Nostalgi
Hoj!
Röjde lite på vinden i helgen och hittade en låda med lite gamla cykelkataloger och cykeltidningar.
Tyvärr så var det långt ifrån hela samlingen, endast en bråkdel och tyvärr endast från -93 och uppåt. Mest MTB också, då det var det som var grejen, först 2000 började jag trampa lvg också.
Vet att det finns en annan låda med fler kataloger någonstans, bl.a. Active Pro Stuff:s katalog från -92... Ojojo vad man bläddrade i den. Har också en Alpinestars- och Cyclepro-katalog från -92 någonstans.
Men det var ändå riktigt kul att bläddra igenom det som jag hittade. Direkt var jag mentalt tillbaka till hösten 1992, kan fortfarande känna lukten av leran från den första riktiga MTB-turen ute på Jogersö-slingan i Oxelösund. Fy fasen vad roligt det var, där sa det klick mellan mig och cyklingen. Sedan dess så kan jag inte tänka mig ett liv utan cykel...
Scannade in lite för att ni andra gamla stofiler som också varit med ett tag förhoppningsvis får samma nostalgirysning längs som jag fick.
Var det bättre förr? Ja....och nej. Kolla på priserna och vad man fick för stålarna då jämfört med nu. Shait, vad skruvad man blev egentligen. Men så är det alltid med teknik. Det fanns inget bättre just då, och det är tillgång och efterfrågan som gäller. Jämför med vad ni pröjsade för datorer, DVD:er etc. förr och nu, samma sak där. Men man blir lite mörkrädd att man laxade upp 4 och en halv lusentapp för en Manitou M4 som egentligen var en riktigt sunkig gaffel. Pallade inte svensk lera och natur, hårdnade löjligt mycket på vintern trots vintergummi etc. För 4500 idag så får man liiite mer prestanda, kvalitet och hållbarhet.
( Har för mig att det finns en nostalgi-tråd, men jag fann den inte då jag sökte. Orkar inte syssla med trådarkeologi så jag uppfinner hjulet igen, om det nu visar sig finna en tidigare tråd )
Nu ska jag sluta tjöta, here we go!
Min första MTB, Centurion Commander, 1992. Full XT rakt igenom, ingen bakväxeltrimning. Araya RM 17, massa Tioga komponenter och så givetvis Panaracer Smoke 2,1. Helt outslitlig ram, har kört stenhårt på den, XC-race, långlopp, busat i stan, ett par Vätternrundor, samt otaliga långturer i skog och mark. Törs inte räkna på hur långt den ramen gått. Faktiskt den enda träningshojen jag hade från -92 till -02. Sen fem år tillbaka så är den konverterad till pendlarcykel. Fast nu är det endast ram, sadelstolpe och vevarmar är kvar av orginalhojen.
Nog svamlat igen, nu smäller jag in lite goa, gamla klassiker som ni gamla uvar därute kan dräggla över och minnas lite runt.
1992:
Snacka om före sin tid. Designen håller än idag. Imponerande.
Heta nyheter inför årsmodell -93.
Elevated chainstays var daa shit.
1993:
Univegas FS lösning. Torsionsfjäder och dämpare separerat. Gav väl en modiga 45 mm eller så.
Detta tyckte jag var enormt porrigt då, det böjda sadelröret med indraget bakhjul så att man nästan satt över bakaxeln fick allt blod att rusa till.
[Edit: fast det var inte böjt sadelrör -93, ser jag nu, det var ju året innan på Almega och Cromega-modellerna....fel av mig]
Ahhh, purple haze. Greg Herbold, Miyatas stora affischnamn.
Greg bombar på med sitt DH-monster.
Racehoj, hårt, lätt, stål, manligt.
Hade dessa gossa bara haft vett att ha en redig luft/olje dämpare så hade detta rockat fett. Nu rockade det bara schysst.
Varför krångla? Vi tar och sågar itu en framgaffel och skruvar på där bak, sen har vi en FS.
Sån höjd smäller jag inte ens på med min Liquid med 140 mm fram och bak. Hojen på bilden hade ca. 45 fram och 55 bak vill jag minnas.
En bra ide som dog lite väl tidigt.
Lite skillnad om man jämför mot en 66:a av idag : ) På den gamla goda tiden var det nästan samma gaffel för DH och XC.
1994:
Innovativt och tilltalande.
Juliana Furtado på en av mina drömhojar.
Produkttest för 13 år sen
Alla gafflars heliga moder. Ur-SID:en typ...
Oversize för de flexiga gafflarna var ett måste.
Vad hände egentligen med det av Univega så haussade Boralyn?
Den gamle, sege Ned Overend, en legend.
To be continued....
Röjde lite på vinden i helgen och hittade en låda med lite gamla cykelkataloger och cykeltidningar.
Tyvärr så var det långt ifrån hela samlingen, endast en bråkdel och tyvärr endast från -93 och uppåt. Mest MTB också, då det var det som var grejen, först 2000 började jag trampa lvg också.
Vet att det finns en annan låda med fler kataloger någonstans, bl.a. Active Pro Stuff:s katalog från -92... Ojojo vad man bläddrade i den. Har också en Alpinestars- och Cyclepro-katalog från -92 någonstans.
Men det var ändå riktigt kul att bläddra igenom det som jag hittade. Direkt var jag mentalt tillbaka till hösten 1992, kan fortfarande känna lukten av leran från den första riktiga MTB-turen ute på Jogersö-slingan i Oxelösund. Fy fasen vad roligt det var, där sa det klick mellan mig och cyklingen. Sedan dess så kan jag inte tänka mig ett liv utan cykel...
Scannade in lite för att ni andra gamla stofiler som också varit med ett tag förhoppningsvis får samma nostalgirysning längs som jag fick.
Var det bättre förr? Ja....och nej. Kolla på priserna och vad man fick för stålarna då jämfört med nu. Shait, vad skruvad man blev egentligen. Men så är det alltid med teknik. Det fanns inget bättre just då, och det är tillgång och efterfrågan som gäller. Jämför med vad ni pröjsade för datorer, DVD:er etc. förr och nu, samma sak där. Men man blir lite mörkrädd att man laxade upp 4 och en halv lusentapp för en Manitou M4 som egentligen var en riktigt sunkig gaffel. Pallade inte svensk lera och natur, hårdnade löjligt mycket på vintern trots vintergummi etc. För 4500 idag så får man liiite mer prestanda, kvalitet och hållbarhet.
( Har för mig att det finns en nostalgi-tråd, men jag fann den inte då jag sökte. Orkar inte syssla med trådarkeologi så jag uppfinner hjulet igen, om det nu visar sig finna en tidigare tråd )
Nu ska jag sluta tjöta, here we go!
Min första MTB, Centurion Commander, 1992. Full XT rakt igenom, ingen bakväxeltrimning. Araya RM 17, massa Tioga komponenter och så givetvis Panaracer Smoke 2,1. Helt outslitlig ram, har kört stenhårt på den, XC-race, långlopp, busat i stan, ett par Vätternrundor, samt otaliga långturer i skog och mark. Törs inte räkna på hur långt den ramen gått. Faktiskt den enda träningshojen jag hade från -92 till -02. Sen fem år tillbaka så är den konverterad till pendlarcykel. Fast nu är det endast ram, sadelstolpe och vevarmar är kvar av orginalhojen.
Nog svamlat igen, nu smäller jag in lite goa, gamla klassiker som ni gamla uvar därute kan dräggla över och minnas lite runt.
1992:
Snacka om före sin tid. Designen håller än idag. Imponerande.
Heta nyheter inför årsmodell -93.
Elevated chainstays var daa shit.
1993:
Univegas FS lösning. Torsionsfjäder och dämpare separerat. Gav väl en modiga 45 mm eller så.
Detta tyckte jag var enormt porrigt då, det böjda sadelröret med indraget bakhjul så att man nästan satt över bakaxeln fick allt blod att rusa till.
[Edit: fast det var inte böjt sadelrör -93, ser jag nu, det var ju året innan på Almega och Cromega-modellerna....fel av mig]
Ahhh, purple haze. Greg Herbold, Miyatas stora affischnamn.
Greg bombar på med sitt DH-monster.
Racehoj, hårt, lätt, stål, manligt.
Hade dessa gossa bara haft vett att ha en redig luft/olje dämpare så hade detta rockat fett. Nu rockade det bara schysst.
Varför krångla? Vi tar och sågar itu en framgaffel och skruvar på där bak, sen har vi en FS.
Sån höjd smäller jag inte ens på med min Liquid med 140 mm fram och bak. Hojen på bilden hade ca. 45 fram och 55 bak vill jag minnas.
En bra ide som dog lite väl tidigt.
Lite skillnad om man jämför mot en 66:a av idag : ) På den gamla goda tiden var det nästan samma gaffel för DH och XC.
1994:
Innovativt och tilltalande.
Juliana Furtado på en av mina drömhojar.
Produkttest för 13 år sen
Alla gafflars heliga moder. Ur-SID:en typ...
Oversize för de flexiga gafflarna var ett måste.
Vad hände egentligen med det av Univega så haussade Boralyn?
Den gamle, sege Ned Overend, en legend.
To be continued....
Senast redigerad av en moderator:
