[OT] Chans att rädda karriären?

[OT] Chans att rädda karriären?
Det som gnager är att jag har en pissig inkomst och skulle vilja ha det lite bättre. Det suger hästballe att ständigt behöva tacka nej till kul saker som mina högutbildade, högavlönade kompisar föreslår. Att behöva vända på slantarna för att få vardagen att gå ihop. DET gnager.

Men jag tror inte för ett ögonblick att en examen kommer att lösa det problemet. Och det tror inte du heller.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Lulle skrev:
-------------------------------------------------------
> Sänk komfortgränsen. Hyr ut din lägenhet i
> andra hand och flytta in hos
> vänner/föräldrar/billigare lägenhet. När du
> är klar kan du flytta tillbaka till den dyra
> lägenheten, det handlar bara om en kort period.

Jag tänker inte, och kan inte, sluta leva i 1-2 år för att genomföra nåt med så tveksam nytta. Jag är extremt (och jag menar verkligen extremt!) ljudkänslig och sov dåligt de första sju åren i Gbg för att jag bodde i lägenheter där jag hörde grannarna mycket. Nu har jag äntligen hittat ett boende där det är tyst så jag får sova. Jag kommer aldrig att lämna det så länge jag kan klara ekonomin. Misslyckas jag med det flyttar jag till nåt torp i skogen och lever på bark.

> Sen måste du släppa tanken att du bara ska
> "lalla runt". Gå in med inställningen att du ska
> bidra med något och göra nytta. De kommer både
> att göra det roligare och göra dig mer attraktiv
> hos de som ger exjobben. Du behöver inte jobba
> statligt (på en kommun).

Ok, nån knallar in på deras kontor. Har inte läst en kurs på sex år. Har jobbat med okvalificerade jobb sen dess. Har inga andra meriter värt nåt. Vill göra examensarbete. Jag hade åkt ut med huvudet före, till rungande skrattsalvor.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag tror inte nödvändigtvis att resultaten från ett exjobb behöver vara extremt användbara. Jag har åtminstone sett en hel del exjobbsprojekt som är av karaktären att ämnet är något som någon funderat kring men det har aldrig prioriterats tillräckligt högt för att någon verkligen ska ta tag i det, kanske för att det setts som en "vild idé". Att däremot låta en exjobbare få ge sig på uppgiften under ett antal månader som en sorts informell provanställning kan vara ett bra sätt att få någon att kika på idén samtidigt som man får möjlighet att se vad personen går för.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Det som gnager är att jag har en pissig inkomst
> och skulle vilja ha det lite bättre. Det suger
> hästballe att ständigt behöva tacka nej till
> kul saker som mina högutbildade, högavlönade
> kompisar föreslår. Att behöva vända på
> slantarna för att få vardagen att gå ihop. DET
> gnager.
>
> Men jag tror inte för ett ögonblick att en
> examen kommer att lösa det problemet. Och det
> tror inte du heller.

Jag är övertygad om att ett jobb som matchar dina kunskaper kommer göra dig både lyckligare och rikare. I varje fall kommer du ha mer pengar netto. Eftersom du är van att förvalta dina pengar väl kommer du kunna prioritera en del till roliga saker. Men pengar är inte allt. Att jobba med något stimulerande ger ringar på vattnet, det är mest en fråga om tid och mottaglighet. Jag tror du skulle lyfta dig som person redan genom att bara vara klar med utbildningen, även om du jobbar kvar där du är. Men arbete och utbildning är ganska olika. Det vimlar av folk med bra utbildning som löser allehanda problem som de inte är utbildade för. Det enda de använder är almänna kunskaper i ämnet, sunt förnuft, uthållighet samt förvaltar sitt förtroende. Men utbildningen är ju viktig för att få in en fot, därför tjatar vi på dig.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Hur kommer det sig att du klarar av att ha ett jobb där du förväntas ta tag i och göra saker på egen hand om det inte fungerar i en studiemiljö?

Sen ska jag inte säga att jag varit något under av flit i skolan men steget från att prokrastinera och göra allt sista dagen till att ha ångest inför en teoretisk deadline är rätt stort.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Sök jobb utan att ha tagit examen då? Du har ju fortfarande över 200hp. Du har skrivit att du gillade att pilla med GIS, sök några GIS-jobb? Så länge du inte får lägre lön än du har nu så kan det ju bara bli bättre? Då har du ju möjlighet att avancera i både jobb- och lönestegen.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Hasse#7 skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag är övertygad om att ett jobb som matchar
> dina kunskaper kommer göra dig både lyckligare
> och rikare. I varje fall kommer du ha mer pengar
> netto. Eftersom du är van att förvalta dina
> pengar väl kommer du kunna prioritera en del till
> roliga saker. Men pengar är inte allt.

Pengar är jävligt mycket, särskilt när man inte har dem.

Mina (relevanta) kunskaper är inte så stora, så där är det nog svårt att matcha ett jobb. Däremot har jag extremt lätt för att lära mig. Det är väl den enda riktiga fördelen jag har.

> Att jobba med något stimulerande ger ringar på vattnet,
> det är mest en fråga om tid och mottaglighet.

Jobb är ett nödvändigt ont. Hade jag varit mångmiljonär hade jag inte jobbat en sekund till i mitt liv!

> Jag tror du skulle lyfta dig som person redan
> genom att bara vara klar med utbildningen, även
> om du jobbar kvar där du är. Men arbete och
> utbildning är ganska olika. Det vimlar av folk
> med bra utbildning som löser allehanda problem
> som de inte är utbildade för. Det enda de
> använder är almänna kunskaper i ämnet, sunt
> förnuft, uthållighet samt förvaltar sitt
> förtroende.

Ett grundproblem är att jag inte ser examen som en del av utbildningen. Jag ser bara kurser som utbildning. Examensarbete är en förlegad rest från ett antikt system. Mycket bättre att läsa fler kurser och lära sig mer i stället. Det var så jag resonerade under min utbildningstid också. Jag har läst betydligt fler poäng än de flesta av mina kurskamrater genom åren.

> Men utbildningen är ju viktig för
> att få in en fot, därför tjatar vi på dig.

De flesta jag pluggat med jobbar inte inom geo. Bara en liten handfull hamnade där. "Plugghästarna" och "silvertungorna" (de som inte kan så mycket men pratar sig igenom allt). Resten jobbar med annat. En kör glassbil, en säljer sportutrustning i butik, en hankar sig fram genom att plåta bröllop, en är studievägledare (inte på geo), en är hobbyförfattare... Lite sånt.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Lulle skrev:
-------------------------------------------------------
> Sök jobb utan att ha tagit examen då? Du har ju
> fortfarande över 200hp. Du har skrivit att du
> gillade att pilla med GIS, sök några GIS-jobb?
> Så länge du inte får lägre lön än du har nu
> så kan det ju bara bli bättre? Då har du ju
> möjlighet att avancera i både jobb- och
> lönestegen.

Jag har sökt en hel rad jobb genom åren. Många inom GIS. Får för det mesta inte ens svar på ansökan.
Jag gillar GIS, ja, men jag har ju inga egentliga kunskaper. Bara ett extremt stort intresse. Det jag kan motsvarar ett par dagars inlärning, krasst sett. Och inget en arbetsgivare kan ha nytta av direkt. Nej, GIS-ingenjörer är det man söker.

Lön är mycket, men inte riktigt allt. Arbetstider måste funka också. Jobbet måste vara inom en timmes pendling från mig (totaltid, dörr till dörr).
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Det som gnager är att jag har en pissig inkomst
> och skulle vilja ha det lite bättre.

Nej, du vill ha det lite bättre. Du avfärdar alla tankar och förslag på hur du skulle kunna få det lite bättre, eller rättare sagt mycket bättre. Det enda som gör att du inte tar tag i det är att du inte vill, så när du påstår att du vill ha det lite bättre så klingar det falskt.

Om du verkligen ville skulle du agera. Framgången är inte given, men det är givet att det blir ingen framgång om du ens försöker.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag måste sova nu men en sak du borde försöka är att sätta av en liten sudd varje månad på ett utbildningskonto. Jag fattar att det är svårt men rätt vad det är kanske du kan köpa dig en kurs inom något specifikt som efterfrågas. Det kan ju vara så att har man mycket utbildningspoäng, är genuint intresserad av något och läser på av rent nöje och sedan kan tänka sig att betala en specifik kurs själv för att få ett jobb. Ja då är man förmodligen att anse som målmedveten, intresserad och redo att leverera. Tänk på sakerna i alla fall. allting är inte omöjligt. Du förvånade förmodligen fler än mig genom att acceptera att din båt trots många invändningar var kass, skaffa en annan bättre och segla den ensam till hemmahamn. Såna grejer gör att man växer både personligen och i andras ögon. Ställ upp de möjliga parametrarna och värdera dem noga innan du dissar dem. Sov gott!
 
[OT] Chans att rädda karriären?
TBone skrev:
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Det som gnager är att jag har en pissig
> inkomst
> > och skulle vilja ha det lite bättre.
>
> Nej, du vill ha det lite bättre. Du avfärdar
> alla tankar och förslag på hur du skulle kunna
> få det lite bättre, eller rättare sagt mycket
> bättre. Det enda som gör att du inte tar tag i
> det är att du inte vill, så när du påstår att
> du vill ha det lite bättre så klingar det
> falskt.

Hade jag kunnat hade jag också haft viljan. Men nu saknar jag förmågan (att göra examensarbete). Att söka andra jobb går för all del, men det är tämligen utsiktslöst givet förutsättningarna.

> Om du verkligen ville skulle du agera. Framgången
> är inte given, men det är givet att det blir
> ingen framgång om du ens försöker.

?
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> TBone skrev:
> --------------------------------------------------
>
>
> > Om du verkligen ville skulle du agera.
> Framgången
> > är inte given, men det är givet att det blir
> > ingen framgång om du ens försöker.
>
> ?

Hoppsan, ett "inte" föll bort: "det blir ingen framgång om du inte ens försöker" skulle det vara.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Som arbetsgivare ser jag det så här (nu är min bild förvisso ganska inriktad på ingenjörer, då det huvudsakligen är det jag jobbar med):

Kurser är för det mesta ganska irrelevant. Vilka kurser någon har läst är för mig totalt ointressant när jag tittar på att anställa någon. Examen är i sig ungefär lika ointressant som kurserna.
Man kan då på sätt och vis säga att vare sig kurserna eller examen är särskilt relevanta för utbildningen.
Varför tycker jag det? Som ingenjör ska aldrig upplärningskurvan plana ut, man ska konstant ta till sig ny kunskap.

Vad ser jag då i att folk tar sin examen för sin utbildning? Utbildningen, med examen, är en kvittens på att vederbörande klarar av att slutföra en plan, leverera om man så vill, efter att ha tillgodogjort sig kunskap på ett eller annat sätt. Att se det som att kurserna är det relevanta i utbildningen och inte bry sig om examen är lite som att tycka att det var good enough att läsa på hur man löste ett problem, men aldrig implementerade och levererade.

Jag förstår inte riktigt tanken med att inte klara pressen att förväntas leverera när man får betalt för det...? Så är det väl på alla jobb? Lön för man för att man förväntas utföra sitt jobb. Då handlar det inte om att "lalla runt".

Du säger att du vill ha det bättre, men du är inte beredd att satsa på att få det bättre... Sorry min vän, livet är sådant att vill man få det bättre så får man satsa. Och det du beskriver låter inte på något sätt omöjligt - annat än i ditt huvud. Examen i sig kanske inte ger dig en bättre ekonomisk situation, men det ger dig kanske en bättre möjlighet att ha ett jobb du tycker är kul, och ett jobb med en bättre lön.
Hyr ut lägenheten i 2:a hand, dra ner på kostnaderna, hyr ett rum hos en gammal tant som har ett tyst hus. Tänk som Ole Bramserud säger: "Livet är fullt av möjligheter"

Själv tycker jag att det låter mer som att du är deprimerad, och depressionen hindrar dig från att ta tag i saker, får hinder att framstå som omöjligheter. Det finns hjälp att få (min fru jobbar inom psykiatrin, där ser de verkligen skillnaden på folk som inte har fått hjälp och de som har fått det).
Det enda som står mellan dig och en examen, och därigenom en bättre chans till en anställning med högre lön och en brantare lönekurva, är alltså ett examensarbete. Börja med att få hjälp med energin till att ta tag i det, sedan ska du se att det går galant att hitta alla de där små möjligheterna som kan leda dig fram till ett gladare liv.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
e120guru skrev:
-------------------------------------------------------
> Kurser är för det mesta ganska irrelevant. Vilka
> kurser någon har läst är för mig totalt
> ointressant när jag tittar på att anställa
> någon. Examen är i sig ungefär lika ointressant
> som kurserna.
> Man kan då på sätt och vis säga att vare sig
> kurserna eller examen är särskilt relevanta för
> utbildningen.
> Varför tycker jag det? Som ingenjör ska aldrig
> upplärningskurvan plana ut, man ska konstant ta
> till sig ny kunskap.

Problemet är bara att det inte är mätbart, eller bevisbart. Och därmed irrelevant för arbetsgivare.

> Vad ser jag då i att folk tar sin examen för sin
> utbildning? Utbildningen, med examen, är en
> kvittens på att vederbörande klarar av att
> slutföra en plan, leverera om man så vill, efter
> att ha tillgodogjort sig kunskap på ett eller
> annat sätt. Att se det som att kurserna är det
> relevanta i utbildningen och inte bry sig om
> examen är lite som att tycka att det var good
> enough att läsa på hur man löste ett problem,
> men aldrig implementerade och levererade.

Fair enough. Jag håller inte med, men jag förstår hur du ser på det.

> Jag förstår inte riktigt tanken med att inte
> klara pressen att förväntas leverera när man
> får betalt för det...? Så är det väl på alla
> jobb? Lön för man för att man förväntas
> utföra sitt jobb. Då handlar det inte om att
> "lalla runt".
>
> Du säger att du vill ha det bättre, men du är
> inte beredd att satsa på att få det bättre...
> Sorry min vän, livet är sådant att vill man få
> det bättre så får man satsa. Och det du
> beskriver låter inte på något sätt omöjligt -
> annat än i ditt huvud. Examen i sig kanske inte
> ger dig en bättre ekonomisk situation, men det
> ger dig kanske en bättre möjlighet att ha ett
> jobb du tycker är kul, och ett jobb med en
> bättre lön.

Jag kommer aldrig att tycka att det jobb är kul. Jobba är slaveri, men tyvärr ett nödvändigt ont. Det bästa man kan hoppas på är att hitta ett jobb där man åtminstone inte vantrivs.

> Hyr ut lägenheten i 2:a hand, dra ner på
> kostnaderna, hyr ett rum hos en gammal tant som
> har ett tyst hus. Tänk som Ole Bramserud säger:
> "Livet är fullt av möjligheter"

Kostnaderna är i princip nere på minimum redan, om jag inte ska bli eremit och sluta leva. Och det här med boendet har jag redan förklarat. Jag kan bara hyra ut ett år i andra hand, inte de två år det skulle ta att göra examensarbetet. Och jag skulle inte kunna leva under tiden.

> Själv tycker jag att det låter mer som att du
> är deprimerad, och depressionen hindrar dig från
> att ta tag i saker, får hinder att framstå som
> omöjligheter. Det finns hjälp att få (min fru
> jobbar inom psykiatrin, där ser de verkligen
> skillnaden på folk som inte har fått hjälp och
> de som har fått det).

Nä, jag är inte alls deprimerad. Det har jag varit en gång, så jag vet skillnaden.

> Det enda som står mellan dig och en examen, och
> därigenom en bättre chans till en anställning
> med högre lön och en brantare lönekurva, är
> alltså ett examensarbete. Börja med att få
> hjälp med energin till att ta tag i det, sedan
> ska du se att det går galant att hitta alla de
> där små möjligheterna som kan leda dig fram
> till ett gladare liv.

Du skriver "det enda" som om det vore att promenera upp på en liten kulle, när det i själva verket är som att bestiga världens högsta berg. Jag tror inte du ens kan förstå vilket groteskt stort monster ett examensarbete är för mig.

Och även OM jag skulle fixa en examen nu, så kommer en arbetsgivare att titta på mitt CV, se att det är sex år mellan kurserna och examensarbetet, och sekunden senare kasta det i papperskorgen. Jag tror faktiskt att det skulle ligga mig till last.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Lulle skrev:
-------------------------------------------------------
> DET TAR INTE TVÅ ÅR ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE

> Det tar 20 veckor.


Om man är normalbegåvad kanske. För mig skulle det ta närmare två år.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag håller med geo på en punkt - en examen kommer inte förändra jobbsituationen.

En arbetsgivare kommer absolut kolla på cv't och börja fundera. Har man dessutom inställningen att allt jobb är slaveri är det nog svårt att framställa sig som en bra medarbetare. Tyvärr.

Däremot du behöver inte två år för examensarbete, det är en termin som sagt var.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
H. skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag håller med geo på en punkt - en examen
> kommer inte förändra jobbsituationen.

Exakt!

> En arbetsgivare kommer absolut kolla på cv't och
> börja fundera. Har man dessutom inställningen
> att allt jobb är slaveri är det nog svårt att
> framställa sig som en bra medarbetare. Tyvärr.

Fast nog känner väl de flesta så innerst inne? Hur många skulle jobba om de var ekonomiskt helt oberoende? Några procent kanske. Inte fler.

> Däremot du behöver inte två år för
> examensarbete, det är en termin som sagt var.

Nominellt, ja. I praktiken, nej, om man inte är bra på att skriva uppsats. Och jag skulle ju behöva jobba heltid vid sidan om, så jag hade knappast haft tid att skriva arbetet på heltid också. Snarare på kvartstid eller mindre. Så kanske 2-3 år för att genomföra det.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Lyckades äntligen gräva fram filen med kursintyg. 213 poäng har jag. 240 motsvarar magister, och det inkluderar 30 hp examensarbete. Så som jag sa är kurspoängen tillräckliga.

Screenshot2016-01-25at00.21.31AM.png
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
> Jag kommer aldrig att tycka att det jobb är kul.
> Jobba är slaveri, men tyvärr ett nödvändigt
> ont. Det bästa man kan hoppas på är att hitta
> ett jobb där man åtminstone inte vantrivs.

Jobba är inte slaveri, däremot så är det så att de flesta jobb skulle inte bli gjorda om man inte fick betalt för det, och det behöver man inte skämmas för att inse. Jag skulle tro det gäller i hög grad inom ditt nuvarande arbetsområde. Om man är intelligent (som du verkar vara) och orkar ta sig förbi det mentala motståndet som alla har för att göra jobbiga saker så finns det stora ekonomiska fördelar att hämta - och du verkar ha insett att pengar gör livet lite enklare att leva. Den viktigaste belöningen är dock att man får ett jobb som 90% av tiden är stimulerande och utmanande. Om man kan kötta sig igenom studier, första kneget, acceptera att en del andra har mer flyt än en själv så kommer du att ha en jobbmässig nerförsbacke resten av livet. De kommer dock aldrig att bli en lekstuga, jobb som är belönande är ofta krävande och man måste acceptera nedlagda projekt, misslyckanden, behöva ge folk sparken, riskera att själv få den...
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jobba är inte slaveri. Det är en del av livet. Det finns jobb som är så intressanta att man kan sakna dem när man är ledig och det finns jobb som ger inre tillfredsställelse när man rott dem i hamn. Gör inte så stor skillnad på jobb och fritid. Att göra ett jobb kan ha gemensamma nämnare med att genomföra cykellopp. Fast cykla är nog lite roligare i alla fall.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Fast nog känner väl de flesta så innerst inne?
> Hur många skulle jobba om de var ekonomiskt helt
> oberoende? Några procent kanske. Inte fler.

Vad är jobba? Att får betalt för något man gör, eller något man gör för att man får betalt? Det gäller att sätta sig själv i första kategorin, då blir livet så mycket roligare.

Säg att någon vill betala dig för att segla, cykla, bygga cyklar från kinaramar, lista ut kluriga lösningar till problem du får när du bygger cyklar från kinaramar och skriva på happymtb - skulle du då börja kalla det slaveri och sluta? :)
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Tycker den här tråden börjar bli obehaglig. Lite pepp mår de flesta bra av, men detta börjar likna virtuellt tjatsex a'la Köln. Låt karln (ja, han är vuxen) vara i fred, han vill inte.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
cyklariskogen skrev:
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Fast nog känner väl de flesta så innerst
> inne?
> > Hur många skulle jobba om de var ekonomiskt
> helt
> > oberoende? Några procent kanske. Inte fler.
>
> Vad är jobba? Att får betalt för något man
> gör, eller något man gör för att man får
> betalt? Det gäller att sätta sig själv i
> första kategorin, då blir livet så mycket
> roligare.

Nej, då är man i kategorin "leva för att jobba" i stället för "jobba för att leva", och då är man illa ute!

> Säg att någon vill betala dig för att segla,
> cykla, bygga cyklar från kinaramar, lista ut
> kluriga lösningar till problem du får när du
> bygger cyklar från kinaramar och skriva på
> happymtb - skulle du då börja kalla det slaveri
> och sluta? :)

Troligtvis, ja. Att ha nåt som jobb tar bort glädjen i det. Tvång och måsten är det värsta jag vet.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Decennier av misslyckanden säger emot det.


Vi är alla decennier av misslyckanden.

Ett råd i all välmening: funderat på att prata med en mental tränare/rådgivare, karriärspsykolog eller något liknande? Du levererar tvärsäkra påståenden om din egen personlighet ("misslyckad, jobb är slaveri, obegåvad") men känner du verkligen dig själv och vet vad du verkligen menar?

Tex säger du att jobb är slaveri och att du helst av allt inte skulle jobba. Kanske du menar att ditt jobb som du nu hamnat inom suger pga du känner ett misslyckande pga fel studieval? Så istället för att lösningen är att drömma om frihet från jobb och ansvar kanske lösningen är att ta ansvar för din egen framtid och göra vad som krävs för att åstadkomma förändring (dvs göra klart studier, våga söka jobb med krav etc)?

Eller har jag helt fel? Du verkar vara en bra typ och jag vill inte vara taskig på något sätt. Jag är helt övertygad om att du har hög kapacitet (men att du eventuellt lider av lite dåligt självförtroende?) och hoppas du hittar rätt
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Mål: Bättre betalt.
Problem: Allt som skulle kunna leda till målet är (minst) av samma kaliber som att bestiga Mt Everest och att komma dit är i sig ingen belöning p.g.a. att allt jobb per definition är tråkigt.

Känns som mission impossible!
 
[OT] Chans att rädda karriären?
GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
> Känns som mission impossible!

Jupp, äta kakan men ändå få ha den kvar.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> cyklariskogen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > geologen skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Fast nog känner väl de flesta så innerst
> > inne?
> > > Hur många skulle jobba om de var ekonomiskt
> > helt
> > > oberoende? Några procent kanske. Inte fler.
> >
> > Vad är jobba? Att får betalt för något man
> > gör, eller något man gör för att man får
> > betalt? Det gäller att sätta sig själv i
> > första kategorin, då blir livet så mycket
> > roligare.
>
> Nej, då är man i kategorin "leva för att jobba"
> i stället för "jobba för att leva", och då är
> man illa ute!
>


Snacka om att helt missa poängen!

Det finns jobb som är kul att gå till, men det betyder inte att andra intressen skall behöva väljas bort.

Menar du verkligen allvar med att man har problem om man har ett roligt jobb?
I så fall har jag haft problem i 9år. Tror dock inte jag skulle må bättre av att vantrivas.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Jag tror att jag befinner mig i ett läge som påminner om geologens: En helsikes massa högskolepoäng som jag inte har någon nytta av och ett halvtrist, dåligt betalt jobb som jag för tillfället biter mig fast vid pga behov av ekonomisk stabilitet (typ ansvar för barn).

Jag jar visserligen haft jobb som jag fått tack vare mina högskolestudier, men det börjar bli länge sedan nu.

Jag har gjort ett val och mentalt klippt av alla år av studier och den identitet det gav. Den finns därnre någonstans, frystorkad, och kommer kanske att väckas till liv igen, eller inte.

Geologen bör byta nick, och släppa geologigrejen, omfamna sin nya (halvruttna?) identitet och känna efter vad han kan göra från detta "nya" läge. Kanske bli geolog?
 
[OT] Chans att rädda karriären?
B.t.w... Vad jag gör idag har inget med kurserna att göra, men jag fick jobb inom det området tack vare dem. Sen utvecklades innehållet i arbetsuppgifterna till vad det är idag.
Bita ihop och gilla läget en kort stund för att kunna ha det bättre resten av livet, eller ge upp för alla inbillade hinder är upp till var och en.
Men om de inbillade hindrena ignoreras finns bara de verkliga kvar och de är inte lika många och de är konkreta vilket gör att det går att få hjälp att övervinna dem.
Det är jobbigt, men inget kommer gratis i livet. Jo förresten... Misär kommer gratis. Resten kostar.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Geologen du har ju ett antal utmärkande kvaliteer: extrovert, ärlig, envis, pedantisk, analytisk, inte riskbenägen, pålitlig, ansvarstagande.

Gör ett PI-test, ta med det till en bra HR-coach och få lite vettig input om vad som faktiskt matchar dina kvaliteer. Alla egenskaper, hur besynnerligt det än kan låta kan användas positivt.

Jag skall ge dig att du lyckats utmejsla och ta till vara på en hel del egenskaper som gör dig svårplacerad. Men dina krav är ju realistiska så något går säkert att matcha. Vem vet, du kanske kan bli en specialist till slut.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Har tidigare följt den här tråden och nu läst i kapp.

En hel del kloka tankar och goda råd här från olika håll.

Jag sitter, liksom e120guru, ibland och anställer folk. Allt e120guru skriver i sina senaste poster delar jag åsikt med.

Var inte rädd för en lucka i CVet, gör det till en styrka. Jag har "oförklarliga" hål i mitt och de flesta har alltid älskat dem. Precis som du, Geologen, har jag inte gått raka vägen till min nuvarande anställning och tidvis har jag resonerat som du.

Exempelvis så studerade jag i lite mer än 10 år på olika högskolor, har haft arbeten vid sidan av, varit ute och rest halvårsvis, ibland borta ett år, och ingen färdig examen. Många påbörjade ändar och ett fåtal avslutade.

Allt blir en historia om en människa som letar efter var den hör hemma och är inte rädd för att ta en ny inriktning. Som gillar att lära sig nya saker och trivs i en ständigt föränderlig miljö. Har en hög "födgeni" faktor och kan hushålla med knappa resurser. När jag äntligen efter många års golgatavandring kom fram till min sista och avgörande uppsats så stack min studiekompis iväg, jag tog ett extrajobb inom det område jag just då pluggade inom... Viola! Match in heaven.

Jag visste inte att det här arbetsområdet fanns, hade aldrig varit intresserad av det men har stormtrivts med allt de 10 år jag jobbat med det. Det händer tillräckligt mycket på plattformssidan för att det ska underhålla mig och utmaningarna är omöjliga.

Positionen jag har idag hade jag aldrig fått utan... , jo det hade jag nog, men jag har enorm nytta av mitt tidigare hattande. Det gör mig till en bredare spelare med mer kompetensområden. Det lärde mig att det finns alla typer av människor och behov, och att de behövs hanteras ¨på olika sätt.

Så, att ta upp studier efter 6 år, är det ett misslyckande? Inte som jag ser det. Det handlar om hur du presenterar det.

"Jag var trött på att plugga, testade hemtjänst/vård för det var där jag fick jobb. Efter ett antal år så blev jag sugen på att ta upp mitt studiearbete igen och, nu sitter jag här på intervju. Tack för att jag fick komma. "
IOM att du har haft/har jobb är du anställningsbar.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Kom och tänka på en sak till.

Om man, som många här klarar av, att köra 4or en hel vinter är det inte så svårt att tvinga sig att sitta framför datorn att skriva en timmer varje dag heller. (Jag saknar pannben för självplågeri så jag håller mig till att cykla ute i stället.)
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Många bra förslag här tycker jag.
Jag sitter idag i en position där jag anställer en del folk och jag tycker absolut att en examen är viktig, inte för kunskapen som den ger utan som ett kvitto på att personen kan ta till sig information och slutföra arbetsuppgifter.

Det viktigaste tycker jag är att personen är någorlunda socialt begåvad så den passar ihop med övriga anställda och att de kan lära sig sina arbetsuppgifter. Spontant framstår du som en över genomsnitt intelligent person, så att du inte skulle ha kapacitet att ta en examen och hitta ett jobb har jag svårt att tro, även om jag kan förstå att det känns omöjligt.

Mitt första jobb efter avslutad civilingenjörsutbildning var som städare på hotell, såklart inte det jag drömt om under studierna men ibland får man göra sånt man inte tycker är roligt, på längre sikt ger en examen möjligheter till andra jobb alldeles oavsett om man har någon praktisk nytta av utbildningen eller inte. Väldigt få av mina studiekamrater har idag någon praktisk nytta av de kurser de läste, det går bra för dem ändå.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------

> Jag utgår från att de företag som tar emot folk
> som gör examensarbete ser det som en sorts
> avancerad anställningsintervju.

Det är oftare en förenklad intervjuprocess eftersom exjobbet funkar som en slags provanställning. Arbetsgivaren tar mindre risk och har mer tid att "känna" på personen

> Arbetet man gör
> är knappast till nytta för dem,

Vi försöker utforma projekt som ligger i anslutning till uppdrag. Ofta dyker det upp spännande saker man vill utreda som inte ligger inom ramen för uppdraget. Uppdraget kan dock inte vara beroende av exjobbet, eller tvärt om. Det kan ju skita sig på någon front och då är det jobbigt om man inte kan göra klart exjobbet.

> men de får
> chansen att väva in en person i deras verksamhet
> och lära upp till en mycket liten kostnad. Sen
> när examensarbetet är klart erbjuder de
> anställning. Jag kan inte se att de skulle göra
> sig besväret att ha nån som går och dräller
> med nåt onyttigt trams mot ersättning annars.

Du har redan lärt dig massor om verkligheten. Bra jobbat, fortsätt så.


Arbetsmarknaden är överhettad deluxe just nu. Man kan ta vilken annons som helst, tex http://www.afconsult.com/en/join-us/available-jobs/job-openings/2408-geotekniker-till-afs-vaxande/ och stryka hälften av kraven, de kommer inte hitta någon som matchar som inte har ett bättre jobb redan. Sök på!
 
[OT] Chans att rädda karriären?
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Lyckades äntligen gräva fram filen med
> kursintyg. 213 poäng har jag. 240 motsvarar
> magister, och det inkluderar 30 hp examensarbete.
> Så som jag sa är kurspoängen tillräckliga.
>

Sök in på motsvarande utbildning på annat lärosäte.
Tillgodoräkna dig alla avklarade kurser på nya utbildningen.
Gör exjobb på nya stället under nya regelverket, fast på företag.
Examen
...
Profit
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Usch, den här tråden får mig att börja fundera på examen igen, det hade jag ju (precis som geologen) avskrivit.

Jag hittade ett jobb som av tradition accepterade att folk kanske inte var helt färdiga (jag hade då rapporten kvar av exjobb från Teknisk Fysik, alla kurser klara), och vi fastnade för varandra (snart 10 år där och det har blivit roligare för varje år). Nu har de gett mig såpass mkt i lön att det är ovettigt att jobba 100%, så jag tänker gå ner till kanske 90-80 och ha lite mer tid för hobbies och barn.

Om geo känner att det är omöjligt för honom kan det säkert vara det, men däremot kanske han/du inte borde vara SÅÅÅ bestämd i hur du tror resten av världen funkar. Kul jobb går att få utan examen, men antagligen inte om man ser det som slaveri. När jag var "fri" brände jag det mesta av min fritid på Tillbaka till Aidensfield... det var inte heller så kul när man klivit utanför sin egen självcentrerade världsuppfattningsbox.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
skier skrev:
-------------------------------------------------------
> Många bra förslag här tycker jag.
> Jag sitter idag i en position där jag anställer
> en del folk och jag tycker absolut att en examen
> är viktig, inte för kunskapen som den ger utan
> som ett kvitto på att personen kan ta till sig
> information och slutföra arbetsuppgifter.
>
> Det viktigaste tycker jag är att personen är
> någorlunda socialt begåvad så den passar ihop
> med övriga anställda och att de kan lära sig
> sina arbetsuppgifter.

Med stigande ålder och med ökande andra kunskaper på den som söker minskar en examens vikt. Anser jag. Vid en första anställning av en nybakad student är examen det ända "kvittot" som finns på att personen har gjort något.

Ofta får jag bearbeta våra headhunters att inte stirra sig blinda på pappersmeriter, som oftast används som enkel gallring. Ett antal stjärnor har vi grävt fram bara för att vi vågat lägga mer tid på att möta rekryter som saknar rätt formalia.
Vi får lägga mer tid på rekrytering, ibland upplärning osv, men får å andra sidan mer motiverade och drivna medarbetare.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
Kraven, eller snarare önskemålen som arbetsgivaren har, är lite som Mamma Scans köttbullar.
De luktar armhåla om de körs i micron, men skippar man önskemålet om varm mat så är de helt ok på en rödbetsmacka.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
lundatok skrev:
-------------------------------------------------------
> Det är nog ganska många som jobbar lite extra
> för att ha lite mer att röra sig med.

Jag försöker att jobba lite mindre för att ha mer tid att röra på mig.
 
[OT] Chans att rädda karriären?
rikard skrev:
-------------------------------------------------------

> Arbetsmarknaden är överhettad deluxe just nu.
> Man kan ta vilken annons som helst, tex
> http://www.afconsult.com/en/join-us/available-jobs
> /job-openings/2408-geotekniker-till-afs-vaxande/
> och stryka hälften av kraven, de kommer inte
> hitta någon som matchar som inte har ett bättre
> jobb redan. Sök på!

Se där!
Geo, Göteborg, inget krav på examen, samarbete, anpassningsbar arbetssituation mm.
Läste någon denna tråd innan hen skrev annonsen?
 
[OT] Chans att rädda karriären?
poqa skrev:
-------------------------------------------------------
> rikard skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
>
> > Arbetsmarknaden är överhettad deluxe just nu.
> > Man kan ta vilken annons som helst, tex
> >
> http://www.afconsult.com/en/join-us/available-jobs
>
> >
> /job-openings/2408-geotekniker-till-afs-vaxande/
> > och stryka hälften av kraven, de kommer inte
> > hitta någon som matchar som inte har ett
> bättre
> > jobb redan. Sök på!
>
> Se där!
> Geo, Göteborg, inget krav på examen, samarbete,
> anpassningsbar arbetssituation mm.
> Läste någon denna tråd innan hen skrev
> annonsen?

Mindre än en timmes pendling och arbetstider som går att kombinera med cykling bör det också vara.

Dessutom anställs folk på löpande band, det finns ett ganska aggressivt tillväxtmål.
 
Tillbaka
Topp