Mitt nya liv - fortsätter
Så är jag halvvägs in i mitt träningsprogram. Två månader har gått av fyra. Jag har gjort mitt bästa att följa programmet men ibland så är pusslet en utmaning att få ihop. I möjligaste mån har jag stuvat och möblerat om för att få med alla pass. Det som hindrar är oftast tiden men också ibland säger kroppen ifrån och det är bara att, om än motvilligt, kasta in handduken och rätta sig efter vad den säger. Det är faktiskt inte mer än kanske 4-5 pass på 2 månader som inte har blivit utförda efter programmet och jag har fyllt på med andra aktiviteter i stället.
Programmet är periodiserat och skräddarsytt efter mina förutsättningar och önskemål. I snitt har jag 3 styrkepass, 1-2 löppass och 2-4 cykelpass i veckan av lite varierande slag. Just nu är det mycket intervaller.
Det jag saknar lite sen jag startade med mitt personliga träningsprogram är det sociala och det spontana. Det tar hårt de gånger jag hänger med på klubbträningar eller Happy Rides utöver programmet. Någon gång har jag bytt ut ett 2x20 tex mot en klubbträning och tagit det för vad det är. Också att nämna är cykelpendlingen till jobbet som förut var något ångestframkallande som jag plågade mig själv med, har förvandlats till något som jag numera anser som en lyx jag unnar mig alltför sällan.
Det är märkligt. Samtidigt som jag vissa dagar känner mig starkare än någonsin kommer det dagar där jag känner mig hopplöst svag och kraften finns inte alls. Kanske är det strategin att bryta ner för att bygga upp. Håller på att utveckla någon slags hatkärlek till Monarken. Det gick fort att bli wattknarkare :)
Denna vecka är det höstlov på skolan och jag har tagit ett par dagar ledigt för att hälsa på familjen i Stockholm. Passar rätt bra för jag har bara 2 intervallpass på monarken och sen är det bara styrkepassen och löpning som gäller och det kan man ju göra vart som helst. Självklart tar jag med en cykel upp till Stockholm så det blir väl lite lek utöver programmet.
Om jag ser framåt så ser jag att de kommande veckorna innebär stegrande träning främst i tid och några nyheter står på schemat. Jag ska prova traillöpning för fösta gången denna vecka. Det ser jag fram emot.
Fortfarande tycker jag det är mest givande att cykla landsvägscykel och de i särklass bästa stunderna jag haft på senaste tiden är när jag tar med racer ut i skogen. Det blir väl måhända en cross så småningom men det lär vänta på sig. Fram till dess ska jag plåga gammelracer aka Farbror Blå i skogen.
Programmet är periodiserat och skräddarsytt efter mina förutsättningar och önskemål. I snitt har jag 3 styrkepass, 1-2 löppass och 2-4 cykelpass i veckan av lite varierande slag. Just nu är det mycket intervaller.
Det jag saknar lite sen jag startade med mitt personliga träningsprogram är det sociala och det spontana. Det tar hårt de gånger jag hänger med på klubbträningar eller Happy Rides utöver programmet. Någon gång har jag bytt ut ett 2x20 tex mot en klubbträning och tagit det för vad det är. Också att nämna är cykelpendlingen till jobbet som förut var något ångestframkallande som jag plågade mig själv med, har förvandlats till något som jag numera anser som en lyx jag unnar mig alltför sällan.
Det är märkligt. Samtidigt som jag vissa dagar känner mig starkare än någonsin kommer det dagar där jag känner mig hopplöst svag och kraften finns inte alls. Kanske är det strategin att bryta ner för att bygga upp. Håller på att utveckla någon slags hatkärlek till Monarken. Det gick fort att bli wattknarkare :)
Denna vecka är det höstlov på skolan och jag har tagit ett par dagar ledigt för att hälsa på familjen i Stockholm. Passar rätt bra för jag har bara 2 intervallpass på monarken och sen är det bara styrkepassen och löpning som gäller och det kan man ju göra vart som helst. Självklart tar jag med en cykel upp till Stockholm så det blir väl lite lek utöver programmet.
Om jag ser framåt så ser jag att de kommande veckorna innebär stegrande träning främst i tid och några nyheter står på schemat. Jag ska prova traillöpning för fösta gången denna vecka. Det ser jag fram emot.
Fortfarande tycker jag det är mest givande att cykla landsvägscykel och de i särklass bästa stunderna jag haft på senaste tiden är när jag tar med racer ut i skogen. Det blir väl måhända en cross så småningom men det lär vänta på sig. Fram till dess ska jag plåga gammelracer aka Farbror Blå i skogen.
Senast ändrad:

