Mitt nya liv - fortsätter

Mitt nya liv - fortsätter
Oktober 2016 vägde jag 77 kg. I januari 2017 vägde jag 84,5 kg som mest. Jo, visst jag har styrketränat rätt hårt under vintern så jag får väl hoppas att det inte bara är vinterfläsk men nått måste ju gå att ta bort utan att förlora för mycket muskler?
Läste mig till att man inte bör förlora mer än 1% av kroppsvikten per vecka om man ska gå ner utan att förlora muskler. Utgår jag från 80 kg så är det 0,8 kg/vecka. I den takten måste jag banta i två månader :(

Följande inträffar ungefär samtidigt:
• Den 1 februari införde jag 0-tolerans på skräpmat, godis, kakor, tillsatt socker, öl, chips samt sänkte kolhydratintaget från bröd, pasta mm.
• Jag hade precis gjort ett maxtest på gymmet så jag började om på mitt rätt ambitiösa styrketräningsprogram som i början tar 6-7 timmar/vecka, men minskar efter hand.
• Den 4 februari startade tour of Sufferladria, en virtuellt etapplopp på nio dagar, som jag skulle delta i. I snitt 1-1,5 timme om dagen
• RH-viruset spred sig som en epidemi i södra Sverige.

Med andra ord inledde jag en rätt så torftig och trist period men jag stod ut för jag visste att det skulle bli roligt sen. Blev mycket Keso, ägg, knäckebröd, avokado. Hade lätt huvudvärk hela första veckan men kände mig inte begränsad vid träningen vare sig på gymmet eller på cykeln. Tänkte att det var sockret som skulle ut ur kroppen. Jag låg på kaloriunderskott med en hög träningsdos och lika kaxig som vanligt. Jag blir ju aldrig sjuk. :D så du kan man ju räkna ut med räven en bit krita vad detta ledde till.

I samma stund som jag klev av monarken söndagen den 12, sista etappen på Tour of Suff, gick en märklig rysning genom kroppen och de följande två dagarna, som var vilodagar, hade fortfarande huvudvärk och det kändes konstigt i kroppen men jag hade ju tränat hårt och var nöjd med min insats.

Capture.JPG


Onsdagen mådde jag verkligen inte bra men jag var tvungen att sticka till jobbet för en sak jag skulle fixa. Jag tog bilen. ”Måste”-saken tog ett par timmar sen tackade jag för mig och körde hem. Kändes så himla konstigt. Yrsel och ont i huvudet, muskelvärk, ont i halsen. Var skitläskigt att köra hem. Hade svårt att hålla ögonen öppna, bara. Så seg.
Sen var jag totalt däckad fram till måndagen. Minsta ansträngning gjorde mig helt slut. Oftast när man är sjuk tar det ett par dagar sen blir det bättre men denna gången har det tagit tid. Nu är jag på jobbet igen men jag borde egentligen kanske varit hemma idag också men men… Bantningen gav jag upp hemma i ebolahyddan. Tänkte det är bäst jag ger kroppen allt den kan tänkas vilja ha så att den får energi att bli frisk. Jag gick ner ca 3 kg första 2 veckorna. Lite för snabbt men det går lätt att gå ner i början då jag tror att kroppen binder en del vatten av tex gluten.

Jag använde en app som heter Fatsecret som jag tycker är mycket bra. Där håller jag koll på allt jag äter och dricker och har insett att jag får i mig mycket kolhydrater och lite mindre proteiner än vad jag trodde. Kämpar lite med det :)
IMG_3495.PNG


IMG_3496.PNG


IMG_3497.PNG

Har trotts avbrottet i kostomläggning inte gått upp så mycket men antagligen är det musklerna som rinner av mig. Det känns iaf som om all träning är bortkastad och att formen som jag med möda byggt upp under vintern är som bortblåst. Bara att börja om igen men nu kommer fokus ligga på cykel och jag får väl ge mig med styrketräningen för denna vintern.
Bör jag lägga in ett gympass i veckan bara för att hålla liv i styrkelyftningen fram till hösten? Vill ju fortsätta och förbättra mig nästa vinter.

I påsk åker jag till Gran Canaria och cykelformen behöver förbättras. Blir sufferfest 3-veckors backprogram fram till påsk och så blir det snart varmare och ljusare ute så att man kan få komma ut och leka lite igen. :)

E: La till lite bilder mm
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Jag åt A-fil med risentas müsli och två smörgåsar med ost resp salami på.
Det kommer säkert att se annorlunda ut när jag har tränat på lunchen.
 
Mitt nya liv - fortsätter
AAverdal sa:
Tack för tipset om Fatsecret. Laddade genast ner och la in dagens frukost. Bam!! Vilken chock!! Jag får knappt röra mer mat idag!!!

Damn! Du vet att du kan klicka på (mat)produkten och ställa in portionsstorlek, va? Jag missade det i början och fick oxå helt galna siffror på intaget. För all del så står fortfarande frukosten för den största delen av mitt kaloriintag.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Jenny W sa:
AAverdal sa:
Tack för tipset om Fatsecret. Laddade genast ner och la in dagens frukost. Bam!! Vilken chock!! Jag får knappt röra mer mat idag!!!

Damn! Du vet att du kan klicka på (mat)produkten och ställa in portionsstorlek, va? Jag missade det i början och fick oxå helt galna siffror på intaget. För all del så står fortfarande frukosten för den största delen av mitt kaloriintag.

Ja och det är nog lite av problemet. Reggade frukosten nu. Måste hem och mäta och väga...
 
Mitt nya liv - fortsätter
Den där "FatSecret"-appen är det några särskilda behörigheter den vill ha ? Tycker det verkar lite lurt att det kostar "gratis" ...
 
Mitt nya liv - fortsätter
Det där känner jag inte igen. Kaloriräknaren behöver man nog inte ha igång, om man inte vill. FatSecret har ett stort webbaserat forum oxå, typ som strava eller Fb om man inte vill använda appen. Jag använder bara appen
 
Mitt nya liv - fortsätter
Ofta vill apparna ha tillgång till foto för att den använder en barcode-scanner, ganska smidigt att man kan scanna muslipaketet eller filmjölken istället för att knappa.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Det här är inte ok. Skitfebruari :( Snart tre veckor influensa och förkylning som inte vill gå över.
Provade att styrketräna lugnt i söndags. Kändes inte riktigt ok. Vilade ett par dagar till. Cykelpendlade i tisdags. Kändes inte riktigt bra då heller. Känner mig ok när jag vaknar men allmäntillståndet försämras under dagen. Varje dag. Nu börjar jag väl se ljuset i tunneln och tänkte smyga igång träningen ikväll eller imorgon.

Blääää! Ångest.

Capture.JPG
 
Mitt nya liv - fortsätter
Tips: Sök på Dr Philip Maffetone och hans tränings/livsfilosofi, det verkar inte gå riktigt optimalt för dig med nuvarande upplägg.

Givetvis får man ta alla "metoder" med sunt förnuft och anpassa efter egna mål och förutsättningar :)

Krya på dig och lycka till!

/Frälst på min egen habrovinkel av Maffemetoden
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Jenny W sa:
Oktober 2016 vägde jag 77 kg. I januari 2017 vägde jag 84,5 kg som mest. Jo, visst jag har styrketränat rätt hårt under vintern så jag får väl hoppas att det inte bara är vinterfläsk men nått måste ju gå att ta bort utan att förlora för mycket muskler?
Läste mig till att man inte bör förlora mer än 1% av kroppsvikten per vecka om man ska gå ner utan att förlora muskler. Utgår jag från 80 kg så är det 0,8 kg/vecka. I den takten måste jag banta i två månader :(

Följande inträffar ungefär samtidigt:
• Den 1 februari införde jag 0-tolerans på skräpmat, godis, kakor, tillsatt socker, öl, chips samt sänkte kolhydratintaget från bröd, pasta mm.
• Jag hade precis gjort ett maxtest på gymmet så jag började om på mitt rätt ambitiösa styrketräningsprogram som i början tar 6-7 timmar/vecka, men minskar efter hand.
• Den 4 februari startade tour of Sufferladria, en virtuellt etapplopp på nio dagar, som jag skulle delta i. I snitt 1-1,5 timme om dagen
• RH-viruset spred sig som en epidemi i södra Sverige.

Med andra ord inledde jag en rätt så torftig och trist späningsperiod men jag stod ut för jag visste att det skulle bli roligt sen. Blev mycket Keso, ägg, knäckebröd, avokado. Hade lätt huvudvärk hela första veckan men kände mig inte begränsad vid träningen vare sig på gymmet eller på cykeln. Tänkte att det var sockret som skulle ut ur kroppen. Jag låg på kaloriunderskott med en hög träningsdos och lika kaxig som vanligt. Jag blir ju aldrig sjuk. :D så du kan man ju räkna ut med räven en bit krita vad detta ledde till.

I samma stund som jag klev av monarken söndagen den 12, sista etappen på Tour of Suff, gick en märklig rysning genom kroppen och de följande två dagarna, som var vilodagar, hade fortfarande huvudvärk och det kändes konstigt i kroppen men jag hade ju tränat hårt och var nöjd med min insats.



Onsdagen mådde jag verkligen inte bra men jag var tvungen att sticka till jobbet för en sak jag skulle fixa. Jag tog bilen. ”Måste”-saken tog ett par timmar sen tackade jag för mig och körde hem. Kändes så himla konstigt. Yrsel och ont i huvudet, muskelvärk, ont i halsen. Var skitläskigt att köra hem. Hade svårt att hålla ögonen öppna, bara. Så seg.
Sen var jag totalt däckad fram till måndagen. Minsta ansträngning gjorde mig helt slut. Oftast när man är sjuk tar det ett par dagar sen blir det bättre men denna gången har det tagit tid. Nu är jag på jobbet igen men jag borde egentligen kanske varit hemma idag också men men… Bantningen gav jag upp hemma i ebolahyddan. Tänkte det är bäst jag ger kroppen allt den kan tänkas vilja ha så att den får energi att bli frisk. Jag gick ner ca 3 kg första 2 veckorna. Lite för snabbt men det går lätt att gå ner i början då jag tror att kroppen binder en del vatten av tex gluten.

Jag använde en app som heter Fatsecret som jag tycker är mycket bra. Där håller jag koll på allt jag äter och dricker och har insett att jag får i mig mycket kolhydrater och lite mindre proteiner än vad jag trodde. Kämpar lite med det :)





Har trotts avbrottet i kostomläggning inte gått upp så mycket men antagligen är det musklerna som rinner av mig. Det känns iaf som om all träning är bortkastad och att formen som jag med möda byggt upp under vintern är som bortblåst. Bara att börja om igen men nu kommer fokus ligga på cykel och jag får väl ge mig med styrketräningen för denna vintern.
Bör jag lägga in ett gympass i veckan bara för att hålla liv i styrkelyftningen fram till hösten? Vill ju fortsätta och förbättra mig nästa vinter.

I påsk åker jag till Gran Canaria och cykelformen behöver förbättras. Blir sufferfest 3-veckors backprogram fram till påsk och så blir det snart varmare och ljusare ute så att man kan få komma ut och leka lite igen. :)

E: La till lite bilder mm

Alltså 84+ kilo på en vältränad tjej, du borde kunna ge stryk åt åtminstone 80% av den manliga befolkningen :D. Själv väger jag 86kg men jag tror att under 80kg skulle passa mig bättre, åtminstone så kände jag mig som superman vid 78 kg :D.
 
Mitt nya liv - fortsätter
MatteXC sa:
Tips: Sök på Dr Philip Maffetone och hans tränings/livsfilosofi, det verkar inte gå riktigt optimalt för dig med nuvarande upplägg.

Givetvis får man ta alla "metoder" med sunt förnuft och anpassa efter egna mål och förutsättningar :)

Krya på dig och lycka till!

/Frälst på min egen habrovinkel av Maffemetoden

Tack för tips. Ska kolla upp.

Tycker nog ändå att det går rätt bra. Har inte varit riktigt sjuk på 3-4 år. Dessutom tror jag nog jag vet vad som sänkte mitt immunförsvar denna gången.
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Scale60 sa:
[

Alltså 84+ kilo på en vältränad tjej, du borde kunna ge stryk åt åtminstone 80% av den manliga befolkningen :D. Själv väger jag 86kg men jag tror att under 80kg skulle passa mig bättre, åtminstone så kände jag mig som superman vid 78 kg :D.

:D

Det är faktiskt förvånansvärt få tjejer i +84kg-klassen i styrkelyft. Jag skulle inte ha några problem att gå upp i vikt men då får man ju oxå lyfta tyngre (om man vill konkurrera).

Däremot känner jag mig starkare på cykeln om jag väger mindre. Idealvikt hade varit runt 75 kg men 77-78 hade jag nöjt mig med. Fick lite panik här när jag insåg att det är 3 månader kvar till VR, då jag tänkte vara i mitt livs form. Känns väldigt långt borta just nu. Vill fortsätta med styrkelyft men jag får nog lägga det på is ett tag om jag ska komma i cykelform under denna relativt korta tid
 
Mitt nya liv - fortsätter
Jag har gått ner 5 kg på 5 veckor nu och samtidigt blivit starkare! Tränar med progression (försöker öka lite varje pass) och klarar fullfölja set i knäböj och bänk med tyngre vikt än vad jag failade på innan jag började banta. Blev förvånad för jag var helt inställd på att jag skulle förlora styrka.

Äter som vanligt men lite mindre portioner och inga sötsaker eller nattmackor.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Supertramp sa:
Jag har gått ner 5 kg på 5 veckor nu och samtidigt blivit starkare! Tränar med progression (försöker öka lite varje pass) och klarar fullfölja set i knäböj och bänk med tyngre vikt än vad jag failade på innan jag började banta. Blev förvånad för jag var helt inställd på att jag skulle förlora styrka.

Äter som vanligt men lite mindre portioner och inga sötsaker eller nattmackor.

Gött att höra. Jag kom av mig alldeles iom att jag blev sjuk. Känns tungt att ta nya tag men jag måste väl. *mutter mutter* Jag borde kanske lägga ner kreatinet oxå. Bör ju ge ca 2% av kroppsvikten.
Heja supertramp!
 
Mitt nya liv - fortsätter
Var ute och cyklade i söndags och formen var sämre än väntat. Fick släppa gruppen efter en mil efter att fått lucka flera gånger. Väckte minnen att se ryggarna glida iväg. Bittert. Lång väg tillbaka efter en vinter i gymmet följt av sjukdom. Det är bara att bryta ihop och komma igen.

IMG_3557.PNG


Raderade FatSecret för några dagar sen efter massa strul med appen. Kontaktade support men fick inget svar. Nu vet jag iaf ungefär vad det jag äter oftast eller helst innehåller. En och annan ögonöppnare.

Närmaste delmål. Genomföra 200k från Malmö 25/3
 
Mitt nya liv - fortsätter
Tänkte att jag skulle följa upp och rapportera om hur vida vinterns styrketräning funkat eller ej. Jag körde ju rätt hårt och dedikerat styrkelyft i vintras och la på mig 6 kg muskler +ANNAT. Dels för att prova och se och dels för att det var så förbaskat kul. Jag hade från början tänkt att bara köra knäböj och bålmuskelaturträning. Det blev efter ett tag också marklyft för att det är kul och bra träning för bålen. Upptäckte sen varför man bänkar - för att få balans och komplett helkroppsträning. Gott så. Jag har tydligen fallenhet för att lyfta tungt och det gjorde det extra kul att utvecklas i snabb takt. När våren kom peakade jag på 84,5 kg i kroppsvikt, Knäböjde 100 kg, markade 130 kg och bänkade 50 kg.

Cykelloppen började nalkas så var jag ju tvungen att lägga om träningen till mer konditionsträning. Jag hade inte helt lagt av med cyklingen under vintern utan körde ca 1 pass på monarken i veckan bara för att kroppen inte skulle glömma. Gjorde visserligen rätt blygsamma watt och inte ens i närheten av vad jag tryckt på monarken tidigare vintrar men styrketräningen tog hårt på kroppen och jag var i stort sett alltid sliten efter något styrkepass. Jag spenderade ändå 6-7 timmar på gymmet/vecka och körde efter ett upplägg som gjorde att jag i princip varje pass körde precis vad jag mäktade med. (Hirvonen).

När jag stod inför faktum att jag inte kunde fortsätta mer med gym för att kroppen skulle kunna växla om till cykelträning inledde jag en tämligen mentalt tuff resa som skulle sträcka sig från början av februari till början av maj. Kan lugnt säga att denna vår har varit en av de tyngsta i min korta cykelkarriär.
Jag kände mig tung och långsam. Blev efter och sist och fick slita hårt för att hänga med på distansträningen. Ett par gånger fick jag helt enkelt släppa och cykla hem ensam. Uthålligheten fanns inte alls kvar. Jag var långsam och trött och hade nära till mjölksyra. Vad spelar det för roll att kunna knäböja 100 kg om man inte kan hänga med i klungan? Jag behövde träna upp min mjölksyratålighet, min Vo2 och min uthållighet igen och jag behövde gå ner i vikt så.

Jag började banta i början av februari och jag signade entusiastiskt upp mig på Tour of Sufferlandria https://thesufferfest.com/pages/tour-of-sufferlandria och trodde enfaldigt att jag skulle kunna köra den parallellt med fortsatt hård styrketräning.
Under Tour of Sufferlandria sista etapp gick det en rysning genom kroppen och nästa dag åkte jag på influensa så att det bara sjöng om det. Jag var tvungen att lägga ner all träning och viktnedgång ett tag. Det tog ca 6 veckor innan jag kunde ta nya tag.

Det är tråkigt att banta. Jättetråkigt, men det har på det hela taget faktiskt gått bra att gå ner i vikt, om än långsamt. Kruxet är att hålla energin uppe för träning och inte tappa muskler och det är mentalt jobbigt att gå omkring att vara småhungrig. Motivationen har svajat lite både gällande träning och viktnedgång. I slutet av april var jag nära att kasta in handduken och ge upp allt vad cykling heter sen var det som om det bara lossnade. Jag kan köra rätt hårt nu och benen känns plötsligt starka och pigga igen.

Körde Göingerundan med VR-gänget och kom in som andragrupp. Vi var 14 pers (tror jag) som snittade 36km/h. Rätt nöjd med 8 QOM. https://www.strava.com/activities/974967217

Jag är med i Skånealliansen i år http://hollvikenck.se/skanealliansen/ Det är kul och intressant att jämföra sig men andra tjejer under samma förutsättningar. Har varit med på två tempolopp och har kommit två varje gång och fått hyfsade tider och nu har jag anmält mig till nästa tävling som är ett GP-lopp. Är ordentligt nervös inför detta. Har aldrig provat GP innan och jag är mest rädd för att vurpa. Har hört att det kan gå vilt till men va fan… Vad kan gå fel? ;P Vurpar jag har jag iaf lite mer och hårdare muskler nu som kan ta emot.

Skillnaden detta år mot tidigare är att formen inte har kommit långsamt och stadigt blivit bättre, utan mer som av en ketchupeffekt. Det kan ha varit en tillfällig topp men jag känner mig stark nu. Jag kan inte med säkerhet säga att styrketräningen har varit till stor hjälp. Kanske har den det och jag vet inte om det ännu. Det positiva är ju att jag har fått vila från cyklingen och göra något annat, vilket kan vara bra för motivationen, så helt bortkastad har den ju inte varit. Jag har högre krav på mig själv i år och cyklar med starkare och snabbare cyklister.

Träningsupplägget bygger mycket på fingertoppskänsla, vila och återhämtning är viktigt, påstår en som coachar mig. Jag vill köra 4-5 pass i veckan men får hejda mig lite för att inte bryta ner mig för mycket. Just nu ligger jag på runt 10 träningstimmar i veckan.

Klarar jag att hålla formen uppe på 3-4 pass/vecka? Familjesituationen gör också att jag inte kan vara iväg på längre träningspass eller Brevets i samma utsträckning som innan. (Har inte cyklat en enda brevet i år ännu).

Ambitionen är att varje vecka ha:
- Ett Vo2-max-pass (hårda intervaller 4-8 minuters)
- Ett pass på tempocyklen för att lära känna och vänja mig vid att cykla tempo helt enkelt. (Kan vara utan detta pass om det kniper. Blir kanske bara vart annan vecka)
- Ett distanspass helst på >100k
- Ett lugnare återhämtningspass.
- Inte att förglömma cykelpendla, även om det är kort. Ställa bilen så mycket som möjligt och cykla i vardagen.

Dessa lopp har jag planerat in
- Ett GP-lopp 22/5 (jättenervös, herregud, ska bli skoj/läskigt. Bara jag inte vurpar).
- Växjötrampet kanske, får se…. 25/5
- Möckelnrunt som genrep men VR-gänget 4/6. Vi siktar på att hålla 38km/h i snitt :/ (Hjälp!)
- Tjejvättern den 10/6. Mål Sub3
- Vätternrundan 17/6 Mål Sub8:30

Be safe out there!

E: Stavfel och lite mellanrum. Vi ses där ute.
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Det där med hur kroppen svarar efter sjukdom kan variera ordentligt. Det är väldigt lätt att gå på för hårt för att 'ta igen förlorad träning' med erfarenhet och genom att använda fingertoppskänslan blir det enklare att hitta rätta balansen.

Spännande program framöver. Kör hårt!
 
Mitt nya liv - fortsätter
jonas-ni sa:
Det där med hur kroppen svarar efter sjukdom kan variera ordentligt. Det är väldigt lätt att gå på för hårt för att 'ta igen förlorad träning' med erfarenhet och genom att använda fingertoppskänslan blir det enklare att hitta rätta balansen.

Spännande program framöver. Kör hårt!

Ja, det har du rätt i. Kan inte minnas att jag varit så sjuk på många år. Kanske precis då när jag slutade röka, slog kroppen helt bakut. Frustrerande att inte kunna träna som man vill under längre tid.
Det där med fingertoppskänslan är tyvärr inget man kan lära sig utan "Trail and Error". Provar fortfarande olika sätt och kommer väl komma på "mitt" rätta sätt vilket år som helst. :)
Angående kommande lopp tycker jag att det är en fin blandning av korta och långa lopp. Saknar breveterna lite men hoppas bara att jag kan få in ett par senare i sommar.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Lite reflektion angående din styrketräning är att du nog lagt på dig en del extra fett. När man lyfter tungt är det ofta oerhört lätt att trigga matlusten... Det finns i kroppsbyggarkretsar ett fenomen som kallas "Permabulker", och det händer nog rätt många som försöker öka sina resultat utan illegala substanser...

Tränar man regelbundet styrkelyft och har fallenhet för det så är 2x kroppsvikt som max i marklyft rimligt för kvinnor, och med det som bakgrund är förväntad kroppsvikt närmare 65-70 kg. Lägg till att styrketräning är anaerobt och snarare bryter ned den aeroba förmågan så är det inte konstigt att det gick trögt i början.

Oaktat ovanstående så är det roligt att höra att du börjar få resultat med cyklingen :)

Lycka till med fortsatt träning, det är ganska så tuffa mål du satt upp, men allt går om man vill!
 
Mitt nya liv - fortsätter
MatteXC sa:
Lite reflektion angående din styrketräning är att du nog lagt på dig en del extra fett. När man lyfter tungt är det ofta oerhört lätt att trigga matlusten... Det finns i kroppsbyggarkretsar ett fenomen som kallas "Permabulker", och det händer nog rätt många som försöker öka sina resultat utan illegala substanser...

Tränar man regelbundet styrkelyft och har fallenhet för det så är 2x kroppsvikt som max i marklyft rimligt för kvinnor, och med det som bakgrund är förväntad kroppsvikt närmare 65-70 kg. Lägg till att styrketräning är anaerobt och snarare bryter ned den aeroba förmågan så är det inte konstigt att det gick trögt i början.

Oaktat ovanstående så är det roligt att höra att du börjar få resultat med cyklingen :)

Lycka till med fortsatt träning, det är ganska så tuffa mål du satt upp, men allt går om man vill!

Tack för din reflektion. Permabulker? Haha. Aldrig hört begreppet innan men visst är det gottigt att äta när man bygger :p. Ständigt hungrig ju. Så lite annat än muskler blev det och svårt som attan att bli av med oxå.

Gällande målen är de medvetet höga. Når jag alla är de för lågt satta. 3 av 4 är bra. Hälften är kanske rimligt.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Oh! Det här var ju jätteroligt. Definierar skräckblandad förtjusning på pricken.

Låg med i förstagruppen hela vägen. Startade med pojkar 13-14 och flickor 15-16 vilket kändes lite knasigt. Hade nog hellre kört med sport herrar eller nått.... Vi var ca 15 som startade körde totalt 8 varv. Första 6 varven fick jag en rätt behaglig resa med undantag för nått ryck per varv då jag fick slita lite för att hålla rulle sen tyckte jag det var dags att bjuda på en förning så jag drog ett varv. Sista varvet fick jag bita i för att hänga med men kom in som 4a eller 5a tror jag total. Vann min klass. Alltid nått.

Kunde eventuellt börjat spurten lite tidigare men annars är jag nöjd. Inga vurpor och ingen utskällning. Ungdomarna skötte sig och ponnyn rullade på bra.

Kul var det. Blir fler gånger om jag får chansen. Hade tyvärr inget chip så jag fick ingen tid.
https://www.strava.com/activities/1000779546/overview

Hade maxpuls 190bpm på spurten. (mitt max är 186)
alliansGP17.jpg
 
Mitt nya liv - fortsätter
Drog de andra ett varv var? Låter som en lite lång förning, i synnerhet på näst sista varvet. Eller var det bara de gamla randotakterna som satt i?
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
GoranS sa:
Drog de andra ett varv var? Låter som en lite lång förning, i synnerhet på näst sista varvet. Eller var det bara de gamla randotakterna som satt i?

Nä, det gjorde de väl inte men jag tyckte att jag hade det så bra bak i klungan och när jag gick fram och drog var det ingen som ville köra om mig så jag tänkte att de får väl stå ut med att jag ligger fram och håller ner tempot lite. När vi inledde sista varvet så kände jag att det kanske inte var så smart att dra näst sista varvet. Var på håret att jag åkte av när de som legat och vilat på mitt bakhjul drog upp tempot igen.
 
Mitt nya liv - fortsätter
Lite uppföljning:

Ambitionen för en träningsvecka:
- Ett Vo2-max-pass (hårda intervaller 4-8 minuters) - Ja, det har jag lyckats peta in.
- Ett pass på tempocyklen. - Nej, detta har jag inte lyckats med och nu sitter mina högprofil på racern och får sitta där till efter VR iaf.
- Ett distanspass helst på >100k. - Jajemen!
- Ett lugnare återhämtningspass. - Ja, detta har jag hittills lyckats hinna med.
- Inte att förglömma cykelpendla, även om det är kort. Ställa bilen så mycket som möjligt och cykla i vardagen. - Tja, lite mindre sista tiden då tågen strular blir det bil till jobbet.

Dessa lopp har jag planerat in
- 22/5 GP-lopp - Check! Gick bättre än förväntat. https://www.strava.com/activities/1000779546
- 25/5 Växjötrampet. - Check! Lugnt och skönt, ingen press. Bara kollade utrustningen. https://www.strava.com/activities/1005068443
- 4/6 Möckelnrunt, genrep men VR-gänget, 38km/h i snitt. - Check! Snittade 39,9. Gick bättre än förväntat. https://www.strava.com/activities/1020541454

Hitta bilder från Möckeln runt på Instagram #möckelnrunt2017 #möckelnrunt

- 10/6 Tjejvättern. Mål Sub3. Snart är det dags. Bara fila lite på strategin.
- 17/6 Vätternrundan. Mål Sub8:30. 1 vecka och 5 dagar kvar.

E: ...och vikten går nedåt. 77 kg i morse. När bör jag börja äta (mer kolhydrater)? Det borde räcka med tre dagar innan VR?
 
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Nästan 40 km/h i snitt är inte illa! Lyckas ni bara köra disciplinerat och vädergudarna inte är totalvresiga borde sub8,5 på VR nästan bli en vandring i parken.
 
Mitt nya liv - fortsätter
GoranS sa:
Nästan 40 km/h i snitt är inte illa! Lyckas ni bara köra disciplinerat och vädergudarna inte är totalvresiga borde sub8,5 på VR nästan bli en vandring i parken.

Ja, vi hoppas på uppehåll och gynnsamma vindar. Mitt personliga mål är att rotera med gruppen hela vägen, ta mina förningar och klara tiden utan att nästandö.
 
Tillbaka
Topp