Bengt-re sa:
geologen sa:
En Monark med drivlina i bra skick är mycket tystare än en normal cykel på en typisk trainer (där däcket går mot en rulle). Men kanske ännu viktigare, ljudet är av en helt annan karaktär. En Monark har ett väsande, vinande ljud från bromsbandet som går mot svänghjulet, och lite surr från drivlinan, men ljudet lär inte störa mer än den som är i samma rum. En trainer ger kraftiga vibrationer som lätt fortplantar sig genom golv, väggar och tak, till grannarna. Monarkens svänghjul är också direkt kopplat till kadensen, så skillnaden i ljud mellan lätt cykling med lite motstånd och superintensiv cykling med tungt motstånd är ganska liten. På trainer är det i stället trycket mot däcket och rotationen som förändras, vilket dramatiskt ökar ljudnivån. Ännu en fördel till Monarken.
Monark fick mig att hata innomhuscykling så till den grad att jag inte cyklade innomhus sedan jag slutade tävla. Nu 25 år senare har jag skaffat direktdriven trainer och tycker att det är roligt att cykla innomhus på min bekväma sadel, med mina sköna cykelskor och i en familjär sittställning.
Monark är/var deprimerande med sitt vassa vinande, kärringcykelsadel, konstiga pedaler och hade de inte rejäl q-faktor?
Sadel går ju att sätta dit vilken man vill, både med enkla "fulmetoder" (trycka i en sadelstolpe och köpa klämfäste på Biltema) eller genom att lägga en halv förmögenhet på en sån där justerbar sak som finns som originaltillbehör.
Det är lätt och enkelt att ta bort vevpartiet och vevlagret och sätta dit ett vanligt, med normal bredd och vilka pedaler du vill.
Sittställningen är rätt anpassningsbar, och man får nog vara udda i kroppen för att inte kunna få till motsvarande som man har på räsern, särskilt om man då använder de två tillbehören som ger stora justeringsmöjligheter för sadel och styre.
Men sadeln är faktiskt en av Monarkens starka sidor, enligt mig. Det är den bekvämaste sadeln jag använt. Tyvärr är plasten kass, så nu har jag förbrukat två sadlar. De är båda spruckna till oanvändbarhet.