Köpguide begagnat
Det har förekommit en del frågor kring att köpa begagnad cykel här och nu tänkte jag att jag skulle ta och skriva ner mina erfarenheter. Sedan jag började cykla har jag köpt eller varit köphjälp på 6 cykelköp och förmodligen tittat på ytterligare ett tiotal cyklar. Jag tycker att det finns all anledning att köpa begagnat, men det är självklart lite krångligare än att köpa nytt. Min guide avhandlar de mesta begagnatköp utom samlarcyklar, alltså även gamla 80-talsracers.
Är du på väg att köpa din första cykel tycker jag att du ska börja med att läsa Rippas köpguide, http://happymtb.org/forum/read.php?1,38230 .
Sen är det naturligtvis beroende på vad du ska köpa för cykel. Det är naturligtvis stor skillnad på racer och MTB, olika former av MTB, enklare modeller och Hi-end, dämpat-odämpat osv.
Vi börjar vid datorn med att kolla på marknaden. Man får räkna med att begagnade cyklar kommer behöva repareras, därför är inte bara skicket viktigt utan också tillgången till nya delar. Först kollar vi racer.
Racer
När det gäller racer ska jag säga på en gång att jag egentligen är dåligt insatt, men lite tips ger jag ändå. Som med alla cyklar är det viktigt att tänka på kompabiliteten, och det gäller särskilt på äldre racercyklar. Det finns huvudsakligen tre standarder när det gäller gängor och andra dimensioner: brittisk/amerikansk/asiatisk, italiensk och fransk. Mig veterligen tillämpas inte den franska standarden numera. Italiensk standard återfinns på italienska cyklar (nähä?) och fransk på äldre franska cyklar. Östeuropeiska cyklar kan ha lite vad som helst.
Fransmännen har byggt många cyklar och de finns ofta på beg-marknaden. Franska standarden kan vara lite knepig när det gäller vevlager och hjulaxlar. Gamla franska cyklar har ofta växlar från Huret eller Simplex. På sin tid fungerade systemen säkert utmärkt, men de har gått ur produktion för länge sedan. Trissorna skiljer sig ibland från de billiga Shimano-trissorna och utslitna trissor kan vara tillräckligt för att bakväxeln ska vara obrukbar. Dessutom fungerar ofta reglagen dåligt ihop med nya billiga Shimanoväxlar. Sammanfattande slutsats är alltså att undvika franska cyklar. Lite synd, för det finns många fina Peugeot från 80-talet som står och samlar damm.
Gamla cyklar kan ha gamla vevlager med lösa kulor. Behöver de bytas ut är det inte så krångligt, det kan nämligen ersättas med moderna kassettvevlager. Det här är alltså en viktig anledning till varför man inte ska köpa en cykel med franska gängor. Det som kan bli lite krångligt är längden på vevaxeln, som ofta kan vara 122 mm på gamla cyklar. I de allra flesta fall bör de gå att ersätta med 118 mm, som inte ska vara så svårt att få tag på.
När det gäller växlar föreslår jag att man håller sig till Shimano, Campagnolo, Suntour (inte SR Suntour) och Mavic. Shimano och Suntour är kompatibla med varandra. Shimano och Campa är inte kompatibla. Det finns säkert en och annan cykel som fått en utsliten Campa-bakväxel utbytt mot en billigare Shimano. Räkna inte med att de fungerar som det ska, inte ens med friktionsreglage. Alla Shimano-växlar kan bytas ut mot en nytillverkad Shimano-växel, utom Dura-Ace fram till ungefär -98. Shimano har även tillverkat en avart kallad Positron. Den ska undvikas i alla lägen. En racer med Positronväxel är antagligen ingen racer. Mavic är ovanliga. Sen finns det gamla Sachs-växlar men det har jag ingen kunskap om. Allt jag vet är att på 90-talet tillverkades Shimanokompatibla Sachs-växlar, och intressant nog även växelreglagen Sachs Ergopower. Alltså Campareglage med Shimano-utväxling.
Äldre cyklar har ofta inte den moderna lösningen med en kassett på en freehub, utan har frikransar. Med freehub placerade Shimano lagren på drivsidan utanför frihjulet och fick därmed ut lagren närmare dropouten. På äldre system är inte frihjulet integrerat med navet utan skruvas på utanpå baknavet. På frihjulskroppen sitter sedan dreven, ofta fastskruvade. På många system kan dreven skruvas loss. Fördelen med dessa gamla raka drev utan växlingsramper är att om de börjar bli slitna kan man skruva av dem och vända på dem och sedan köra vidare lika långt. Som jag förstått det är de flesta gamla frikransar utbytbara med varandra, men det finns en uppsjö av olika standarder för avdragare. Frikransar finns att köpa nya än i dag men det är inte säkert att det går att finna med den utväxling man söker. Även om det går att få tag på en ny krans är det alltså inte säkert att du kan hitta en avdragare för att få av den gamla. Shimanos frikransar har åtminstone sedan början på 80-talet använt en avdragare som är mycket lik den moderna HG-avdragaren. En modern avdragare bör passa i dessa äldre Shimano-kransar men var observant på att splinesen kan vara i kortaste laget. De äldre avdragarna är lätta att hitta billigt på Clas Ohlson eller Biltema.
Bild på en frikrans
och en freehub/kassett
När det gäller moderna kassetter och bodys förefaller tillgången vara hyfsat god när det gäller Shimano för 7-, 8- och 9-delade system. Det finns även 6-delade kassetter men då kan det nog bli problem att hitta reservdelar. Även bodys finns att få tag på men det kan vara lika dyrt som ett nytt nav. När det gäller Campa har jag ingen koll.
Som jag förstått det har det varit en smärre revolution i mitten på 90-talet i och med STI/Ergopower-reglagen. En racer med gamla ramreglage ska vara mycket billigare än en cykel med STI-reglage. Inte ens om cykeln är i mycket fint skick. Vill du ha en rejält billig racer med stor prutmån kan du kolla efter en cykel med ramreglage. Om du tror att du eventuellt kommer få för dig att vilja uppgradera till STI så köp en hoj med STI direkt. Det är sällan värt att försöka uppgradera.
En fransk cykel har fransk standard, så då tror man lätt att en asiatisk cykel har asiatisk standard? Trodde du, ja. Ta ingenting för givet. Gå igenom allt. Min Nishiki har till exempel Suntour-växlar, Maillard baknav och Shimano framnav. Lite rörigt alltså.
När det gäller ramar och racer törs jag inte uttala mig.
Några slutsatser alltså:
- inte franska cyklar
- växelsystem som är kompatibla med moderna system
- bakdrev som går att byta ut
- STI/Ergopower eller rejäl prutmån
MTB
Med begagnad MTB blir det lite lättare att hålla ordning på standarden. Det är brittisk/asiatisk standard rakt över. Det enda som kan vara lite krångligt är styrlager. Det finns tre huvudvarianter: gängat med 1 tums gaffelrör, gängat med 1 1/8 tums gaffelrör och ogängat med 1 1/8 tum gaffelrör (A-headset). Dimensionen på gaffelröret vet man först när man demonterat övre delen av styrlagret men det finns några andra sätt att avgöra. Gängade styrlager känner man igen på att överdelen av styrlagret är utformade ungefär som muttrar, ofta två olika där den ena är mutterspår i lagerbanan och den andra är en låsmutter. Styrstammen är sedan utformad som en tapp som trycks ner i gaffelröret och hålls på plats med en expanderbult.
Ytterdiametern på en styrtapp för entumsgaffel är 22,2 mm och för 1 1/8 är det 25,4 mm.
Ogängade styrlager eller A-headset känns igen på att muttrarna saknas. Överdelen är alltså helt slät, eller saknar i varje fall spår för verktyg. Styrstammen klämmer om gaffelröret med skruvar i bakkant, och har ett topplock med en insexbult i. Om styrstammen ser ut så här är det ett A-headset.
Naturligtvis finns det inga regler utan undantag. Om styrstammen ser ut som ovan men styrlagret har muttrar är det en gängad gaffel som försetts med adapter för en A-headset styrstam.
Det finns några olika varianter av styrlager för A-headset: vanlig, integrerad och semiintegrerad. Den integrerade varianten är nedsänkt i headtuben. Jag avråder från integrerade styrlager när det gäller begagnatköp, då det kan vara svårt att byta styrlagret om det blir dåligt.
En gängad gaffel med gängade styrlager kan bytas ut mot en ogängad gaffel med A-headset, så länge gaffelrören har samma diameter. Vet du med dig att du kanske vill byta gaffel ska du alltså titta efter en cykel med 1 1/8 tums gaffelrör.
En cykelram är gjord för att passa med en gaffel med ett visst mått mellan nav och krona. Tänk på att byte av gaffel kan förändra cykelns geometri så pass mycket att det i praktiken inte går att byta gaffel. En gammal dämpgaffel kan vara så slutkörd att den måste bytas ut. Slaglängden på gafflarna har blivit längre med åren och dagens utbud börjar i princip vid 80 mm. Det kan då bli problem att hitta en ny om det är en gammal gaffel med kortare slaglängd.
När det gäller cyklar med dämpare bak kan det vara krångligt att byta dämpare om det skulle behövas. Köp därför endast heldämpade cyklar med kända bakdämpare som går att få service på.
Det finns även andra standarder på styrlager. Dessa tre varianter går det relativt lätt att hitta ersättningsdelar till, men med övriga är det värre. Allra enklast är det att hitta ersättningsdelar till A-headset eftersom utbudet av styrlager är så stort.
Baknav och växelsystem hänger nära ihop. MTB är i regel 7-, 8- eller 9-delade bak, om vi bortser från single-speed, billiga cyklar och riktigt gamla cyklar. Baknaven för 8- och 9-delade system är lika. För 7-delat skiljer det sig. Vad innebär detta? Jo, om du köper en cykel med 8-delat system kan du uppgradera till 9-delat genom att köpa nya växelreglage och ny kassett. Den dagen kassetten behöver bytas på en cykel med 8-delat kan det vara värt att även passa på att byta växelreglage. Köper du en cykel med 7-delat är du i princip fast vid 7-delat om du inte byter baknav. I regel sitter det kassetter och inte frikransar på MTB. Undvik frikransar, då det sedan 80-talet endast sitter på billiga cyklar. Kassetter går fortfarande att få tag på även för 7- och 8-delat. En 7- eller 8-delad kassett kan köras både med 7- och 8-delade reglage, men alla lägen eller drev kan inte användas om man har ”fel” reglage. Däremot kan man aldrig blanda reglage och kassetter mellan 7/8- och 9-delat. Hittar du en cykel med en sådan blandning får du räkna med att den ena delen kommer behöva bytas ut.
När det gäller framklingor finns det en del olika varianter. Undvik specialgrejer, alltså vevpartier som inte är femarmade med 110 eller 94 mm bultcirkeldiameter eller fyrarmade med 104 mm BCD. Man kan också bereda sig på att den dag man behöver byta klingor köper man nytt vevparti. Det kan ofta bli lika billigt/dyrt som nya klingor.
Shimanos växlar kan bytas friskt mellan alla år. Oavsett om växeln ursprungligen är gjord för 7-delat verkar det funka även för 9-delat och tvärtom. En gammal glappande LX från -93 kan alltså bytas ut mot en billig ny Deore-växel om det skulle behövas.
Bromsreglage och bromsar måste vara gjorda för varandra. En cykel med cantileverbromsar ska ha reglage för detta och en cykel med V-bromsar ska ha reglage för detta. Undantaget gäller om det finns adapters monterade. När det gäller skivbromsar har jag tyvärr inga goda råd att ge, men rent generellt tror jag inte att det är så mycket som krånglar när det gäller skivbromsar. Köp helt enkelt inte dåliga skivbromsar, och kolla upp så att det går att få tag på nya skivbromsbelägg.
Rekommendationer för MTB beror lite på vad du vill använda cykeln till. Ska det bli en pendlarcykel eller touringcykel fungerar helstelt ypperligt. Framdämpare tycker jag ska undvikas då det innebär krångligare underhåll och sämre funktion. Ska det bli en skogscykel rekommenderar jag 1 1/8-gaffel, så att gaffeln kan bytas ut om andan eller nöden faller på. Köper du en cykel med framdämpare så se till att det är en bra gaffel eller att priset blir så lågt att du har marginal att byta till en bra gaffel. A-headset är absolut smidigare att hantera än gängade styrlager. Det finns dessutom ett betydligt större utbud av styrstammar och styrlager. Tänk dig för innan du låser fast dig vid 7-delat bak.
Köpet
Nu har du hittat annonsen med cykeln du vill ha och nu börjar den spännande biten. Se till att åka och titta på cykeln, en osedd begagnad cykel är ett väldigt osäkert kort. Säljaren säger att cykeln är fyra år gammal, men hur vet man det? När det gäller Shimano tycker jag den här sidan är väldigt användbar: http://www.fa-technik.adfc.de/Hersteller/Shimano/DIGEST.html Här finns modellnummer och tillverkningsår samlat, och det går lätt att avslöja att den fyra år gamla cykeln faktiskt är minst sju år gammal eftersom det sitter en RD-M567 växel och ST-M567 reglage på den. Läge att pruta!
Fälgar och drivlina är viktigt för skicket. Fälgsidorna ska vara raka och inte konkava. Konkava fälgsidor betyder att fälgen är nerbromsad och riskerar att kollapsa. Fälgen ska också vara rak med jämn ekerspänning. Hur man kollar det finns beskrivet i hjulbyggartrådarna http://happymtb.org/forum/read.php?1,34422. Om någon enstaka eker är lös är det ingen större fara eftersom det går att spänna den. Ett skevande hjul går ofta att rätta till, men om det blivit en bula i fälgbanan bör du räkna med att fälgen behöver bytas. Se till att fälgarna är av dubbelbottnad typ. Släpp ur all luft ur däcken och kolla.
Navens skick är viktiga men det är tyvärr väldigt svårt att kolla. Att känna efter glapp eller känna efter om det rullar lätt avslöjar egentligen bara hur hårt snabbkopplingen är spänd.
Mät kedjeslitaget http://www.fredrikshof.se/docs/teknik/prylar/kedjebyt/kedjebyt.htm och inspektera kassett och klingor. Är kedjan för sliten är det stor risk att hela drivlinan måste bytas och då blir det dyrt. Räkna med minst en tusenlapp för hela drivlinan.
Provcykla givetvis. Om växlingen inte fungerar som den ska så försök avgöra om det beror på att växlarna är dåligt inställda eller att drivlinan är för sliten. Ta med verktyg för att kunna göra en växeljustering. Vajrar och höljen är sånt man får räkna med att byta när man köper begagnat. Även kedja kan man förmodligen behöva byta. Om bromsarna fungerar dåligt har det förmodligen med injusteringen att göra (ej skivbromsar).
Ta tag ytterst på vevarmarna och känner efter så att inte vevlagret glappar. Om det gör det är det i regel relativt billigt att byta.
Ramens skick är svårt att avgöra, men inspektera den noggrant så att den inte har några bucklor eller sprickor. Inspektera särskilt svetsfogarna. En sprucken ram går antagligen inte att svetsa. Sprickor kan ofta tyda på materialutmattning, att ramen helt enkelt är slut. Stål mattas i regel långsammare än aluminium, men det är en infekterad diskussion som jag inte tänker gå in i. Kolla också noggrant på gaffel och baktriangel så att ramen är rak. Montera av bakhjulet och kolla så att det är lätt att ta av och på det. Om det inte är det kan ramen vara sned. Är bakväxelörat rakt? Är det utbytbart? Går det att få tag på nya bakväxelöron?
Har ramen dämpning bak så känn efter att det inte är något glapp i några leder eller bussningar. Känn också på dämparinfästningens bussningar. Inspektera bakdämparen och kolla efter oljeläckage. Det skall det inte vara.
Inspektera framdämparens gaffelben. Innerbenen ska inte vara repiga och inte ha oljefläckar. Fråga säljaren när gaffeln servades senast. Bromsa med frambromsen och känn efter om du känner något glapp i framgaffeln. Om du känner glapp, gör om proceduren med en hand på styrlagrets överdel och kontrollera att inte glappet sitter i styrlagret. Spänn i så fall styrlagret och känn på gaffeln igen.
Viktigast av allt, känns cykeln bra? Passar måtten dig?
Lycka till med begagnatköpet!
Fyll gärna på med kommentarer om sådant som saknas, sådant som är otydligt och sådant som är felaktigt så uppdaterar jag tråden.
Är du på väg att köpa din första cykel tycker jag att du ska börja med att läsa Rippas köpguide, http://happymtb.org/forum/read.php?1,38230 .
Sen är det naturligtvis beroende på vad du ska köpa för cykel. Det är naturligtvis stor skillnad på racer och MTB, olika former av MTB, enklare modeller och Hi-end, dämpat-odämpat osv.
Vi börjar vid datorn med att kolla på marknaden. Man får räkna med att begagnade cyklar kommer behöva repareras, därför är inte bara skicket viktigt utan också tillgången till nya delar. Först kollar vi racer.
Racer
När det gäller racer ska jag säga på en gång att jag egentligen är dåligt insatt, men lite tips ger jag ändå. Som med alla cyklar är det viktigt att tänka på kompabiliteten, och det gäller särskilt på äldre racercyklar. Det finns huvudsakligen tre standarder när det gäller gängor och andra dimensioner: brittisk/amerikansk/asiatisk, italiensk och fransk. Mig veterligen tillämpas inte den franska standarden numera. Italiensk standard återfinns på italienska cyklar (nähä?) och fransk på äldre franska cyklar. Östeuropeiska cyklar kan ha lite vad som helst.
Fransmännen har byggt många cyklar och de finns ofta på beg-marknaden. Franska standarden kan vara lite knepig när det gäller vevlager och hjulaxlar. Gamla franska cyklar har ofta växlar från Huret eller Simplex. På sin tid fungerade systemen säkert utmärkt, men de har gått ur produktion för länge sedan. Trissorna skiljer sig ibland från de billiga Shimano-trissorna och utslitna trissor kan vara tillräckligt för att bakväxeln ska vara obrukbar. Dessutom fungerar ofta reglagen dåligt ihop med nya billiga Shimanoväxlar. Sammanfattande slutsats är alltså att undvika franska cyklar. Lite synd, för det finns många fina Peugeot från 80-talet som står och samlar damm.
Gamla cyklar kan ha gamla vevlager med lösa kulor. Behöver de bytas ut är det inte så krångligt, det kan nämligen ersättas med moderna kassettvevlager. Det här är alltså en viktig anledning till varför man inte ska köpa en cykel med franska gängor. Det som kan bli lite krångligt är längden på vevaxeln, som ofta kan vara 122 mm på gamla cyklar. I de allra flesta fall bör de gå att ersätta med 118 mm, som inte ska vara så svårt att få tag på.
När det gäller växlar föreslår jag att man håller sig till Shimano, Campagnolo, Suntour (inte SR Suntour) och Mavic. Shimano och Suntour är kompatibla med varandra. Shimano och Campa är inte kompatibla. Det finns säkert en och annan cykel som fått en utsliten Campa-bakväxel utbytt mot en billigare Shimano. Räkna inte med att de fungerar som det ska, inte ens med friktionsreglage. Alla Shimano-växlar kan bytas ut mot en nytillverkad Shimano-växel, utom Dura-Ace fram till ungefär -98. Shimano har även tillverkat en avart kallad Positron. Den ska undvikas i alla lägen. En racer med Positronväxel är antagligen ingen racer. Mavic är ovanliga. Sen finns det gamla Sachs-växlar men det har jag ingen kunskap om. Allt jag vet är att på 90-talet tillverkades Shimanokompatibla Sachs-växlar, och intressant nog även växelreglagen Sachs Ergopower. Alltså Campareglage med Shimano-utväxling.
Äldre cyklar har ofta inte den moderna lösningen med en kassett på en freehub, utan har frikransar. Med freehub placerade Shimano lagren på drivsidan utanför frihjulet och fick därmed ut lagren närmare dropouten. På äldre system är inte frihjulet integrerat med navet utan skruvas på utanpå baknavet. På frihjulskroppen sitter sedan dreven, ofta fastskruvade. På många system kan dreven skruvas loss. Fördelen med dessa gamla raka drev utan växlingsramper är att om de börjar bli slitna kan man skruva av dem och vända på dem och sedan köra vidare lika långt. Som jag förstått det är de flesta gamla frikransar utbytbara med varandra, men det finns en uppsjö av olika standarder för avdragare. Frikransar finns att köpa nya än i dag men det är inte säkert att det går att finna med den utväxling man söker. Även om det går att få tag på en ny krans är det alltså inte säkert att du kan hitta en avdragare för att få av den gamla. Shimanos frikransar har åtminstone sedan början på 80-talet använt en avdragare som är mycket lik den moderna HG-avdragaren. En modern avdragare bör passa i dessa äldre Shimano-kransar men var observant på att splinesen kan vara i kortaste laget. De äldre avdragarna är lätta att hitta billigt på Clas Ohlson eller Biltema.
Bild på en frikrans
och en freehub/kassett
När det gäller moderna kassetter och bodys förefaller tillgången vara hyfsat god när det gäller Shimano för 7-, 8- och 9-delade system. Det finns även 6-delade kassetter men då kan det nog bli problem att hitta reservdelar. Även bodys finns att få tag på men det kan vara lika dyrt som ett nytt nav. När det gäller Campa har jag ingen koll.
Som jag förstått det har det varit en smärre revolution i mitten på 90-talet i och med STI/Ergopower-reglagen. En racer med gamla ramreglage ska vara mycket billigare än en cykel med STI-reglage. Inte ens om cykeln är i mycket fint skick. Vill du ha en rejält billig racer med stor prutmån kan du kolla efter en cykel med ramreglage. Om du tror att du eventuellt kommer få för dig att vilja uppgradera till STI så köp en hoj med STI direkt. Det är sällan värt att försöka uppgradera.
En fransk cykel har fransk standard, så då tror man lätt att en asiatisk cykel har asiatisk standard? Trodde du, ja. Ta ingenting för givet. Gå igenom allt. Min Nishiki har till exempel Suntour-växlar, Maillard baknav och Shimano framnav. Lite rörigt alltså.
När det gäller ramar och racer törs jag inte uttala mig.
Några slutsatser alltså:
- inte franska cyklar
- växelsystem som är kompatibla med moderna system
- bakdrev som går att byta ut
- STI/Ergopower eller rejäl prutmån
MTB
Med begagnad MTB blir det lite lättare att hålla ordning på standarden. Det är brittisk/asiatisk standard rakt över. Det enda som kan vara lite krångligt är styrlager. Det finns tre huvudvarianter: gängat med 1 tums gaffelrör, gängat med 1 1/8 tums gaffelrör och ogängat med 1 1/8 tum gaffelrör (A-headset). Dimensionen på gaffelröret vet man först när man demonterat övre delen av styrlagret men det finns några andra sätt att avgöra. Gängade styrlager känner man igen på att överdelen av styrlagret är utformade ungefär som muttrar, ofta två olika där den ena är mutterspår i lagerbanan och den andra är en låsmutter. Styrstammen är sedan utformad som en tapp som trycks ner i gaffelröret och hålls på plats med en expanderbult.
Ytterdiametern på en styrtapp för entumsgaffel är 22,2 mm och för 1 1/8 är det 25,4 mm.
Ogängade styrlager eller A-headset känns igen på att muttrarna saknas. Överdelen är alltså helt slät, eller saknar i varje fall spår för verktyg. Styrstammen klämmer om gaffelröret med skruvar i bakkant, och har ett topplock med en insexbult i. Om styrstammen ser ut så här är det ett A-headset.
Naturligtvis finns det inga regler utan undantag. Om styrstammen ser ut som ovan men styrlagret har muttrar är det en gängad gaffel som försetts med adapter för en A-headset styrstam.
Det finns några olika varianter av styrlager för A-headset: vanlig, integrerad och semiintegrerad. Den integrerade varianten är nedsänkt i headtuben. Jag avråder från integrerade styrlager när det gäller begagnatköp, då det kan vara svårt att byta styrlagret om det blir dåligt.
En gängad gaffel med gängade styrlager kan bytas ut mot en ogängad gaffel med A-headset, så länge gaffelrören har samma diameter. Vet du med dig att du kanske vill byta gaffel ska du alltså titta efter en cykel med 1 1/8 tums gaffelrör.
En cykelram är gjord för att passa med en gaffel med ett visst mått mellan nav och krona. Tänk på att byte av gaffel kan förändra cykelns geometri så pass mycket att det i praktiken inte går att byta gaffel. En gammal dämpgaffel kan vara så slutkörd att den måste bytas ut. Slaglängden på gafflarna har blivit längre med åren och dagens utbud börjar i princip vid 80 mm. Det kan då bli problem att hitta en ny om det är en gammal gaffel med kortare slaglängd.
När det gäller cyklar med dämpare bak kan det vara krångligt att byta dämpare om det skulle behövas. Köp därför endast heldämpade cyklar med kända bakdämpare som går att få service på.
Det finns även andra standarder på styrlager. Dessa tre varianter går det relativt lätt att hitta ersättningsdelar till, men med övriga är det värre. Allra enklast är det att hitta ersättningsdelar till A-headset eftersom utbudet av styrlager är så stort.
Baknav och växelsystem hänger nära ihop. MTB är i regel 7-, 8- eller 9-delade bak, om vi bortser från single-speed, billiga cyklar och riktigt gamla cyklar. Baknaven för 8- och 9-delade system är lika. För 7-delat skiljer det sig. Vad innebär detta? Jo, om du köper en cykel med 8-delat system kan du uppgradera till 9-delat genom att köpa nya växelreglage och ny kassett. Den dagen kassetten behöver bytas på en cykel med 8-delat kan det vara värt att även passa på att byta växelreglage. Köper du en cykel med 7-delat är du i princip fast vid 7-delat om du inte byter baknav. I regel sitter det kassetter och inte frikransar på MTB. Undvik frikransar, då det sedan 80-talet endast sitter på billiga cyklar. Kassetter går fortfarande att få tag på även för 7- och 8-delat. En 7- eller 8-delad kassett kan köras både med 7- och 8-delade reglage, men alla lägen eller drev kan inte användas om man har ”fel” reglage. Däremot kan man aldrig blanda reglage och kassetter mellan 7/8- och 9-delat. Hittar du en cykel med en sådan blandning får du räkna med att den ena delen kommer behöva bytas ut.
När det gäller framklingor finns det en del olika varianter. Undvik specialgrejer, alltså vevpartier som inte är femarmade med 110 eller 94 mm bultcirkeldiameter eller fyrarmade med 104 mm BCD. Man kan också bereda sig på att den dag man behöver byta klingor köper man nytt vevparti. Det kan ofta bli lika billigt/dyrt som nya klingor.
Shimanos växlar kan bytas friskt mellan alla år. Oavsett om växeln ursprungligen är gjord för 7-delat verkar det funka även för 9-delat och tvärtom. En gammal glappande LX från -93 kan alltså bytas ut mot en billig ny Deore-växel om det skulle behövas.
Bromsreglage och bromsar måste vara gjorda för varandra. En cykel med cantileverbromsar ska ha reglage för detta och en cykel med V-bromsar ska ha reglage för detta. Undantaget gäller om det finns adapters monterade. När det gäller skivbromsar har jag tyvärr inga goda råd att ge, men rent generellt tror jag inte att det är så mycket som krånglar när det gäller skivbromsar. Köp helt enkelt inte dåliga skivbromsar, och kolla upp så att det går att få tag på nya skivbromsbelägg.
Rekommendationer för MTB beror lite på vad du vill använda cykeln till. Ska det bli en pendlarcykel eller touringcykel fungerar helstelt ypperligt. Framdämpare tycker jag ska undvikas då det innebär krångligare underhåll och sämre funktion. Ska det bli en skogscykel rekommenderar jag 1 1/8-gaffel, så att gaffeln kan bytas ut om andan eller nöden faller på. Köper du en cykel med framdämpare så se till att det är en bra gaffel eller att priset blir så lågt att du har marginal att byta till en bra gaffel. A-headset är absolut smidigare att hantera än gängade styrlager. Det finns dessutom ett betydligt större utbud av styrstammar och styrlager. Tänk dig för innan du låser fast dig vid 7-delat bak.
Köpet
Nu har du hittat annonsen med cykeln du vill ha och nu börjar den spännande biten. Se till att åka och titta på cykeln, en osedd begagnad cykel är ett väldigt osäkert kort. Säljaren säger att cykeln är fyra år gammal, men hur vet man det? När det gäller Shimano tycker jag den här sidan är väldigt användbar: http://www.fa-technik.adfc.de/Hersteller/Shimano/DIGEST.html Här finns modellnummer och tillverkningsår samlat, och det går lätt att avslöja att den fyra år gamla cykeln faktiskt är minst sju år gammal eftersom det sitter en RD-M567 växel och ST-M567 reglage på den. Läge att pruta!
Fälgar och drivlina är viktigt för skicket. Fälgsidorna ska vara raka och inte konkava. Konkava fälgsidor betyder att fälgen är nerbromsad och riskerar att kollapsa. Fälgen ska också vara rak med jämn ekerspänning. Hur man kollar det finns beskrivet i hjulbyggartrådarna http://happymtb.org/forum/read.php?1,34422. Om någon enstaka eker är lös är det ingen större fara eftersom det går att spänna den. Ett skevande hjul går ofta att rätta till, men om det blivit en bula i fälgbanan bör du räkna med att fälgen behöver bytas. Se till att fälgarna är av dubbelbottnad typ. Släpp ur all luft ur däcken och kolla.
Navens skick är viktiga men det är tyvärr väldigt svårt att kolla. Att känna efter glapp eller känna efter om det rullar lätt avslöjar egentligen bara hur hårt snabbkopplingen är spänd.
Mät kedjeslitaget http://www.fredrikshof.se/docs/teknik/prylar/kedjebyt/kedjebyt.htm och inspektera kassett och klingor. Är kedjan för sliten är det stor risk att hela drivlinan måste bytas och då blir det dyrt. Räkna med minst en tusenlapp för hela drivlinan.
Provcykla givetvis. Om växlingen inte fungerar som den ska så försök avgöra om det beror på att växlarna är dåligt inställda eller att drivlinan är för sliten. Ta med verktyg för att kunna göra en växeljustering. Vajrar och höljen är sånt man får räkna med att byta när man köper begagnat. Även kedja kan man förmodligen behöva byta. Om bromsarna fungerar dåligt har det förmodligen med injusteringen att göra (ej skivbromsar).
Ta tag ytterst på vevarmarna och känner efter så att inte vevlagret glappar. Om det gör det är det i regel relativt billigt att byta.
Ramens skick är svårt att avgöra, men inspektera den noggrant så att den inte har några bucklor eller sprickor. Inspektera särskilt svetsfogarna. En sprucken ram går antagligen inte att svetsa. Sprickor kan ofta tyda på materialutmattning, att ramen helt enkelt är slut. Stål mattas i regel långsammare än aluminium, men det är en infekterad diskussion som jag inte tänker gå in i. Kolla också noggrant på gaffel och baktriangel så att ramen är rak. Montera av bakhjulet och kolla så att det är lätt att ta av och på det. Om det inte är det kan ramen vara sned. Är bakväxelörat rakt? Är det utbytbart? Går det att få tag på nya bakväxelöron?
Har ramen dämpning bak så känn efter att det inte är något glapp i några leder eller bussningar. Känn också på dämparinfästningens bussningar. Inspektera bakdämparen och kolla efter oljeläckage. Det skall det inte vara.
Inspektera framdämparens gaffelben. Innerbenen ska inte vara repiga och inte ha oljefläckar. Fråga säljaren när gaffeln servades senast. Bromsa med frambromsen och känn efter om du känner något glapp i framgaffeln. Om du känner glapp, gör om proceduren med en hand på styrlagrets överdel och kontrollera att inte glappet sitter i styrlagret. Spänn i så fall styrlagret och känn på gaffeln igen.
Viktigast av allt, känns cykeln bra? Passar måtten dig?
Lycka till med begagnatköpet!
Fyll gärna på med kommentarer om sådant som saknas, sådant som är otydligt och sådant som är felaktigt så uppdaterar jag tråden.
Senast redigerad av en moderator:
