menelik skrev:
-------------------------------------------------------
> Var och en må själv finna och utveckla sin egen
> åkteknik.
Så småningom hamnar man där, det kan liksom inte hjälpas. Det handlar om kroppskontroll och färdighet. Det finns inget vettigt protokoll där nån kan säga "aktivera muskel XX till YY% under ZZ sekunder för att få ett kraftfull ytterskär".
> Någon riktig utvärdering av alla goda
> justeringsråd finns inte.
Med dig så har jag hört om TVÅ personer som inte fått till det genom nån variant av att:
- ta av bindningen
- lägg skridskon på golvet med skenan uppåt
- ta på dig kängan/pjäxan
- ställ dig på skenan och flytta runt skon tills du hittar ett läge som känns lika vingligt utåt som inåt
- montera bindningarna så att skenan hamnar i motsvarande position
- lägg ut några tidningar, en gammal handduk eller nåt för att skydda golvet, sätt på dig skridskorna och kontrollera att det fortfarande känns lika vingligt utåt som inåt.
Detta bör generera en tillräckligt bra position för att man skall kunna provåka, och provåkningen kan sen leda till smärre justeringar.
Åker man med pjäxor och skidbindningar så kan det hända att den inledande uppochnerfasen inte går att genomföra, då får man lägga större möda på att prova rättvänt. Att ha skenan mitt över hälen och sen mitt mellan pektå och stortå brukar vara en bra utgångspunkt.
> Jag frågade i flera
> sportbutiker om en kil kan placeras mellan
> bindningen och fotplattan för att kompensera
> pronering och i så all hur. "Javisst!" påstod
> samtliga. Några visste bestämt kilen skulle
> sättas på skrillans utsida lateralt sett. "Helt
> fel!" ansåg andra, som lika bestämt visste att
> kilen skall sättas på insidan.
Då kan personalen i de butikerna inte skilja mellan pronation och supination, utåt- eller inåtrotation av foten i löpsteget. Vilket ändå sannolikt inte spelar ngn roll eftersom pronation och balans är skilda fenomen.
> En del ansåg att
> kilen skulle sitta under klacken, medan andra var
> säkra på placering under framfoten.
Pronation i löpsteget funkar sannolikt rätt annorlunda än pronation i ett skridskoskär. Vid löpning sätt foten ner betydligt längre framför kroppen än var skridskon sätts ner.
Normalsteget vid löpning är väl att första kontakten sker precis utanför hälens mittlinje och att steget sen avvecklas strax innanför mittlinjen, över stortån ungefär. Kan tänka mig att det som händer under den första halvan av ett löpsteg är helt ointressant ur ett skridskoperspektiv.
> En ortopedbutik visste stenhårt att en
> hårdgummikil skulle sättas inne i skon under
> innersulan.
> Andra experter menade att skridskon
> skulle justeras antingen utåt eller inåt foten,
Men det görs inte för pronationens skull, utan för balansens skull. Pronation/canting och balans är skilda fenomen. Orkar du inte hålla emot alls i ena läget är det osannolikt att du orkar hålla emot i det andra.
> medan andra var av den åsikten att bindningen
> skulle sättas längre bak alternativt längre
> fram på skrillan,
Fram- och bakjustering används traditionellt för att påverka åkbarheten på slät eller ojämn is, tåöverhänget vid överstegsåkning, och rätt så fina nyanser i skäret.
> medan sidledsjusteringar var
> ointressanta.
Säljer man mycket skidbindningspaket kan jag mycket väl förstå att man tycker så.
> Av en erfaren åkare erhöll jag
> rådet att bygga ut fotplattan åt utsidan genom
> att nita på en bit aluminiumplåt.
Är man väldigt "skev" i sin fot kan jag förstå det här. Har sett folk med med svår hallux valgus som inte har rymts inom normal justermån.
>På ett
> ställe trodde man att ett par svindyra,
> specialdesignade stavar med inbyggd "svikt" i
> nederdelen skulle göra susen. Sådana fanns
> tyvärr inte på lager.
Nån säljare som inte tänkte låta verkligheten stå i vägen för en deal. Hens jobb är trots allt att sälja prylar.
> Några ville sälja en
> balansplatta (som jag redan har), som säkert
> skulle kurera proneringen.
Också begripligt. Balansplatta brukar hjälpa för folk med balans/stabilitetsproblem i ben och fötter.
> Jag börjar nästan misstänka att det saknas
> ordentliga undersökningar om skridskoteknik
Helt tomt är det inte. Lars Lison Almkvist verkar ha skrivit hyggliga grejer. Boe skates skrev mycket på utsidan.se för några år sen.
Men eftersom det inte påverkar vare sig BNP eller folkhälsan i stort så är ju utredningsbehovet inte särskilt påträngande ur samhällets perspektiv.
> och
> att allsköns experter mest ägnar sig åt löst
> tyckande i ämnet. Den, som själv lyckats bra med
> en skridskoinställning eller en åkstil för egen
> del, tror sig sitta inne med ett koncept, som
> passar alla.
Jag skulle aldrig föreslå att MIN specifika inställning skulle passa ngn annan åkare fullt ut. Men inställningsMETODEN ovan, skamlöst plankad, sammanställd och kopierad från multipla källor har visat sig fungera väldigt väl.
> Nu är jag, som alla förstår, fullt upptagen
> under dygnets ljusa timmar med att systematiskt
> gå igenom, praktisera och utvärdera samtliga
> insamlade goda expertråd.
> Kil mellan fotplatta och bindning under hälens
> utsida, som jag omnämnde i ett tidigare inlägg,
> fungerade inte alls utan förvärrade framfarten.
Föga förvånande. Har du inte tillräcklig styrka/stabilitet i fotleden för att kunna balansera på en yta i horsontalplanet är det osannolikt att du skulle finna det väsentligt mycket lättare att balansera på en yta några grader av horisontalplanet.
> Sverige behöver en professur i "allmän och
> jämförande skridskologi"?
Fixar du spons så kan det säkert dyka upp nån. Eller om du kan visa att utökad skridskokunskap kan ha en signifikant påverkan på BNP eller folkhälsan. Men eftersom den nuvarande kunskapsbanken är tillräckligt bra för att tillgodose den stora majoritetens behov så bör du nog inte hoppas för mycket på det.
Näe, lägg ner det där. Börja prova andra, styvare skor istället. Bindningar är rätt lätta att få till.
Jag har sett folk åka med slalompjäxor med hygglig framgång.
Hårdskal telemarkpjäxor är lite svårare att få plats med på skridskon, men ger en trevlig vinkel på underbenet och bra stöd i sidled.
Jag åkte flera säsonger i ett par gamla isklätterskor. Tunga, lite höga sulor, men rena drömmen på skravelis och i sidvind.
