Aron
Inventarie
När bakväxeln är mos - hur tar man sig hem?
Jag cyklade en fjälltur kring Klimpfjäll för någon vecka sedan då bakväxeln totalförstördes i en spång. Det resulterade i en fem timmar lång promenad i regn tillbaks till bilen. Det han bli rätt långtråkigt till slut. Nu vill önskar jag smarta tips på hur jag kunnat hålla ekipaget rullande.
Detta hände: Jag var 26 km in på turen och hade 12 cykeldagar i rad bakom mig. Rullar upp på en spång som inledningsvis hade tillräckligt smalt avstånd mellan plankorna. Men jag är lite trött och ofokuserad och märker inte att avståndet mellan plankorna sakta breddas. Plötsligt rasar bakhjulet ned mellan plankorna och bakväxeln är totalt kaput. Det slogs till och med av tänder från nedersta trissan.
Jag skruvar bort bakväxeln och kapar kedjan så att den ska gå på lättast möjliga växel. Släpper också ut lite luft ur bakdämparen för att hålla kedjan spänd. Men moderna kassetter är FÖR bra. Kedjan vill hela tiden rulla upp på nästa (större) drev. Jag lyckas hindra detta ett antal gånger men efter ungefär en kilometer har den plötsligt hoppat upp. Nu är kedjan spänd som en bågsträng, motståndet känns i varje tramptag. Det hade typ krävts en bultsax att få av kedjan så jag bestämmer mig för att rulla vidare så länge det går. En halv kilometer längre fram släpper nitarna som fäster framklingan i spindeln. Härifrån är det ca 24 km tillbaks till bilen, varav 17 på asfalt. Jag rullar såklart i nedförsbackarna men det är många hundra höjdmeter upp, så mest går jag.
I vanliga fall brukar jag alltid cykla transportsträckan i början av turen. Denna gång kom jag körandes från andra hållet och frångick min princip. Det han jag ångra ganska många gånger.
Nu över till själva frågan: Jag är ganska säker på att jag kunnat trampa nästan hela vägen, med en massa avbrott för att rätta till kedjan såklart, om jag på något sätt kunnat plombera/blockera nästa (större) drev. Då hade kedjan inte kunnat klättra upp. Men hur gör man detta? Silvertejp och buntband har jag alltid i ryggsäcken. Sen finns det alltid en massa annat man kan improvisera med. Ös på med era tips, förslag och erfarenheter!
Detta hände: Jag var 26 km in på turen och hade 12 cykeldagar i rad bakom mig. Rullar upp på en spång som inledningsvis hade tillräckligt smalt avstånd mellan plankorna. Men jag är lite trött och ofokuserad och märker inte att avståndet mellan plankorna sakta breddas. Plötsligt rasar bakhjulet ned mellan plankorna och bakväxeln är totalt kaput. Det slogs till och med av tänder från nedersta trissan.
Jag skruvar bort bakväxeln och kapar kedjan så att den ska gå på lättast möjliga växel. Släpper också ut lite luft ur bakdämparen för att hålla kedjan spänd. Men moderna kassetter är FÖR bra. Kedjan vill hela tiden rulla upp på nästa (större) drev. Jag lyckas hindra detta ett antal gånger men efter ungefär en kilometer har den plötsligt hoppat upp. Nu är kedjan spänd som en bågsträng, motståndet känns i varje tramptag. Det hade typ krävts en bultsax att få av kedjan så jag bestämmer mig för att rulla vidare så länge det går. En halv kilometer längre fram släpper nitarna som fäster framklingan i spindeln. Härifrån är det ca 24 km tillbaks till bilen, varav 17 på asfalt. Jag rullar såklart i nedförsbackarna men det är många hundra höjdmeter upp, så mest går jag.
I vanliga fall brukar jag alltid cykla transportsträckan i början av turen. Denna gång kom jag körandes från andra hållet och frångick min princip. Det han jag ångra ganska många gånger.
Nu över till själva frågan: Jag är ganska säker på att jag kunnat trampa nästan hela vägen, med en massa avbrott för att rätta till kedjan såklart, om jag på något sätt kunnat plombera/blockera nästa (större) drev. Då hade kedjan inte kunnat klättra upp. Men hur gör man detta? Silvertejp och buntband har jag alltid i ryggsäcken. Sen finns det alltid en massa annat man kan improvisera med. Ös på med era tips, förslag och erfarenheter!

