Mountainbike cup i Växjö
Bilder tagna av Jonas Ljungdahl:
http://jlimages.se/albums/110830brosmtb4/
Filmsnutt finns på facebook:
Bike Brothers Växjö
Rapport av Håkan Nilsson:
Platsen för den fjärde och sista deltävlingen i Bros MTB Cup var Bökeberget i Lammhult och 17 tappra deltagare (samt publik!) dök upp i hällregnet.
Efter en gemensam genomcykling av den ca 3 km långa banan går starten. Efter en inledande backe på grusväg väntar en mycket blöt stig genom bokskog – det kändes som att cykla på en tvättsvamp! Min vana trogen tar jag täten in i skogen, efter att ha bommat första 90-graderskurvan går Tony förbi och bakom mig ligger Johan och lurpassar. Tony får nu lotsa oss runt banan fram till masten på toppen där jag går förbi för att testa den extremt hala och svårforcerade utförskörningen. Nu har vi fått en lucka och när vi passerar krysset på grusvägen hinner jag notera att Henrik är på väg nedför slänten i skogen.
Varken Tony eller Johan attackerar i grusbacken så jag får första tjing på stigen. Denna gång missar jag inte 90-graderskurvan men väljer däremot att lägga mig platt i den! Nu är skogsvägen upp mot loopen fullständigt sönderkörd och möjligheten att cyklandes ta sig upp är obefintlig. Det är bara att ta till benen och löpa upp, resten av varvet förlöper utan problem.
Tredje gången uppför grusbacken skakar vi av oss Tony och plötsligt hör jag hur det rasslar till i gruset bakom mig och förstår att J. Olsson inlett attacken. Istället för att vänta till sista varvet och riskera att bli omkörd i skogen tar han nu chansen med en tidig attack! Tack vare lite växelstrul för Johan lyckas jag hänga på någorlunda och han får endast en liten lucka innan vi kommer in i skogen och jag kan inleda jakten och hoppas på att ta honom tekniskt.
I löpningen uppför skogsvägen går vi först lugnt sida vid sida innan jag tar en rövare och ruschar förbi Johan, väl uppe på cykeln får jag ett försprång genom den tekniska passagen och kan ta mig upp till masten och ner till vändpunkten med förhållandevis god kontroll. Nu är utförskörningen extremt hal och det krävs full koncentration för att hålla farten nere utan att tappa greppet. Nere vid vändpunkten anar jag att jag fått en lucka till Johan och trycker därför på allt jag har uppför grusbacken för att behålla försprånget. Det visar sig att Johan åkt kana på magen nedför backen och han får nu ge allt för att komma ikapp på grusvägen.
Själv börjar jag känna segervittring – äntligen en tillräckligt svårkörd bana för att kunna vinna på ren teknik! Nu gäller det att inte göra några misstag utan försöka hålla kontroll på cykeln på de snorhala stigarna. Utan tekniska misstag är segern så gott som min!
Men som någon sa ”en sa´aldri´räkna ut nåt´i förväg”. Med en stöt mot sadelspetsen släpper sadeln och stor frustration uppstår. Efter 100 meter inser jag risken med att köra utan sadel och tvingas stanna för att plocka bort sadelstolpen. Johan passerar.
Utan sadelstolpe rusar jag vidare (med bitter förhoppning om något misstag från Johans sida) men får en aha-upplevelse av hur svårt det är att hålla kontroll på cykeln utan sadeln mellan benen! Till en följd av detta punkterar jag nu dessutom och tvingas inse att loppet är kört. Efter slangbyte tar jag mig till slut i mål och hamnar på en besviken 5-plats med Johan, Tony, Henrik och Anders framför mig.
Stort tack till Anders och Göran som ordnat en riktigt fin slinga i Lammhultskogarna! Tack vare hällregnet fick vi uppleva mountainbike när den är som mest tekniskt krävande. För min egen del kan jag bara konstatera att ”nära skjuter ingen hare” och hoppas på revansch nästa år!
Grattis till klubbens meste mästare Johan Olsson som ännu en gång visat upp en imponerande talang för det mesta han tar sig för!
