillvaron på en 60 milare, bara solsken & god mat
> :)
Tack, det blir så när resan får helga målet
Att cykla den banan sub-24 verkar hårt. Med vinden vi hade i Lördags, väldigt hårt. Skrovliga små asfalterade grusvägar som tar ur krafter och skakar sönder händer. Får se om jag testar någon gång.
Senast ändrad:
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Fina RRs men lite jobbigt för mig som får 60 mil enkel resa för varje start i Sthlm. Men vad gör man inte för att randonneurköra på fina småvägar i Östergötland och få besöka Gästis i Borensberg? (ja man kan ju köra Hymers södra 30-milare också förstås)
nieves
Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée 600KM Södertälje
Fjärdebrunn skrev:
-------------------------------------------------------
> nieves skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Bra RR, jättefina bilder som väl speglar
> > tillvaron på en 60 milare, bara solsken & god
> mat
> > :)
>
> Tack, det blir så när resan får helga målet
>
> Att cykla den banan sub-24 verkar hårt. Med
> vinden vi hade i Lördags, väldigt hårt.
> Skrovliga små asfalterade grusvägar som tar ur
> krafter och skakar sönder händer. Får se om jag
> testar någon gång.
Jo sub24 är tufft, på den här banan lättare egentligen. I mitt högst personliga tycke så har vi på plussidan:
- Lätt att skaffa proviant med 9 stopp (var 60km nästan).
- Lätt "mörker-stint", platt sträcka mellan Ödeshög och Getå ofta med medvind, nattcykling är ofta långsam.
På minussidan:
- Dom många stoppen, här krävs disciplin och eventuellt ett körschema på 6×7min + 3×25min.
- Regna, det backiga kraftsugande partiet mellan Vingåker & Tjällmo samt Omberg. Här rinner tiden lätt iväg om man inte har krafter nog.
För mig var det en kombo som satte P för ett lyckat resultat. Långt motvindsparti är tufft på 2 gubbs. 57h arbetsvecka som avslutades med nätter 07:00 dagen innan start, minus på sovkontot innan start är ett gissel. Försökte kontra med boende på vandrarhem 300m från start men sömnen var minst sagt ryckig.
I Ödeshög var det fortfarande möjligt att hinna, hela tidsbanken var iofs uppäten redan vid ankomst (25min matstopp) så hade vi studsat ut så..... nej sa kropp & hjärna. Från race till ride, här började det spela mindre roll hur långa stoppen blev. 3 stycken powernap varav en på vägen (tack för vakningen mhenry) då det blev för vingligt att ens styra. Koffein hjälpte föga och munnen accepterade inget starkare än vatten.
Mitt körschema byggde på ett rullsnitt på 28 km/h och allt som går fortare läggs in på banken. Vi låg på runt 25 i snitt från Ödeshög och hem förutom några riktiga schackringar från mig. Det blir till att kavla upp ärmarna nästa år för att försöka igen. Alla andra brevetsträckor har jag gjort under 25 kph i totalsnitt så detta får bli ett mål 2016, jag undantar dock BRM1000 att rulla den under 40h är lite överkurs..
-------------------------------------------------------
> nieves skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Bra RR, jättefina bilder som väl speglar
> > tillvaron på en 60 milare, bara solsken & god
> mat
> > :)
>
> Tack, det blir så när resan får helga målet
>
> Att cykla den banan sub-24 verkar hårt. Med
> vinden vi hade i Lördags, väldigt hårt.
> Skrovliga små asfalterade grusvägar som tar ur
> krafter och skakar sönder händer. Får se om jag
> testar någon gång.
Jo sub24 är tufft, på den här banan lättare egentligen. I mitt högst personliga tycke så har vi på plussidan:
- Lätt att skaffa proviant med 9 stopp (var 60km nästan).
- Lätt "mörker-stint", platt sträcka mellan Ödeshög och Getå ofta med medvind, nattcykling är ofta långsam.
På minussidan:
- Dom många stoppen, här krävs disciplin och eventuellt ett körschema på 6×7min + 3×25min.
- Regna, det backiga kraftsugande partiet mellan Vingåker & Tjällmo samt Omberg. Här rinner tiden lätt iväg om man inte har krafter nog.
För mig var det en kombo som satte P för ett lyckat resultat. Långt motvindsparti är tufft på 2 gubbs. 57h arbetsvecka som avslutades med nätter 07:00 dagen innan start, minus på sovkontot innan start är ett gissel. Försökte kontra med boende på vandrarhem 300m från start men sömnen var minst sagt ryckig.
I Ödeshög var det fortfarande möjligt att hinna, hela tidsbanken var iofs uppäten redan vid ankomst (25min matstopp) så hade vi studsat ut så..... nej sa kropp & hjärna. Från race till ride, här började det spela mindre roll hur långa stoppen blev. 3 stycken powernap varav en på vägen (tack för vakningen mhenry) då det blev för vingligt att ens styra. Koffein hjälpte föga och munnen accepterade inget starkare än vatten.
Mitt körschema byggde på ett rullsnitt på 28 km/h och allt som går fortare läggs in på banken. Vi låg på runt 25 i snitt från Ödeshög och hem förutom några riktiga schackringar från mig. Det blir till att kavla upp ärmarna nästa år för att försöka igen. Alla andra brevetsträckor har jag gjort under 25 kph i totalsnitt så detta får bli ett mål 2016, jag undantar dock BRM1000 att rulla den under 40h är lite överkurs..
Liknande trådar
Senaste inläggen
-
[OT] Vad lyssnar du på för musik just nu?
- Senaste: Klorofylltalibanen
-
Köp & Sälj
-
Säljes i Älvsborg -
Säljes i Göteborg -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Östergötland
