Liten rapport från Campa Gran Fondo i Rom

[Anders H]

Bl a tre svenska farbröder och en kamrat från Norge åkte ner till Rom i fredags för att köra Gran Fondot och plåga benen med lite Italienska backar på höstkanten. Det här loppet är inte alls lika tufft som andra vi åkt i Italien. Nove Colli är mycket hårdare och även i våras fick kroppen mera stryk i Colnagos Gran Fondo. Arrangemanget var hur bra som helst med avstängda vägar hela tiden. Sträckan är tolv mil och enligt hemsidan är det fyra stigningar men i verkligheten var det två ordentliga backar om dryga halvmilen samt en kort, men helt brutal, knäppa på ungefär sju hundra meter och den sista biten med arton procents lutning på mycket dålig gatsten. 1843 höjdmeter fick jag ihop på min mätare. Utförskörningarna var relativt snälla men asfalten var som den brukar i Italien, alltså bedrövlig. På depåerna mest söta kakor men även goda vindruvor. Käket efter målgång helt ok med olika rätter att välja på. Men inget vin. Det hade man i och för sig redan fått en flaska i racepacket. Betyg en stark trea. Här är några bilder:

Tommy Prims tröja vid nummerlappsutdelningen!

Nervös väntan på start i gryningen.

Tvärstopp av nån anledning.

Första stigningen.

Solen börjar värma stan medan vi är på väg i i dimman.

Många stannade i depån efter den korta, tuffa backen.

Rom

 

[GoranS]

Nice!

Just asfaltskvaliteten är i mitt tycke Italiens dilemma vad gäller cykling. Kan i och för sig bitvis vara riktigt fin, men många vägar är i mindre bra skick. Vet inte om det beror på att de norra delarna är rikare, men uppåt Alperna är det dock min erfarenhet att det är lite bättre.

 

[McOla]

Jag såg er( eller iaf några tusen av de startande) från en taxi som inte hade fattat att halva Rom var avstängt och snurrade runt för att hitta en väg ut, sådär lagom kul på väg till flygplatsen...

Skönt för er att ni slapp lördagens väder.

//Ola

 

[peranders]

Forza farbröder!